Fröken Nova tyckte att det var färdigsovet vid 4.20 redan.
Hon vet precis hur hon ska låta för att vara så irriterande som möjligt för sin familj som sover.
Nu grejade hon med nåt på soffan.
Gnällde, urrade, kloade, slickade så det lät som sandpapper mot trä.
Riktigt drog hårt med klorna fastsatta i sofftyget så det lät som sofftyget strimlades i bitar.
Hon vet exakt hur hon ska låta för att få upp mig.

Går hon på golvet så låter det som en elefant dundrar fram.
Hoppar hon upp eller ner i soffan så är det en duns som garanterat väcker en.
Katter som är så smidiga.
Beteendet är verkligen inövat för att få uppmärksamhet.

Hon kom efter mig in på toa och bråkade högljutt, vilket ledde till att jag tog upp henne i famnen och pussade i ansiktet, nacken och på huvudet.
Hon gillar ju inte att bli upplyft så det var först usch, fy och bläh tills hon insåg att det faktiskt var ganska mysigt.
När jag sedan släppte ner henne så skulle man tro att hon rusade därifrån.
Nehejdå :) Hon tryckte sig emot mina ben och ville ha mera kel.
Knasiga katt.

Älskar henne så grymt mycket.
Hon ger så stor mening i vårt liv och finns så levande och härlig med oss härhemma.

Kan tänka mig att hon kommer bråka med sin husse i helgen när jag är bortrest.
Det gjorde hon när jag jobbade i Stockholm och sov kvar på hotell.
Hon hade ropat efter mig och väntat i hallen på att jag skulle komma hem.
När jag väl kom hem visste hon inte till sig av glädje.

Här om dagen rusade hon ut i trappen i ren glädje då jag öppnade dörren.
Sen visste hon inte vart hon skulle ta vägen efter att ha sprungit ner en våning med mig i hälarna.
Jag var livrädd över att hon skulle springa ut om nån kom i trappdörren och den öppnades.
På andra våningen kunde jag fånga upp henne där hon stannade förvånad.

Det var ju inget rymningsförsök utan hon rusade ju bara ut för att möta mig då jag tog för lång tid på mig att lyfta in kassar och sånt jag hade i händerna.
Hon skulle skynda på mig.

Nu är hon ute på balkongen i vätan.
Det har regnat över ett dygn och allt är blött därute men det bekommer inte henne.

Frukost har hon i magen.
Jag har fått mitt morgonkaffe och sambon vaknade precis för att göra sig klar för en ny arbetsdag.
Jag börjar 10 idag med att sätta mig med en trafikledare för att lära mig tidsrapportering som beställningsförare.
Jag förstår inte riktigt systemet och vill lära mig allt.

Ska ta mig en dusch då jag känner mig klibbig efter natten.
Har nog svettats och funderar faktiskt på om jag hade lite feber igår.
Misstänker att mitt dåliga mående berodde på att min kropp känt in hjärnskakningen jag drogs med efter smällen med luckan.
Jag har ju ätit en hel del smärtstillande för att kunna jobba.
Det har jag kunnat ta bort vartefter och kroppen får kämpa ensam nu.
Jag har inte ont i huvudet längre och näsan är bara öm vid sårskorpan som är det enda synliga efter smällen.

Ringde igår och avbokade tiden som jag fick på Öron och Näsa för att kolla näsbenet.
Snoken är ju helt normal så jag vill inte uppta en tid hos vården när den inte behövs.
Sköterskan ställde frågor och konstaterade också att det lät som näsan var helt ok.
Har inte tid och råd att sitta på sjukhuset.
Strunt väl detsamma om snoken nu skulle bli lite sne vilket jag tror skulke märkts redan.
Svullnaden gick ju ner efter några dagar.
Jag är lite gul i ena ögonvrån. Det är enda kvar efter blånaden som kom efter ett par dagar

Full fart framåt igen.
Ska skriva incident och arbetsskaderapport idag också på jobbet.

Nu i duschen.
Nova sitter och blänger på mig och tycker att jag ska göra nåt och inte bara sitta här och pilla med mobilen :)

Söndagen blev ganska hektisk med både husvagnsförflyttning och hämtning av häst.
Var så grymt trött och frusen vid hemkomst.
Varit då igång sen tidig morgon då jag vaknar, vana trogen.

