Nu är det bara en dryg vecka kvar tills jag kan börja flytta mitt bohag till Västerås igen.

Väntar bara på att han som har lägenheten, kommer hem från sin golfresa.
Sedan skriver vi pappren och jag får mitt andrahandskontrakt.
Ett år får jag bo där sedan.

Känner hur jag vill dit så snart som möjligt för att få mitt eget.
Det var ju inte menat att jag skulle bo här i huset så lång tid som det blev.
Arbetslivet tog ju en vändning som jag inte räknat med från början.

Mår inte alls bra just nu över detta....

Vill inte bära andras bördor och problem, vilket lätt blir om man är inneboende i någons hem.
Jag är ändå ingen som lägger mig i andras liv men vägrar samtidigt se på tyst om någon far illa.
Då säger jag ifrån.

Så fort jag fått nycklarna så kommer jag att lasta min bil med de nödvändigaste för att kunna bo.

Städattiraljer för att städa ur lägenheten.Tar med madrassen att sova på.Sängkläder och kaffebryggare samt mat:)

Sedan kör jag resten vartefter tid ges.Kommer ju att jobba varje dag också.
Har ju min V70 som jag kan lasta full och sedan när det är dags för möblerna, så hyr jag kärra och frågar vänner om hjälp.
Jag har inte så jättemycket möbler.

Förrådet är lastat med mina grejer i kartonger.
Husvagnssakerna också.
Låter nog dessa vara kvar här till våren.Allt ska ju till Öland.

Ska bli skönt att stänga min egen dörr....

Det jag köpte från Ullared står ouppackat på golvet ännu på mitt rum.
Det mesta är till mitt nya boende:)
Blev inte så många kassar då jag inte riktigt vet vilka pengar jag har att röra mig med framöver.

Skoj att inrätta ett eget hem.
Kommer att bygga upp det lugnt och fint så det blir bra.

Eget badkar har jag där:)
Härligt!

Natten i den jättefina radhusstugan i Ullared blev verkligen en tuff sådan.

Yngsta dottern hostade sig igenom den.Jag hängde på stundtals.

Äldsta dotterns bädd ute i rummet var så obekväm att hon knappt sov nåt.
Hon valde att sova där just för att vi hostare skulle ha eget.

Vaknade vid 6 tiden och tog på kaffe.
Alla kassar stod klara för ilastning.
Jag tog mig en dusch och kände mig piggare av det.

Äldsta dottern fixade till frukost och jag bredde mackor inför vår hemfärd senare.

Yngsta fick ta igen sig och samla krafter medans vi sedan lastade bilen.
Så kallt! -17 visade mätaren på!
Värmde upp bilen ordentligt.
Tjejerna städade ur stugan.Bryggde kaffe i thermosen.

Tog en kort sväng på Gekås och hämtade det sista som vi inte orkade, hann igår.
Styrde så hemåt.

Jag hade jättejobbigt med andningen så det blev ett samtal till min Vårdcentral.
Rekommenderades nässpray med Cortison.Köpte i Jönköping.

Genast gav det en effekt.
Jag körde till ca 4.5 mil innan Örebro.
Sedan tog äldsta över.
Yngsta sov största delen av vägen hem.Bra att hostan lät henne göra det i omgångar.

Lämnade av Eskilstunalasten först :) som var störst antal kassar.
Den enda pigga av oss shoppare.
Vi gjorde våran resa trots sviktande hälsa och det känns bra.

Drog ur mig sista energin med att tömma bilen hemma med hjälp av svärsonen.
En turbolent kväll som gjorde att jag somnade med tungt hjärta och känslan låg kvar hela natten....

Får bära skott för något jag inte ens är delaktig i....

Upp 3.30
Duschade och fixade kaffethermosar med.
Dottern upp, som en blek zombie 4.30.Lastade bilen och värmde upp den.In med dotter, kudde och filtar.

-18 ute!

Hämtade äldsta dottern från Eskilstuna.For vidare neråt landet.
Jag körde.Kände mig ganska pigg.
Lite hostig av den torra luften.

