Vi lyckades sova nån timme innan det var dags att ringa om en tid till läkaren.

Jag hade ont överallt i kroppen.
Som jag körts igenom en mangel.
Magen värkte på vänster sida vid höftbenet
Dottern ont i nacken.
Lillan också öm i kroppen.

Vi fick telefontid 8.25
Sedan efter samtalen läkartid 10.45 hos Vårdcentralen.
Det var dottern som kommer behöva eftervård för sin nacke.
Lillan och jag skulle ta det lite lugnt bara och vila det ömmande.
Mina domningar i händerna avtog vartefter.
Magen var nog bältet som dragit in i lite hårt.

Vi åkte och handlade mat på Konsum i Ramnäs.
Sedan hem och fika hos dottern. Jag hade inte ätit nåt ännu då vid lunchtid.
Mådde lite illa vid frukost så jg tog bara kaffe.

Anmälan till Trygg Hansa försäkring gjorde jag på mobilen under natten redan

Vi tömde bilen på de saker aom var med från Öland innan jag valde att åka hem till mitt.
Lite darrig i knäna for jag hemåt via Skultuna.
Ögonen vandrade sökande längs färd efter vilt.
Kom hem genomsvettig och körde ner bilen i garaget.

Päls efter älgen i rutan ännu.
Skadorna lindriga med tanke på smällen.
Backspegeln skadade älgen så den fick skjutas tyvärr.

Resten av dagen var praktiskt tänk och sysslor.
Duschade. Städade och fixade hemma.
Fylld av oro och ont i kroppen.
Mejlade jobbet, både nya och gamla.

Sambon kom hem och var trött.
Han orkade inte bry sig i mitt utan drog sig undan.
Lite chockartad stämning.
Ingen av oss förstod riktigt vad som hänt.
Jag lade mig jättetidigt och sov medvetslös i nästan 10 timmar.
Hade tagit värktabletter så kroppen fick vila.

I onsdags denna vecka hände det som jag var rädd för ända sen jag hämtade min fina begagnade, men för mig nya bil från försäljaren.

Jag krockade med en älg.

Det är tidig Lördag morgon nu och det har tagit dessa dagar av bearbetning innan jag kunde blogga om det.
Mycket rädsla, oro, smärtor, jobbiga tankar om hur illa det kunnat gå, sjukskrivning, läkarbesök och allt annat som måste ordnas med efter det som hänt.

Jag,yngsta dottern och lilla barnbarnet hade varit ner över dagen till deras husvagn på Öland för att ta ner förtältet
Det skulle komma in en storm som tältet aldrig skulle ha klarat.
Risken var att husvagnen också skulle fått stora skador

Jag hade ledig dag från jobbet.
Barnbarnet studiedag så hon var hemma.
Så vi bestämde oss på morgonen att åka ner, riva tältet, packa allt och sedan åka hem igen.
Jag skulle jobba 10.15 torsdag förmiddag.
Så det skulle fungera bra.

Nedresan gick jättebra.
Min fina röda bil gick som en klocka.
Billig i drift och spann som en nöjd katt.
Jättebehaglig att åka i och härligt trygg att köra.

Vi jobbade snabbt ner tältet i det torra fina vädret. Packade allt noga.
Avslutade med att fixa stekt falukorv och makaroner innan vi stängde till och åkte.
Vi hade dessutom lämnat Ludde, dotterns bassethund hos en kompis för att kunna fixa resan smidigt, utan onödiga avbrott.

Tiden var såpass begränsad fast vi tog det lugnt för att orka och att inte utsätta oss för risker av något slag.
Ville dessutom mäta ut bränsleförbrukningen på min bil för att se hur den skulle komma att kosta som pendlarbil till nya jobbet som börjar 1/10.
Då gäller lugn och planerad körning.

Tankade på hemvägen i Ålem och förbrukningen låg på 0.71 milen.
Kändes helt ok.
Körde nöjda vidare. Det blev kväll och mörkt.
Trafiken minskade och vi tog det lugnt.
Hade planerat ett kort stopp vid Valdemarsvik, gå på toa och sträcka på benen.