Tog genast en varm dusch när jag kom hem.
Såg till att få varm mat i magen och hängde upp den tvätt som kördes i min dotters maskin medans vi hämtade hästen
Tvättstugan fullbokad flera dagar framöver.

Har svårt att tvätta när jag har så långa arbetsdagar med Eckerökörningarna.
Så det måste bli på lediga dagar.
Fullt, varenda tid fram till Torsdag då jag inte vet alls hur jag jobbar.
Fredag tidigt åker vi uppåt landet och då behöver jag rena kläder.
Alla underkläder och strumpor var slut.

Så det löste vi genom att tvätta hos dem.
Tacksam över detta verkligen.

Lade mig tidigt söndag kväll.
Somnade som en stock och kunde sova kvar i sovrummet hela natten
Antingen sov jag tungt och inget hörde, eller så snarkade inte sambon.

Vaknade vid 3.45 och gick upp, till Novas stora glädje.
Kaffe i magen och soffhäng nån timme.
Sambon gick upp och åkte till sitt jobb vid 6 tiden.
Han fyllde år under söndagen så jag hade tinat upp äppelkaka med saffran att ta med till jobbet.
40 bitar som han kunde bjuda på.

Han ville ju inte bli firad härhemma så han fick en fin whiskey av mig dagen innan.
Det fick han även från sönerna och deras mamma.
Han besökte sin mor på sjukhuset under lördagen då jag jobbade.

När han åkt till jobbet måndag gick jag ner och kollade tvättiderna igen.
Lika fullt än.
Vi har en hel del tvätt kvar.
Får ta det efter Kirunaresan helt enkelt.
På tisdag, då jag har Eckerö måndag 10/12 och borta från ottan till kväll.

Åt grötfrukost till första adventsljuset vid köksbordet.

Kände mig underlig hela tiden.
Trött och sliten. Kroppen och hjärnan ville liksom inte samarbeta.
Försökte julpynta men hade ingen inspiration.

När det var lämplig tid att låta så åkte dammsugaren fram.
Dammsög noga varje rum överallt.
Fick ta tid då jag var så orkeslös.
Bytte till julgardiner i sovrum och kök.
Blev fint och jag var nöjd.

Städningen är ju helt på min lott nuförtiden.
Fast jag jobbar så mycket och långa dagar.
Sambon är ju trött och sliten av sitt jobb som suger helt musten ur honom.
Den oorganiserade röra som han jobbar i.
Jag är så glad att jag hade styrkan att lämna den arbetsgivaren bakom mig.
Jag trivs ju på mitt jobb och är trött nu av lite för mycket jobb bara och så mycket nytt för min hjärna.

Ska det bli tvättat och städat så måste jag göra jobbet.
Hans rygg och ork sätter stopp för honom.

Efter att jag städat härhemma fick det bli en timmes sova på soffan.
Med Nova intill sov vi tryggt.
Vaknade groggy.
Seg och ont i magen. Hela kroppen i olag idag.

Satte upp fågelljusslingan på balkongen.
Fikade och värmde glögg, åt pepparkakor.
Försökte få mera energi från socker så jag åt god choklad
Hjälpte inte.
Sms ade med yngsta dottern. Jag har ju en av hennes bilar med hem.
Den är till salu.
Kommer en och tittar på den på onsdag eftermiddag efter jobbet.
Bra om hon får den såld till en seriös köpare.
Den bilen är så älskad av familjen.
Jag hade den före henne.
Rätt ägare måste till.

Grejade härhemma med allt möjligt
Slängde bort ett par blommor som inte vill i vintermörkret och den torra luften inne.
Fick mejl om att en ny ljusstake är på väg som ersättning för den trasiga jag fick.
Kommer sända den trasiga åter när den nya anlänt.
Jag har ju redan betalat alla.

Somnade till i soffan igen efter att jag ätit.
Det var bara att acceptera att kropp och knopp krävde vila.
Fixade senare mat till sambon kom hem från jobbet.
Han avstod från sin träning.
Ryggen bråkar och hans krafter räcker inte till gymet just nu

Han åt och slocknade sedan i soffan

Jag gjorde kväller tidigt.
Redan vid 20 tiden somnade jag.
Vaknade självklart vid 22.30 när sambon lade sig och började snarka så sängen dånade.
Det var bara att pallra mig upp och ut i soffan med sängkläderna med.