Yngsta sov nästan hela vägen ner och det gjorde susen.Hon var kryare och feberfri när vi var framme vid lunchtid.
Stannade bara för toabesök.
Jag körde hela vägen.Det är ju en baggis för mig.

Hämtade stugnyckel och parkerade.
Gick in på ett nästan öde Gekås.
Folk har inte råd att handla i Januari, efter Julens slöseri.

Vi kunde sakta strosa runt och plocka.
Åt lunch efter ett par timmar.
Välbehövligt med näring och vila.
Shoppade vidare det vi orkade.

Äldsta dottern var pigg och for omkring.Yngsta och jag tog det väldigt lugnt.
Några timmar senare gav vi upp.
Betalade och tog oss till stugan.

Bäddade genast så yngsta fick vila.
Jag hade köpt hem god lax med romsås och bröd som vi åt.
Bar in nästan allt vi handlat, från kylan.-17 även i Ullared.

Halva golvet i stugan var täckt av kassar:)

Sorterade igenom sakerna och valde ut det som skulle lastas i takboxen.
Bara lätta och fryståliga saker.

Äldsta dottern hade shoppat loss ordentligt.Hon hade planerat denna resa länge och visste vad hon behövde.
Yngsta var bara en skugga av sig själv så det var mycket mindre.

Jag handlade minst.
Har ju bara mig själv och heller inte råd, då jag inte riktigt vet vilka pengar jag har att röra mig med som timanställd.

Hostiga och genomtrötta såg vi till att komma isäng.
Hostade oss igenom natten.
I grannlyan var det fylla och gräl så det höll oss vakna några timmar.

Skönt att ha med sjuklingen så jag kunde hålla henne under mina vingars beskydd.
Hade inte känts bra att lämna henne hemma.
Vi fick ju tid tillsammans ändå vi tre, trots sjukdom.
Det var viktigast!

Galenbilden är ju given:)
Zoombien längst bak var som sagt inte direkt i högform

Körde 6 dagar i rad, det var i drygaste laget då jag kämpar med virusinfektionen i luftvägarna.

Hade så ont överallt efter hemkomst att jag bara satt och hostade, varje dag.
Tårarna rann och det kändes som att alla krafter var förbrukade varje dygn.

Tisdagskvällen, då jag slutat jobbet, ända till efter midnatt var jag med yngsta dottern till akuten då hon blivit tillsagd av sjukvårdsrådgivningen att åka dit.
Hon hade då haft 39-40 graders feber i två dygn.
Kräktes blod och mådde skurk.
Hade inte fått behålla vätska alls.

De tog prover och konstaterade att det var virusinfektion och min dotter är så trött och slutkörd sedan innan så det slog hårt.

Jag var ledig på Onsdagen så svärsonen och jag tog hand om allt.
Sjuk lillunge, också feber.
Min dotter sov mestadels.Servade henne, bäddade rent då hon badade i sitt svett.Fick i henne vätskersättning.
Lite mat mot eftermiddagen.

Jag tvättade, städade, fixade mat och svärsonen skottade, handlade det som behövdes för oss sjuklingar.
Han rastade Ludde Basset.
Jag var ju också risig rejält.

Vilken cirkus!
Tur att svärsonen kunde vara hemma.Jag hade inte orkat allt ensam.

Han tog hand om sin dotter och jag min kan man säga.
Hjälptes åt med allt.
Ute var det rejält kallt och det hade snöat i flera dygn, lite i taget.
Jag kunde inte vistas ute, gjorde för ont.Kunde knappt andas där.

Lillungens feber ökade på kvällen.
Svärsonen hämtade hem sina grabbar från skolan så det fanns att göra med familjen samlad hemma.

Äldsta dottern och jag tog beslutet att vi tar med oss yngsta dottern nästa dag.
Vi hade sedan i höstas planerat resa ner till Ullared och shoppa.
Hyrt stuga och skulle övernatta och ha jättekul.
Mor och döttrardagar:)

Tog beslutet att yngsta dottern får vila i stugan medans vi handlar om hon inte orkade med något.
På så vis hade vi henne ändå med och även kollen på henne med feber och allt.