Lillan satt i baksätet och halvsov i sin bältesstol.
Dottern och jag pratade om hur fint bilen gick och vilken tur jag haft som hittade den.
Jag skulle ju åka ner till husvagnen igen på söndag eller måndag för att få lite ledigt innan nya jobbet
Hade två dagar kvar på det gamla och kände att det skulle bli bra med ett avslut och tack till både företag och kunderna under torsdag och fredag.

Så blev det inte.

På en enfilig sträcka av vägen stod en älg på körbanan.

När jag såg den bromsade jag allt vad bilen förmådde och hann tänka, vilken sidan skall jag passera den? Vart skulle vi få plats utan att träffa den?
Snabba beslut och agera.
Valde att passera bakom älgen och det hade lyckats om den inte bestämt sig för att vända om.

Den rusade rakt in i min vänstra dörr med huvudet före och kroppen slog i framskärmen
Smällen, ljudet ringer i mina öron ännu
Men det ljud som var värst var skriken och panikgråten från mitt lilla barnbarn på 7 år som satt i baksätet och såg allting hända.

Bilen kastades åt sidan kraftigt och jag lyckades parera upp bilen så vi blev kvar på vägen.
Som tur var hade jag lyckats bromsa ner hastigheten till 40-50 innan det small.
Det gjorde säkert att jag klarade hålla bilen kvar på vägen.

Fick stopp på den i en ganska stor ficka på sidan av körbanan, så vi kom bort från vägen där trafiken for fram.

Jag kastade mig ur bilen och rusade över till barnbarnet som grät hysteriskt.
Dottern ringde 112 och agerade för att få hjälp åt oss
Någonting rann från bilen och vi var rädda att det var bensin.

Luktade på det och det var inte bränsle som tur var.
Höll om min lilla som skakade i hela kroppen av chock.
Hon skrek åt mig att stänga bildörren.
Som att hon ville stänga ute det hemska.

Älgen såg vi inte till.
Dotterna hade uppfattat att den gått ner på knä och rest sig direkt efter.
Jag gick ut och lyste med en stark ficklampa som dottern hade med och tittade efter älgen
Ville hinna varna annan trafik.

Det var beckmörkt och några bilar passerade. Nån långtradare och vi kände oss ensamma och rädda där i mörkret med varningsblinkers på som enda ljus.

Dottern hade sos alarmering i luren tills första brandbilen kom.
Sedan var det fullt pådrag med ambulans, vma bilar och brandkår.
Barnbarnet togs om hand direkt och konstaterades snart att hon klarat sig bra.
Bältesstolen hade klarat smällen och skyddat hennes rygg och nacke.

Jag var själv helt förstörd, arg, skakade i hela kroppen och kände hur vänster knä smärtade kraftigt
Hade nog slagit i den i sidorycket.

Dottern ville att jag åkte med ambulansen och fick det kollat.
Jag vägrade. Inte för ett knä.
Jag ville hem så snart som möjligt.
Ingen var allvarligt skadad.
Lillan mådde ok och behövde inte vård.

Ambulansen åkte iväg och jag såg då hur mycket som gjorts för att hålla ner trafikens hastighet förbi platsen
Bilar och farthinder.

Bilen hade klarat sig förvånansvärt bra med tanke på smällen.
Framskärmen intryckt, sidospegeln bortsliten och dörren skadad.
Satt päls kvar från älgen inklämd i sidorutan så den hade gett vika men inte krossats.

Minns ju hur nära älgen var.
Ca 2 dm från mitt huvud.
Hade lika gärna kunnat fått in huvudet igenom sidorutan.
Eller ännu hemskare om jag inte hinnit gjort undanmannövern och vi hade fått den över motorhuven och in i bilen genom vindrutan.
Hade vi ens överlevt då...

Tankarna var många och röriga.

Dottern berättade efteråt att jag skrikit NEJ NEJ NEJ NEJ upprepade gånger när smällen kom.

Jag var så arg på hela situationen.
Samtidigt så lättad över att allt gått så bra
Lillan hade inte skadats och min dotter kände ömhet i nacken och magen efter bältet.
Inga krockkuddar hade löst ut trots att smällen var hård på min sida.
Också det kändes bra.

Jag hade domningar och stickningar i händerna som avtog vartefter.
Säkert slitet i ratten.