Snubblade på möbel i rummet och gjorde illa en tå. Känner hur det bultar och smärtar i den nu när jag bäddat ner mig. Kan böja på den så det är bara en stukning.
Nova var gnällig och bråkig en stund. Klöste soffa och dummade sig.
Hon blir nog lite förvirrad när jag lägger mig i soffan.
Fick ta i på skarpen åt henne i en ton hon inte gillar och hon blev sur.
Nu sover hon hos mig igen.

Jag vill inte putta på sambon och väcka honom då han sover. Han behöver sin sömn och återhämtning likaväl som jag
Så det blir valet att lämna sovrumnet
Han vänder ändå till den sidan där han snarkar som värst efter en stund.

Får se om allt blir lättare för honom då han får sitt nya schema
Bara kväll och nattjänster från 22/12.
Han funkar inte med tidiga mornar
Kanske sover han bättre och får sina krafter åter, snarkar mindre då han inte ständigt är utmattad.

Jag mår fortfarande inte bra i magen.
Det är nu midnatt och jag hör hur det väsnas rejält stundtals från sovrummet, fast dörren är stängd.
Själv är jag jättetrött och hoppas på att sömntåget snart kommer förbi.
Behöver sova då det är arbetsdag imorgon.
Det blir ju sönderhackat då jag går upp till ett annat sovande.

Beställde hem söta fåglar till våran vinterbalkong
Så söta

Igår Söndag var vi iväg och hämtade hem Magino från Örebro.

Min dotter köpte honom efter att ha letat häst ett bra tag och till sist hittat honom.
De hade varit och provridit honom tidigare och tyckte väldigt mycket om Magino.
Så det blev ägarbyte för honom

Vi hyrde en hästtransport och var framme vid lunchtid.
Mycket bestyr med allt innan det var dags för lastning.
Det gick smidigt när vi väl visade honom att detta var nödvändigt om han skulle komma till sitt nya hem.

Hemresan gick jättefint.
Han är så lugn och trygg den pållen.

Väl framme gick urlasningen hur bra som helst.

Sedan direkt in i nya boxen som var halmad och fräsch.
Iordninggjord inför hans ankomst.

Han fann sig tillrätta direkt.
Hälsade på kompisen bredvid över boxväggen.

Nyfiken, pigg och glad hästkille.
Jag är jätteglad för min dotters skull.
Hon har längtat så efter en egen häst igen.

Vi hade ju hästar i många år. Hela deras uppväxt.

Grattis mitt barn :)

Sedan jag började köra Eckeröbussarna så har jag fått nya stammisar.
Gäster som reser ofta och som kommit att bli mina egna skyddslingar.

Det är goa och glada seniorer som uppakattar så oerhört att jag hjälper dem med allt.
Det är inte lätt att bli äldre och inte riktigt fungera i kroppen.
Klart att jag hjälper och finns till för dem.
Helt underbara raringar är de allesammans.

Sedan tycker de om att jag informerar i microfonen. Skojar och busar med mina gäster.
Alla ska ju trivas ombord på mina turer.

De gillar så att jag kör mjukt och skönt, utan hets eller häftiga inbromsningar.
Så kör jag alltid.
Planerat och följsamt.
Läser av trafiken och kör därefter.
Bussen är mitt verktyg och gas och broms är två pedaler som jag använder med mjukhet.
Finns inget annat i min värld.

Ett tillfälle då vi åkte till Grisslehamn så hostade jag ganska mycket.
Var torr i halsen och det irriterade hela tiden.
Detta uppmärksammade en av mina goa tanter.
På återresan kom hon med halstabletter till mig som hon köpt på båten i taxfreebutiken.
Gullego!
Hon som knappt klarar ta sig fram med sin rollator.

Jag blev glad och rörd. Tackade från djupet av mitt hjärta.

Senaste resan hon var med gav hon ett inslaget paket. En Julklapp i förskott.
Den var till mig och mina barnbarn sade hon.
Hon förstod när vi pratade att mina barnbarn står mig nära hjärtat.

Det paketet skulle öppnas innan Jul sade hon.
Återigen blev jag rörd till tårar av hennes omsorg.

Kom hem och öppnade paketet.
Det var gottisar till att hänga i granen och gochoklad till julbordet.

Nästa gång vi ses blir det kramkalas.
Vi brukar redan nu kramas varje resa.