Så på Onsdag kväll packades övernattningsväskor och svärsonen och jag monterade takbox.
Vi skulle ta deras bil då min har en bakbroms fast.
Den ska in på verkstad nästa vecka.

Med denna lösning så fick svärsonen bara barnen att ta hand om.
Vi tog hand om min dotter.
Själv kände jag att för min del fick det också bli, att jag hängde på så länge jag orkade.
Sedan fanns ju stugan.

Tidigt isäng.

Min infektion är nu inne på fjärde veckan och jag är helt färdig.

Hostar mycket än och som tur så kommer det upp något hela tiden.
Känns bättre så.

Sedan har det satt sig i bihålorna så jag är svullen och täppt.
Har jätteont i luftvägarna.
Allt är sönderhostat och söndersnytet.
Sår runt och inne i näsan.

Fick igår rådet om en nässpray med Kortison som skulle lossa täppan och den har jag tagit två gånger igår.
Känns bättre idag.
Kan andas genom näsan och luftvägarna har fått vila inatt.

Jag har inte orkat göra mer än det som varit nödvändigt för dagen så bloggen har blivit lidande.
Så blir det ibland.

Ska ta igen detta med att skriva denna morgon, flera inlägg.
Har ju inte varit hemma de senaste dagarna ens.

Funkar bra att hosta sig igenom Gekås...

Ingen ände på hostandet!!!
Herregud...jag förstår inte hur länge detta biter sig fast.

Började hosta igen och det ordentligt Måndag eftermiddag.
Sista turen till och från Arlanda satt jag hela tiden och kraxade.

Halt och moddigt väglag, snöade ymnigt och sikten lika med noll.
Jösses vad slut jag var när det var dags att åka hem.

Hade delad tjänst igår med 4 timmars rast.Har ju ingenstans att ta vägen, så jag var kvar på jobbet och hostade, åt lunch, prata med kollegor, fixade med körspecifikationer och plockade runt med lite allt möjligt.

Blir bra när jag bor i stan så jag kan åka hem.Nu hade det blivit för dyrt.

Söndagen flöt på bra med jobbet.
Kände mig bättre från hosta och allt då, jättetrött på kvällen förstås, men det är ju inte konstigt.
Har ju jobbat och kämpat i kyla och jobbigt väglag, trots att jag varit så krasslig.

För att återgå till Måndagen så var det min dotters tur att bli riktigt dålig.
Hon låg helt däckad när jag kom hem vid 21 tiden.
Var och handlade lite sånt hon behövde innan jag kom hem.

Hon hade kört under Söndagen från Skåne med dotter och hund i bilen och det blev droppen.
Nu orkade inte kroppen längre....

Idag Tisdag ligger hon, nu på morgonen i 39 graders feber.
Inte bra!!
Ska kolla med chefen om han kan ordna bort min andra del idag så jag kan komma hem och ta hand om henne, barnbarn och hund.

Själv hostar jag hela tiden i stort sett och det kommer upp gojs ur luftvägarna.Det måste ju upp innan allt är över.
Tur jag är ledig imorgon.

Lördagen bjöd på mängder med både kämpig tillvaro och jättemycke, härliga spruckenröst skratt:)

Vaknade väldigt tidigt då jag hade svårt att andas.
Var så igenslammad i hals och näsa att det nästan blev panikkänsla när jag vaknade, vid halv 3 tiden på natten.

Snöt ur, hostade så jag höll på att kvävas.Det kom upp så mycket klumpar och segt, blidblandat elände ur luftvägarna....trodde aldrig det skulle ta slut.
Huvudet värkte så jag hukade...

Jösses!
Vilken början på en arbetsdag i -11 grader.
Fick i mig ett par Alvedon.Nässpray med menthol så det öppnade upp och sedan kunde jag äntligen börja andas normalt igen.
Så ont i luftvägarna!!

Tog på kaffe och in i duschen.
Klockan var då vid 5 när jag kommit så långt.
Fixade till den mat som skulle med.Kaffethermos, smörgås och några korvar.Det fick räcka.
Aptiten existerar inte.

