Tankar i sängen, tidigt söndag morgon.

Hade svårt att somna igår kväll efter jag kommit hem från min Eckerökörning.
Åt och såg på tv några timmar.
Släckte vid 22.30
Låg och vred mig, det kliade på benen, smorde in, gick på toa och krånglade länge innan jag kom till ro.
Fast jag var jättetrött.

Har sedan sovit bra ändå med Nova tätt intill.
Hon var så noga med att ha kroppskontakt med mig hela natten, så säkert pågick healing från henne.
Hon känner att jag bär en oro över allt som måste hinnas med denna månad.
Flytten närmar sig, bilen ska besiktas, jobbas heltid och gärna lite till för ekonomins skull. Läkarbesök, besiktning av lägenheten och mängder med annat som ska vara klart innan Februari slut.

Oro är väl fel uttryckt kanske, men det upptar mina tankar.
Sedan att bo i ett flyttbo är energisugande.
För mig är boendet viktigt.
Att det är ordning och reda. Känna att jag kan vila i min boning, i mitt eget hem.
Det som nu är ger bara trista tankar och en önskan om att fly iväg.

Jag får ingen återhämtning här utan står redo i startblocken för att lämna allt.
Med mig härifrån tar jag bara lärdomar och en styrka att bygga upp en trygg och glädjefylld tillvaro för mig och Nova.

Känner att de två senaste åren vill jag helst bara glömma bort.
De var en illusion av en dröm som var tänkt att bli ett liv i gemenskap med en människa jag älskade djupt.
Min bästa vän och bollplank.

Han var inte menad för mig.
Andra destruktiva, krävande, olyckliga människor behövde honom mera så jag inte fick plats.
Min plats i hans liv kom allra sist i ledet.
Hans tid och energi gav han till allt annat utom vårt gemensamma liv.
Precis allt annat.

Den tiden är nu passerad, lagd bakom.
Jag väljer mitt liv med stor omsorg hädanefter.
Tilliten till vänskap och närhet är söndertrasad och tar tid att reparera i min själ.
Därför är det så viktigt för mig att få en balans i tillvaron så jag får en chans att börja hela mig själv igen.
Det går inte i denna flyttröra.

Jag behöver komma till MITT eget och lämna minnena kvar i den här lägenheten.

Kommer inte att släppa någon nära mig igen på oerhört länge, om nånsin mera.

Att stå i starten till en ny tillvaro är samtidigt väldigt spännande och tur är väl det.
Jag är inte den som depoar ner mig eller släpper in bitterhet i mitt liv.
Tvärtom.
Nya tag, större leenden och en framåtsträvan till egen lycka är min melodi.

Starkare än nånsin
Ingen man knäcker min stolthet och livsglädje.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...