Polisen kom och jag fick visa körkort och blåsa.
Berättade tidigt att jag är yrkesförare.
Vi är tydligen de som är sämst på att ta emot hjälp om vi skadats.
Men också de som hade största sinnesnärvaron att agera vettigt vid händelser som denna.
Bedömma, agera och sedan ta det som kom till följd av allt som skett.

Även jag gjorde så.
När polisen var klara med oss och bedömt att bilen gick att köra så fick vi åka.
Det funkade utan sidospegeln.
De bedömde också att jag var körduglig.
Var då lugn och knäet gjorde inte lika ont.

Älgen hade fått ut en jägare.
Vi fick senare veta att den hittats och avslutats då den var så skadad.

Tog en kopp kaffe och sedan körde vi vidare hemåt.
Äldsta dottern hade stått beredd att komma och hämta oss alla de milen vi var hemifrån.
Det avböjde jag.
Detta ville jag fixa själv.
Vi skulle hem, med bil och allt.
Fanns inget annat för mig.

Helkoncentrerad körde jag sedan hemåt.
Vi stannade vid Katrineholm och gick på Burger corner.
Lillan fick mat och jag tog en kaffe.
Toabesök.
Kände hur urlakade vi var efter händelsen.
Dottern klagade på nacksmärtor.

Vi skulle kontakta läkare dagen därpå som vi lovat räddningspersonalen.
Det kunde komma problem i efterhand och ett besök var då det bästa för att bli kollad noga.
Barn är så mjuka så där var faran över men vi stela vuxna kunde ha fått nåt som inte märktes ännu.
Kroppen gick på adrenalin efter chocken och då kändes inte smärta alltid.

Körde försiktigt hemåt och det var flera djur som försökte ta sitt liv mot min bil.
En räv, två rådjur, en katt. Alla klarade sig.
Två små möss klarade sig tyvärr inte
Rakt under framhjulen

Det var en jobbig hemfärd men vi klade det
Tog inga onödiga risker.
Kom nån ikapp och försökte stressa fram oss, så gick jag in på en ficka och släppte om
Vi ville ta det lugnt.
Hade ingen brådska.
Ringde jobbets jour och berättade vad som hänt.
Räddningspersonalen rekommenderade mig att inte jobba på några dagar.
Jag var ingen bra bussförare efter en sådan händelse.

Vi kom hem vid 2 tiden till Ramnäs
Ställde bilen i skydd vid en häck så inte skadorna syntes.
Tog in det vi måste från bilen och dottern hämtade hem Ludde från kompisen

Katterna var skärrade och sesan vrdande då de kände att nåt hänt.
Vi lade oss vid 3 tiden och dåsade i några timmar.
Helt fullkomligt slut.

Jag hade pratat med sambon som började jobba tidigt
Att jag blir kvar hos dottern.

Vilken resa...

Idag har jag kämpat med inre demoner.

Varför måste livet vara så förbannat jobbigt

Så mycket händer att jag inte hinner med.

Sorterar tankar och intryck, känslor och ilska

Igår efter jobbet var jag så då innerligt trött.
Trött på jobbet och jättetrött i kropp o själ.
Skulle kunnat somna redan vid 15 tiden.

När jag är sådär så blir det att jag äter.
Försöker hitta energi från det jag stoppar i munnen.
Borde egentligen då ta en lång promenad med orkar inte.

Mat när jag kom hem och gott till kaffet senare.
Ett par mackor med god ost senare mot kvällen.
Huvudvärk gnagde hela dagen och det slutade med värktabletter på kvällen.

Fyra dagar har jag kvar innan jag kan släppa detta motvilliga.
Jag sköter mitt jobb självklart med noggrannhet.
Kunden har ju inte gjort något.
De skall trivas och känna sig välkomna.
Alltid så för mig.

Men inombords mår jag pyton.
När jag jobbar vill jag ha själen med.
Den har redan lämnat denna befattning och vill komma till ro ett tag innan det nya börjar.
Jag är en människa som ger allt jag förmår i ett arbete jag känner är värdefullt.

Det kommande är väldigt intressant, då det kommer vara så varierat.
Känns spännande.

Igår kväll valde jag att lägga mig i sängen redan 19.30
Varför vara uppe och plåga mig när det var bara att krypa ner i sköna bädden.
Sambon jobbade till kvällen och kom inte hem förrän jag hade sovit en dryg timme.
Nova lät mig vara ifred, hon var också trött.

