Hej!
Jag heter Titti Niva och jag är en kattdam i mina bästa år.
Jag fyller 15 år till sommaren och jag trivs med mitt liv som sambo med "morsan" min.

Jag är Bondkatt som det så vackert heter:) Jag föddes på Huskatten i Västerås.Jag och mina två brorsor.
Året var 2000.
Redan som nyfödd, innan jag ens öppnat mina ögon så var min familj in och hälsde på mig på Huskatten.
Jag har fått det berättat att jag valde ut min Lillmatte redan då.
Kände på mig att det skulle bli ett fint hem.

Mina första levnadsår bodde jag ute på landet, utanför Surahammar.
Jag hade storasyskon där.
Tre stycken till och med.
Morris, Marina och Majsan.
Jag busade med dem alla tre och Marina hade jag lite som mamma ett tag, hon tog hand om mig lite extra.
Samtidigt som hon var lite sur på mig när jag busade för våldsamt.

Sedan flyttade vi in till Västerås.
Jag fick bo i lägenhet och det var inte lika kul.
Så småningom flyttade jag hem till "morsan" som jag bor med nu sen snart 10 år tillbaks.

Vi bor i Kungsör i våran mysiga lya.

Fast just nu är vi hos Lillmatte och hennes familj.
Jag har en kompis här som heter Ville.
Jag har varit väldigt sjuk och det är jättebra att vi får bo här tills jag kan vara själv några timmar när morsan jobbar.

Jag har Diabetes sedan 5 år tillbaka och jag får insulinsprutor för att må bra.
I förra veckan blev jag jättesjuk.
Mitt blodsocker sjönk till alldeles för låg nivå och jag mådde jättedåligt.
Jag hade kramper, skrek och grät, hade svårt att andas, kissade ner mig och kunde knappt röra mig.

Morsan var och jobbade då och Lillmatte tog mig till doktorn.Vi körde fort för jag tappade medvetandet i bilen och det blev akut inne på sjukhuset.
Jag fick Glukos direkt i blodet för att inte dö.

Sedan kvicknade jag till och prover togs på mig.
Det visade sig att jag hade infektion i en tand i munnen och det var det som gjorde att jag fick insulinkänning och krampade.

Jätteotäckt och jag var så rädd.
Tanden togs bort och jag fick antibiotika för att bli frisk igen.
Jag fick ligga kvar på Strömsholms djursjukhus i två dygn.

Morsan och Lillmatte grät och var så oroliga för mig.

På bilden ser ni hur min hals blev rakad när dom på sjukhuset fick lägga sprutor just där.
Jag ser lite kal ut nu:) men det växer ut ny päls snart.

Jag mår mycket bättre nu men får ännu inte lämnas ensam.
Morsan vill mäta mitt blodsocker och jag blir jättearg på henne när hon sticker mig för att få fram lite blod, till teststickan.
Jag biter henne och klöser.
Blir så upprörd att morsan inte får ut något blod.
Hon blir ledsen när jag inte vill samarbeta, men jag hatar att bli fasthållen och stucken i trampdynorna.

Morsan och jag ska fixa detta på vårt vis.Jag visar henne hur jag mår och sedan styr vi vårt liv efter det.
Idag är jag lite trött och sover gärna mycket.Det är jobbigt att vara sjuk.
Nu ska jag sova en stund.
Skriver mer senare.

Mjaurrr/ Titti

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...