Direktlänk till inlägg 26 juni 2018
Måndag morgon var det då dags att ruska liv i jobbdatorn igen, inne på vårt kontor hemma.
Hade som en ångestklump i magen då jag kände på mig att det låg mängder med jobb och väntade.
Mycket riktigt!
Ärendekorgen var full och det var bara att sätta sig in i allt direkt.
Med full kraft satte jag igång med mitt arbete.
Kände hur stressen kom krypande inombords då jag förstod att det är jag som ensam får jobba med allt under denna vecka.
Det är ju semestertider och jag hade ju haft mina två veckor.
Kontaktade min gruppchef som förare om att få tisdagen avsatt till Kundsupport istället för körning.
Jag har ju körhelg framför mig så köra buss kommer jag att göra ändå.
Det gick att genomföra och jag kunde andas ut och bara jobba på med allt.
Ärende efter ärende betades av.
Vissa enkla och andra så grymt krävande att jag fick lov att lämna datorn en stund och ta mig ett glas vatten och gnissla tänder.
Tog mig en kort kort lunch för att jobba vidare. Arbetsdagen slutade med 10 timmar vid skärmen. Det kändes i huvudet kan jag lova.
Kände mig nedstämd efter allt negativt jag hela tiden betade av och försökte vända till något positivt.
Riktigt tufft jobb är det jag kämpar med.
Denna befattning måste bort till hösten.
Jag vill inte utsätta mig för allt det negativa i vårt eget hem.
Detta bryter ner mig i själen.
Känner att hur jag än jobbar så blir det inte bra. Mår pyton efter att ha levererat i timmar utan att få tillbaka något positivt.
Dessutom låg ett mejl och väntade från en kollega som ansåg att det är fel att jag jobbar med individ tänk.
Jag ser en människa bakom varje ärende och gör mitt bästa för att få denne nöjd och positiv till oss.
Tydligen är inte detta bra utan jag skall bara behandla alla på samma kyliga, principfasta och paragrafstyrda vis.
Det fungerar inte för mig.
Alltså måste jag lämna denna post.
Jag vill jobba med människor och inte behandla alla som robotar.
Varje människa har en själ och ett hjärta.
Det tar jag hänsyn till.
Får jag inte göra det så mår jag själv inte bra.
Alltså gäller arbetsbyte
Kommer inte Flixbus till skott snart med vad de planerar göra med oss så lämnar jag Swebus.
Jag vill jobba på ett sätt som får mig att må bra och känna att jag levererar en bra produkt.
Annars får det vara.
Halvdana jobb är inget jag vill uträtta.
Antingen så får jag jobba med den potential och kompetens jag bär inom mig eller så får man klara sig utan mig.
Alltid är det någon arbetsgivare som värdesätter en anställt som vill och behöver få leverera till 100 %
Jag vet att det märks hur upprörd jag är och jag står för det.
Kompetent folk behövs överallt.
Idag vaknade jag redan vid 4 med klumpen växande i magen över dagen jag har framför mig.
Det känns inte bra, hur jag än försöker intala mig att jag bara kan göra mitt yttersta för att lösa alla problem som ligger på hög.
Om det blir som igår så blir det urtufft.
När jag betat av ett ärende trillade det in två nya i inkorgen.
Jag har två dagar på mig att fixa detta och sedan har jag körning.
Försöker hålla stressnivån nere men det är svårt.
Börjar med en kopp kaffe så får vi se.
Kan inte logga in för tidigt då jag inte kan mejla kunder för tidigt på morgonen.
Berättar senare ikväll hur jag mår efter ännu en dag som soptunna.
För det är så jag känner mig i jobbet just nu.
Längtar efter att få börja köra heltid igen.
Jag behöver glädje omkring mig och inte bara ta hand om negativa åsikter, skäll, hot, hatfyllda ord och människors känslor i affekt.
Det är vad jag sitter med timme efter timme.
Livet som Kundsupporthandläggare.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
|||
25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 | ||||
|