Vaknade sedan mitt i natten.
Det snarkades friskt intill mig så efter en stund valde jag soffan tillsammans med Nova.

Hon kröp tätt intill mig och vi sov vidare.
Vaknade av att hon var uppe och pigg.
Ville leka och busa, jag orkade inte.
Gick upp och fixade kaffe.
Nova fick tonfisk.

Snart ska kläderna på och denna veckas jobb skall betas av.
Jag tar bilen då det regnar.
Har regnat hela natten.

Mår inte bra men kommer kämpa på de sista dagarna.
Är ledig onsdag vilket jag ser fram emot.

Denna morgon kände jag mig vissen, trött och frusen.
Det fick bli Cindy Bmw till jobbet.
Skönt att ha henne till dagar som denna.

Trött och ont i magen efter jobbet så hon var skön att sätta sig i och bara åka hem.

Kom isäng i bra tid igår kväll och somnade väldigt snabbt då jag var väldigt trött efter dagens alla göromål.

Vaknade tidigt Fredag morgon fast jag var ledig. Det går inte att sova bort en ledig dag.
Kan heller inte sova länge om mornarna annars heller.

Plockade med hemmet under tiden som sambon sov ut.
Han skulle ju ut på kvällstjänstgöring och behövde sova lite extra in på förmiddagen.

Jag hade att plocka med allt möjligt.
Mina blommor på balkongen behöver sin omvårdnad och det blev dammtorkat och fixat lite överallt
Dagen hade en del i beredskap som jag funderade över.

Det är ju en hel del i görningen just nu i vår lilla familj.
Nova har tillkommit med allt vad det innebär.
Sedan köpte vi en bil till mig som kommer behövas till jobbresor framöver.

Under onsdagskvällen hade jag tecknat en försäkring på den nyinköpta bilen.
Den skulle hämtas hem under Fredagen.

När kärestan vaknat och vi ätit frukost bar det iväg.
Först till Masmästaren för att skriva på kontrakt för garageplats till nya bilen.
Trevligt att träffa Yvonne som har hand om den biten.
Hon är toppen att ha att göra med.

Sedan åkte vi då vidare till Eskilstuna.
Skrev pappren på Cindys köp och det ordnades finansiering.
Det blir ju en del i månadskostnad med allt.
Bilen, försäkring och garageplats.
Så är det, allt kostar.
Vill ha garage med tanke på dessa bilbränder i stan.

Skakade hand och vi tankade båda bilarna innan kärestan åkte mot Västerås för att jobba kväller.
Jag åkte till husvagnen och tog först av allt och bar ner alla dynor ner i min dotters källare.
Satte igång och rev i rötan i vagnens vägg och golv efter att ha tagit en kaffe.

Kände mig jättetrött efter ett tag så det blev en kort vila i deras soffa.
Senare kom lillkillen hem och vi hade några timmar för oss själva innan hans mamma kom hem.
Vi rev lite till i vagnen och tog sen en fika.
Barnkanalen på tv vart vårt sällskap när vi tröttnade på jobbet med vagnen.

Vid 17.30 kom så dottern hem.
Jag bar ner vinterhjulen till deras källare och åkte snart hemåt.
Var smutsig och trött.
Körde vägen över Rytterne för att känna på bilen.
Hon gick jättebra.
Tyst och fin. Stabil och kvick.
Hon har ju liten motor men tillräcklig för mig.
Vill inte ha en jättekostnad i varken försäkring eller bränsle med henne. Då gäller en mindre motor och vettig körning.

Körde ner henne i garaget.
Lite obehaglig nedfart då det är i källaren.
Konstigt designad då det inte går att se ordentligt. Inte gjord efter ändamålet.
Jag vänjer mig snart.
Vill ju inte skada min söta bil.
Känner henne inte ännu i varje hörn, men det kommer snart.

Kom hem jättetrött till Nova som sovit tungt så hon inte hörde mig komma hem.
Direkt i duschen och ner i soffan med lite mat.

Kom isäng bra som jag skrev men hann bara sova 4 timmar när brandvarnaren i sovrummet började pipa med en minuts intervall då batteriet var på väg att ta slut.
Sedan var det färdigsovet för mig.
Klockan var bara 1.20
Kärestan hade precis lagt sig efter hemkomst från sitt kvällsjobb.

