Att gråta har i min finska uppfostran varit något som inte fått förekomma mycket.Gråta var ok om någon dött, knappt ens då.

Jag blev ju själv tillsagd på min fars begravningsdag, att inte gråta.
Så jag grät inte öppet, bara för mig själv och det var fruktansvärt.Att stänga inne sorgen och bara tillåtas visa styrka och sinnesnärvaro.. som 12 årigt barn, som just mist sin trygghet, sin grundpelare i livet.

Blev redan som barn tidsagd att inte hålla på och gråta.Det var barnsligt och larvigt.
Då var man svag, visade känslor som ingen skulle se.Dem skulle man hålla för sig själv.
Fasaden skulle hållas intakt.
Bita ihop och kämpa vidare!

Jag minns själv hur förundrad jag var av min egen moster i Finland, som jag älskar, hur hon grät när vi skulle återvända till Sverige....det var ok tydligen...jag var så kluven.

Huu...så detta har ställt till i mitt eget liv...
Så mycket känslor som jag stängt inne och som kommit ut på annat sätt istället.

Jag var långt upp i åren innan jag tillät mig själv att visa känslor.
Släppte in andra människor innanför mitt skal som jag var noga med att hålla intakt, innan dess.

Mitt första barn fick mig att börja våga känna, visa och förmedla det jag kände.
Jag vågade krama, känna en värme inom mig som detta lilla knyte gav mig:) Våga känna kärlek!
Jag vågade gråta när han var ledsen och tröstlös, när han led i smärta då han hade 3 månaders koliken.
Det var hemskt!
Gråten lättade min smärta något...
Den behövdes.

Jag minns också hur pappa kunde sitta i köket på natten och gråta, då han själv hade så ont.
Han ville inte visa mig sin gråt, sina tårar utan torkade snabbt bort dem.
En man fick ju definitivt inte gråta.

Tänk så det var..

Idag ser allt så annorlunda ut.
Jag är själv en känslomänniska.
Skrattar när jag är glad och gråter när jag är ledsen.

Gråten är själens ventil.
Hade vi inte gråten, skulle vi vittra sönder inombords...

Jag kan också gråta av glädje emellanåt.Då känslan blir övermäktig och svämmar över i tårar.

Minns alldeles för någon vecka sedan hur en älskad vän blev helt förstörd när jag grät av glädje....han trodde att jag blev ledsen och så var det ju inte.
Gråt måste inte vara sorg.
Det är ett sätt för vårt hjärta att uttrycka en känsla.

Jag grät senast igår...i ren förtvivlan över att inte våga visa min egen mor hur jag mår just nu.
Vill inte få det emot mig, att jag är svag.Jag är ju den starke i vår "familj"

Livet är lustigt:) en ständig balansgång.
Känslor svallar och styr åt alla håll och kanter.
Jag är väldigt öppen med mina känslor inför mina nära och kära, (utom ursprungsfamiljen, där måste jag vara stark)
Likaså mot vänner och kollegor.

Jag visar öppet min glädje över livet.
Gråter om jag är ledsen och uppskattar att andra gör lika inför mig.
Det är ju enda sättet att verkligen se hur en medmänniska mår.

Gråt är förlösande precis som skratt.

När jag ser tårar i en människas ögon, berörs jag.
Det öppnar mina sinnen för att beskydda, hjälpa och stötta.
Trösta och finnas till för.

Jag minns första gången jag blev berörd av en Predikan.
Det var för många år sedan i Olaus Petri Kyrkan i Örebro.
Den prästen som då var i tjänst, berörde mitt inre med vartenda ord han sade.

Mina tårar började rinna och jag försökte stoppa dem.
Det gick inte, utan blev bara ohållbart.
Så jag lät dem rinna, i en strid ström längs mina kinder.

Hans ord var som nycklar in i min själ, som öppnade upp och genomförde en ordentlig sköljning och rensning.
Efteråt var jag alldeles tom nån timme, innan det sakta kom in en känsla av befrielse in i mig och jag började le istället.

Det var så skönt med denna gråt!

Jag minns inte vad han talade om men det var meningen för mig att sitta där, just då och höra dessa ord.
Städa ur mitt inre och komma till ro...
Så smärtsamt och samtidigt så skönt...

Gråt är viktigt!
Annars hade inte vår Skapare givit oss den gåvan.
Själens ventil...

Gråt är styrka...att våga visa sitt inre.
Gråt är en del av Kärlek...
Våga älska på alla sätt och vis

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Stallkatten Lussan är så underbart söt och go. Hon vet hur man kopplar av i solen minsann. ...

Det känns som att min ork inte riktigt räcker till för mer än varannan dag. Hade en väldigt aktiv dag i Torsdags då mycket blev gjort Sedan var Fredagen en så mycket tuffare dag både orkes och smärtmässigt. Körde barnbarnet till skolan och åk...

Det är verkligen en njutning att se den grönskande vackra våren anlända. Med rungande hastighet spirar allt och jag hoppas och ber att körsbär och äpple snart blommar så de yrvakna bina har någonting att samla in. Det var ju bin framme redan för ...

Om några timmar tar vi steget över i Maj månad. Tiden går med rasande fart och jag har som vanligt haft fullt upp med jobb. Körde mina 6 dagar Tågersättning mellan Kristinehamn och Oslo. Sedan ledig Fredag då jag åkte hem till Etuna med jobbets ...

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...