Vi var på väg hemåt när det hände.
Plötsligt hoppade det ut ett vackert rådjur framför vår bil.

Jag hann inget säga och min älskade hann inte ens bromsa.
Det blev en väldigt kraftig smäll och det stackars djuret flög iväg åt sidan och ner i diket,medans vi fick stopp på bilen.

Backade snabbt tillbaka och jag kastade mig ur bilen direkt.
Insåg att den lilla stackaren ännu levde och jag rusade åter till bilen för att hämta något som jag kunde fånga in den lilla i, då den med brutna ben försökte fly.

Hittade en putsduk som jag snabbt lade över huvudet och ögonen på det panikslagna livet.
Satte mig vid den och höll ett tag om det stressade, fina djuret så den skulle ligga stilla.

Under tiden ringde kärestan till 112 och förklarade läget och att vi behöver hjälp att ta bort det lidande livet.
Vi hade inget själva i bilen att använda.

Jag strök den lilla över pälsen och pratade lugnande till den.
Såg hur två ben var helt av och ett stort sår på ryggen.

Kärestan köade i telefon för att skaffa oss en jägare som kunde avsluta lidandet.
Det stod inte på förrän rådjurskillen hostade till några gånger, började krampa och sedan rann det blod ur mun och näsa.
Kraftiga inre skador helt tydligt.

Jag satt och höll honom hela tiden, ända in i döden.
Kändes fruktansvärt att behöva släcka det lilla vackra livet och i detta en befriande känsla att inte måst vänta på en jägare, utan den gick bort så snabbt.

Till sist kunde jag släppa taget om den lilla killen som låg helt stilla.
Den gick över regnbågsbron till andra sidan.
Vi hoppas innerligt att han aldrig hann uppfatta vad som hände eller att det inte gjorde ont.

Himmel vad det smärtade i själen att ännu en gång på kort till sitta med ett liv över till dödsriket....

Kändes som inte riktigt rättvist...

Nu räcker det!
Snälla... kan vi inte få lite ro ett tag nu.
Jag orkar inte mera sorg och smärta

Rejäla skador på bilens front och min käresta så bedrövad över att han inget hann göra.

Nu har vi framför oss en tid med verkstad, försäkringsbolag och kostnader som vi verkligen inte behöver i dagsläge...

Kände oss helt förlamade av chock på vägen hem..

En jägare skulle komma och ta hand om den lilla killen.
Vi märkte platsen så han skulle hittas

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...