Smågrabbarna, mina bonusbarnbarn hade kommit hem igår kväll så jag försökte vara tyst.
Plockade ur diskmaskinen, klädde mig och kom så iväg, i god tid då jag visste att jag får en buss som stått kall sedan igår.

Anlände till jobbet och startade upp Fimpen 1.
Han var som ett frysskåp.Stack ut och körde han varm i motorn och hade dieselvärmaren igång för fullt.

Detta är ju inte bra för min hälsa just nu när jag är krasslig i luftvägarna.
Det pep i rören på mig i kylan.

Microfonen ville inte funka så jag fick ta väljomsthälsning och information på både svenska och engelska imittgången, med min hesa, spruckna röst.
Riktigt jobbig lastning med så lite bageutrymme, språksvårigheter.
Kunder tog fel buss...skulle till Stockholm och inte med mig till Arlanda.
Felaktiga biljetter...mängder med strul och alla frös i kylan.

35 kunder med jättelass av extrabagage på :) rullade jag så, 10 minuter försenad mot Arlanda.
Fick på en till i Enköping.
Härligt med många kunder.
Bussen varm och go och jag hostig.

Ringde Trafikledningen om min försening och det rullade på så fint att jag bara var 5 min sen på Arlanda.
Urlastning med bök och stök.
Arga kollegor i Stockholmsbussar då jag fick lov stt ha luckor öppna ut i deras farväg.
De hade inte tiden att vänta typ 20 sekunder utan stod på turan och viftade åt mig.
Lastade ur och gav föraren ett leende och en slängpuss:)
Vi har alla samma rätt till Arlanda...
Alla där i samma syfte, köra våra kunder och jag skyddade mina kunder mot deras attack.

Pjuh!!
Tuff vända men samtidigt jätterolig:)
Ja...jag är knäpp!
Älskar bök och stök om jag vet att det straxt är över och att jag kan påverka.

Pustade ut och städade ur bussen innan nästa tur tillbaka.
Tog mig en mugg varmt kaffe ur Herr Thernos, som var min bästa vän just då:) Härligt!
Kände att jag uträttat nåt bra.

Felanmälde radion/microfonen till Driften och körde igång nästa tur.
Fick med mig 21 kunder åter.
Mängder med bagage igen, kontantbetalande som jag löste på ett smidigt sätt.
Nu var det tidspress också då jag hade kunder till anslutningsbuss i Västerås.
Gick bra att få fram information.

Funderar på att lära mig Spanska då det är så oerhört mycket kunder som talar Spanska.

Anlände Västerås med god marginal.
Hjälpte mina kunder vidare och jag fick mängder med tack och varma leenden.

Ställde upp på Centralen och hade rast i min varma, goa buss.Dieselvärmaren brummade förnöjsamt medans jag åt min macka och drack kaffe.
Ringde kollegor om radion om det var nåt jag gjorde fel då den inte gick igång.
Troligen en säkring som gått.
Ska lära mig vart den sitter så kan jag fixa sånt själv nästa gång.

Dagen rullade på.
3 kunder med till Arlanda.
Ett härligt äldre par som satt längst fram och vi pratade och skrattade hela vägen.
Vi hade många gemensamma bekanta i Surahammar visade det sig:)
Jätteskoj!
Vi klappade om varandra vid framkomst.
Hoppades på att ses igen då de ska hem 1/2.

Full fart runt då det var spetsvändning och lastade fullt i bagage igen.
Knökfullt:)
Skidor och jag vet inte allt.
Över 20 kunder igen, trötta och frusna.
Återigen anslutning vidare i Västerås.
Hann jättefint och lastade ur smidigt.
Stannade nära den anslutande buss de flesta skulle med.
Klappar på axeln och många tack, leenden och nickar.

Härligt!
Jag trivdes så bra.

Fimpen 1 och jag for så tomma till depån.Städade och parkerade.

Var jättetrött efter den intensiva dagen.Över 80 passagerare och fullt i bagage på två vändor till och från Arlanda.
Såhär skall det vara:) Då har jag inget att oroa mig för, jobb finns.

Åkte hem jättetrött, glad och nöjd med dagen.