Imorgon är det då dags för undersökningen på Hjärtmottagningen.

Jag har väntat på den så länge nu att bara tanken hisnar över att det nu är dags.

Känns lite som att det där kommer ett avgörande, om hur min framtid kommer att se ut.
Får jag chansen, är jag värd att få den hjälp jag behöver, för att kunna fungera till 100% igen.
Känner mig så liten och betydelselös i händerna på dem som nu kommer att bestämma över mitt öde.

Någonting måste göras med min hälsa, för så som jag nu är, håller inte.
Jag kan inte sköta ett heltidsarbete med en ork som det saknas minst 70% av.
Det går inte!
Jag kan heller inte gå sjukskriven och dega omkring som en zombie härhemma.
Då far jag illa psykiskt.

Jag är en aktiv människa som älskar att uträtta ett värdefullt arbete, träna och umgås med mina nära och kära, utan att stupa av trötthet innan halva dagen ens gått. Jag behöver ha människor ikring mig för att fungera normalt.

Känna att jag gör någonting värdefullt, som har betydelse för mig och för andra.
Jag tycker om att få andra människor att må bra. Kunna leverera av mig själv och min kompetens.

Hasa omkring orkeslös är inte jag!
Nu har det dessutom gjort så ont stundtals i bröstkorgen, där jag förstår hjärtat sitter.
Kanske är det inbillning, jag vet inte.
Jag känner ju ändå att någonting är helt galet fel.
Något fungerar inte fullt ut inne i min kropp.


Den oro jag känner består i att jag kommer bara att bli en i mängden som inte får hjälp.
Att jag ännu är så fungerande att det ingenting görs, för att det inga resurser finns till det.
Jag är ju inte döende, eller helt sängliggande.
Att jag har ont och är dödstrött, har svårt att andas kanske inte har någon betydelse.
Yr stundtals så det visslar i öronen.

Det känns jävligt nog att redan bara sitta härhemma och kosta pengar.
Inte tillföra någonting någonstans.

Jag vill kunna leva till 100% som jag gjort tidigare.
Orka vara sprudlande glad och ge järnet i det jag företar mig.

Stress är någonting som jag kommer att undvika.
Om det så krävs så byter jag arbetsplats, om ingen förändring sker i våra körningar.
Att det införs en ordning och ett tydligt ledarskap är av största vikt för att motverka stressen i arbetet

Oron och rädslan gnager i mig.

Jag kommer imorgon att vädja om hjälp så jag kan bli helt frisk och fullt arbetsför igen.

Det är mitt mål med morgondagens besök på Hjärtmottagningen.

Så som jag mår nu, vill jag inte att någon skall behöva göra.

En aktiv människa som kroppen dragit in handbromsen på totalt.
Jag vill tillbaka till mitt glada, pigga och aktiva jag igen.

Snälla snälla sjukvården, hjälp mig!
Renovera så jag kan leva vidare som den jag är. Ni har makten nu och det känns jätteläskigt för mig!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...