Igår blev det många kramar från mina härliga gäster.
Lovord, beröm och tackkramar i mängd.
Ett par var så glada då de rest mycket med buss men Aldrig så säkert och tryggt som de gjort med mig sade de och tryckte nåt i min hand.
De älskade mitt busiga prat i microfonen
Det visade sig vara lite dricks.
Jag blev helt ställd.
Det är vi inte vana vid på bussarna.

Kände mig glad, nöjd och väldigt trött.
Härligt med nöjda gäster.
Jag är ju sån att jag gillar ge service och trivas på jobbet.
Som det ska vara i mitt yrke

Älskar mitt jobb

Det är tiden jag nu varit provanställd på Björks buss.
Två månader fyllda av spänning, massor med jobb, nyheter i mängd och lärdomar till max verkligen.

Jag kör mestadels beställningar som det blivit nu.
Tränade skolkörningar och lite linje samt flex i Hallstahammar men det är nu ett tag sedan
Eckerökörningarna börjar bli vardagsmat.

Lite Birka som jag inte gillade alls.
Så dem får gärna de gubbar som trivs med dem behålla.
Alldeles för kort och tråkig körning för mig.

Var en hel helg i Stockholm och körde dubbleringsturer till Grisslehamn därifrån.
Lite annat smått och gott till detta.
Skavsta flygplats blev jag bekant med.

Falun, Rättvik är avverkat
Älvsjömässan i Stockholm i veckan som gått.

Jag trivs i detta. Fara omkring till olika destinationer.
Om jobbet läggs upp på ett tidsmässigt rimligt vis.
Annars protesterar jag.
Det måste till lite marginaler i körningarna för att det skall stämma med raster och vilotider.

Vi har haft lite diskussioner i veckan om just detta.
Att inte lägga körningar så tätt inpå att stress uppkommer.
Jag vill inte och kan inte längre jobba på det viset och det vet min arbetsgivare om.
Det snacket hade vi när jag anställdes.

Jag jobbar gärna mycket och länge.
Men inte under tidspress som har sönder min hjärna.
Den är jag rädd om.
Den enda hjärnan jag har att tillgå.

Undrar hur många 60 åriga kärringar det är som väljer att ta det steg som jag gjort.
Att gå från linjekörningar tillbeställningstrafik
Idag vet jag inte alls hur min nästa arbetsdag ser ut
Jag får destinationer och fordonet jag har som verktyg.
En tid som stämmer hyfsat för hämtning eller avlämning någonstans.

Mer vet jag oftast inte.
Vad som helst kan hända.
Hela dagen kan se helt annorlunda ut än det var tänkt från början.
Veckan som gått har varit lite rörig.
Lite för mycket förändringar för min hjärnas kapacitet
Men jag säger till och morrar om det behövs om det går överstyr.

Jag har gärna åtminstone två dagar i veckan som grundplanen får vara spikad.
Så det finns någonting att styra efter.
Inte hela tiden kastas fram och åter.

Det finns ju ett liv utanför jobbet också.
Den vill jag ha fungerande även i beställningskörningar.
Jag har ju sambo, barn, barnbarn, gammal mor och katt som alla gärna ser mig någon gång.

De senaste helgerna har gått i jobbets tecken. Det är självvalt så det är helt ok.
Märker att det faktiskt är lugnare att köra helger.
Vansinnestrafiken finns inte på samma vis som i veckorna.
Pendlarna är lediga.

Vi får se hur framtiden ser ut.
Jag trivs väldigt bra även nu efter två månader.
I veckan har jag fått ett specialuppdrag med min arbetsgivare.

Kommer att skriva om den i veckan.
Jag kommer att representera och prata om mitt yrkesval inför arbetssökande tjejer.
Ett samarbete med Arbetsförmedlingen.
Har inte riktigt läst in mig på allt ännu.
Det får komma när tid är.
En sak i taget.

På Tisdag kommer jag att förbereda en buss som vi kommer använda.
Tvätta, städa och putsa fin
Samt att jag behöver lägga upp mitt föredrag om bussföraryrket som tjej, min historia och mina val längs färd.

Onsdagen är sedan avsatt tid för allt detta
På vår gårdplan hos Björks i Västerås kommer det att stå en buss, en lastbil och en grävmaskin för beskådan
Testa förarplatsen och känna in atmosfären i fordonet.

Spännande dag.
Jag har ju en hel del erfarenhet som kvinna med ett körkort som är fullt.
Jag har ju behörighet köra allt från motorcykel till långtradare, buss med släp och mer därtill.