Han snarkade gott och jag gick upp 1.40
På med kaffe och soffläge innan det straxt är dags att klä om och trampa till jobbet.
Tar inte bilen då det är fint väder och jag behöver motion och frisk luft.

Men det känns jobbigt att ha sovit alldeles för lite. Dagen blir lång.
Jobbar 4.15 - 14.40
Ett himla liv på stan då det är kulturnatta denna helg.
Folk måste ju supa och skråla på gatorna då, vad annars. De går förbi vårt hus, gapar och skriker.

På så vis är vintern trevligare då folk håller sig inomhus med sitt festande.
Vi är ju inte festare så det är bara störande när det gapas mitt i nätterna.

Straxt på med kläder och iväg.
Har nu 6 dagar kvar att jobba innan jag slutar på detta bolag.
Flixbus får klara sig utan mig.
Jag ska ägna mig åt körningar som känns värdefullare för mig.

Jag minns när vi letade bil efter att Saabina som sambon hade med sig in i boet, fick lov att sätta livet till efter att ett rådjur hoppat ut framför oss.
Saabina blev inlöst av försäkringsbolaget.

Vi letade och kollade efter en annan Saab.
Hade lite bråttom då vi skulle på bilsemester i Norge.

Jag låg en natt och bläddrade i annonser och hittade då våran Elsa, Saab Griffin Hirsh.
Köpte henne efter provtur och funderingar ikring finansiering.

Henne är vi jättenöjda med, våran fina Elsa.
Många Saabentusiaster vill köpa henne då hon är unik i sitt slag.
Finns 4 av hennes modell i Norden.

Sambon är väldigt glad i henne och håller henne i fint skick.
Det är dags för storservice på henne kommande vecka.
Den gör vi hos MapTun i Örebro som är toppenbra. De är dessutom Saabexperter.

Nu letade vi bil till mig som jag behöver för att ta mig till och från jobbet jag börjar 1/10.
Hade provkört en liten skramlig Pegga 206 som vi inte valde.
De ville ha 18.000 för den lilla gamla skrammelplutten.
Vi tog det inte. Kändes inte bra alls.
Liten och otrygg.
Vill ju ha en chans om olyckan är framme.

Nu blev det så igen att jag låg mitt i natten och bläddrade bland annonser.
Letade bland Golfar och Bmw.
Höll mig till närområden som Eskilstuna, Örebro och Västerås.
Ville åka och titta snabbt om jag skulle hitta nåt.

En glatt röd liten bmw fångade mitt intresse.
Orden Lågmilad och rostfri lät bra.
Tittade närmare och det kändes väldigt intressant.
Lade den på minnet för att visa sambon när han var tillgänglig.
Just då var han på arbetet, nattkörning.

Somnade om efter att ha hittat ett par till av intresse.
Gick upp tidigt på morgonen och hade liksom den lilla röda finingen i tanken
När sambon vaknat så visade jag annonsen.

Sagt och gjort, efter hans frukost satte vi oss i Elsa och åkte till Eskilstuna där den lilla stod hos bilhandlaren.

Pratade, provkörde och kände på bilen.
Resonerade mera och snart hade vi bestämt oss. Vi ville ha denna lilla välhållna goding.
Hon var jättefin!
Det kändes att bilen var en hon.

Priset gick inte att rubba.
Säljaren var tvärsäker där.

Sambon betalade handpenning.
Internet låg nere för företaget då de grävde på gatan utanför så han kunde inte göra allt klart.
Gjorde oss inget då vi inte kunde ta henne med. Måste ordna garageplats åt henne först.
Bestämde att vi hämtar Fredag.

Åkte helt omtumlade därifrån.
Vi hade blivit med en röd, jättefin Bmw av årsmodell 2005.
En lagom bil för mig.
Lågmilad verkligen 13500 har hon bara gått.

Förra ägaren hade varit så rädd om henne.
Stått i varmgarage och knappt körts.

Vi gav henne namnet Cindy

Idag Fredag hämtar vi hem Cindy.

En tjej helt i min smak och lagom för vår plånbok.

Hon kommer att få samma servicefirma som Elsa, MapTun i Örebro.
Det är hon värd

Vår balkong är verkligen en underbar, blommande grön oas.