Igår morse var jag med i stallet när det var morgonfodring och utsläpp.

När det var klart och jag mockat åt dotterns häst så tog vi en promenad med hästen som just nu är på lite rehab efter att ha haft lite krångel med stelhet och värk.
Han fick behandling för en vecka sedan och behöver nu röra på sig lätt i ett par veckors tid innan det är dags att sättas igång och ridas normalt.

Efter promenaden när vi kom tillbaka till stallet så visade det sig att en av hagarna hade stängslet rivet i hörnet mot den hagen där vår häst går.

Det blev lite stressigt då dottern fick bråttom att ta upp stängslet innan de tre hästar som gick där rymde.
En av hästarna, ett ungt sto for omkring som en galning i hagen.
Spakade, slog och galopperade som en tok runt runt och slog mot en ponny som går i samma hage.
Hoppade över ponnys flera gånger.

Troligtvis var det den galningen som sparkat loss stängselstolpen.

Jag höll våran häst medans dottern fixade med stängslet.

När det var klart och allt lugnat ner sig så räcker jag över grimskaftet till dottern så hon ska ta våran gäst till sin hage.

Vänder mig om och ska gå iväg och hinner bara uppfatta att jag får en kraftig knuff i ryggen, ett hovtramp på vänster häl och jag flyger som en vante flera meter och hinner inte ta emot mig med händerna i fallet utan slår i gräset med bröstkorgen först, höger armbåge hamnar under mig mot revbenen och där blir jag liggande utan att få luft.

Hör hur dottern skriker ...

Jag ligger kvar en stund då jag inte får luft. Tappade väl andan i fallet.
Känner hur det smärtar i bröstkorgen och börjar resa mig upp
Det svartnar för ögonen och jag lägger mig ner igen.

Kan kravla mig upp till sittande och dottern har fått in vår häst i hagen där kompisen som går med honom genast går till attack mot honom.

Det var det som hände när jag fick knuffen och trampet.
När dottern tog i handtaget på grinden så kom den hästen farande mot våran häst som då blir rädd och slänger sig åt sidan.
Där var jag på väg bort med ryggen emot honom.

Jag hade inte kunnat gå någon annan väg heller då vi var intill ett dike och stängslet.

Inget fel begicks från någon utan det var helt enkelt bara dåliga omständigheter som ställde till det.
Stängslet, rädslan att hästar rymmer, våran hästs griniga kompis som skulle direkt sätta vår häst på plats.

Så nu är jag hemma med trasig häl, spricka i revben och allmänt mörbultad.

Jag är glad att det inte blev värre.
Hade kunnat landa på vägen intill och då garanterat brytit armen också men nu var det mjukt gräs i dikeskanten.

Slog i vänstra ansiktshalvan också så jag är lite svullen och röd där.
Inget skadat där iallafall.
Ett finger är blåsvart så det har väl brustit ett blodkärl.

Livet med hästar....