Bussjobbet pratar jag gärna om
Kanske kan vi få några tjejer till i vårt gäng.

Men först ska jag nu vara ledig ett par dagar.
Känner att det behövs.
Hemmet är eftersatt och tvätta behövs.
Tydligen är detta också något som faller helt på min lott fast vi är två heltidsarbetande i hushållet.

Förändring behöver till där också.
Jag måste få vara helt ledig från förpliktelser någon gång

Arbetet tar mycket tid och kraft.
Återhämtning är nödvändigt.

Älskar mitt jobb med både ris och ros

Det är nu tre år sedan som jag tog farväl av min älskade lilla livskamrat och följeslagare.

Min fina Titti.

Minns ännu hur fruktansvärt det var att ta det slutgiltiga, barmhärtiga steget till att avsluta den plåga som pågick i hennes diabeteskropp.

Vi hade kämpat en lång tid med balansen i insulinet. Det skedde allt oftare att Titti hamnade i insulinchock.
Hennes lilla kropp kämpade och hon mådde så dåligt när det satte in.
Varje gång tog hårt på hennes gamla kropp.

Sista gången fick vara verkligen den sista.
Då hade det bara gått nån dag efter det föregående anfallet och hon började bli uttorkad
Inget hjälpte.

När jag väl tog beslutet att åka in så var det som ett totalt mörker tog över livet.
Men jag tog steget, för hennes skull.
Av kärlek till henne och det löftet jag givit henne, att när den dagen kom så skulle hennes lidande upphöra.

Jag minns ännu i bilen hur hon pratade till mig, såg in i mina ögon och bekräftade att hon var redo.
Livet var för smärtsamt.
Varje dag en kamp och förlängning av en plåga.

Stunden var hemsk

Någonting gick sönder inom mig då.
Hjärtat trasades i bitar.
När hon gick över och blev stilla i min famn.
Det fanns ingen återvändo.

Samtidigt en lättnad att hon slapp lida mera.

Att ta beslutet till ett sådant steg är fruktansvärt.
Tomheten efteråt likaså

Att mista någon man älskar så djupt.
Som finns i ens liv varje stund, varje andetag
Den smärtan är omöjlig att beskriva i ord
Det förstår man bara när den upplevts.

Min älskade Titti.
Du fattas mig varje dag i mitt liv.
Finns ingen som kan ersätta dig och den kärlek du gav.
Aldrig någonsin.

Din aska är strödd på Öland, där du älskade att vara i vår husvagn.
Varje sommar åkte vi dit och du njöt så.
Vår och höst var du lös på campingen då det var folktomt.
Övrig tid i vagnen och vårt stora förtält.
Vi tog promenader med sele och du njöt i min famn på stranden.

Du mötte mig alltid med glädje i dörren när jag kom hem, alla tider på dygnet.
Minnet av dig ligger in bäddad i bomull i mitt hjärtas innersta rum.
Där har du ett stort eget rum fullt ab kärlek.

Min fina Titti.
Saknar dig så

Idag kör jag Eckerö igen ifrån Köping och Hallstahammar.
Lite gäster i min buss då vi behövde ta ut en egen för bara Västerås.
Så två bussar delar på linjen idag.

Kom i god tid till hamnen.
Fick mig en hytt.
Lade in grejerna och jackan för att äta innan sova.
Fick bli kafeterian idag och Biff Lindström med stekpotatis.
Jättegott!
Ville inte trängas på julbuffen.
Den får bli senare i månaden.

Det rullade på bra ett tag på havet och för mig gav det mycket god sömn.
Gungades in i sömnens mjuka famn.
Behövde det efter en alldeles för kort natt.

Vaknade av högtalarna flera gånger men kunde somna om.

Har nu duschat och fräschat till mig.
Bäddat upp sängen för att hjälpa dem som städar.
Så tacksam över denna vila som är nödvändig för att orka arbetspasset.

Snart i hamn.
Känner inte för kaffe med kollegorna.
Skönt att bara softa innan det är dags att köra åter mina goa gäster till deras hemorter.

Mörkt, regnigt och blåsigt på vägen hit imorse. Blir säkert lika hem.
Tar på krafterna att köra i sånt väder.
Total koncentration hela tiden.

Handlade en present till sambon som fyller imorgon.
Nåt han gillar från Taxfree.

Två lediga dagar väntar
Efterlängtat