På Torsdag bär det iväg till Örebro.
Dottern får köra mig dit då bilen behövs hemma.
Hennes bil står där den står, helt opålitlig. Senast förra veckan vägrade den gå igång.
Sen kan det gå nån timme och den startar utan problem.

De tre verkstäder den varit till står helt ställda och vet inte vad som felar.
Byte styrbox är nästa alternativ tydligen.
Då pratar vi ca 15- 20 tusen i pengar så det är bara att glömma.
Dessa pengar finns inte.

Så min bil behöver vara hemma när jag reser iväg i jobb.

På Torsdag hämtar jag buss från Let'sGo By Bus i Örebro och kör sedan Tågersättning hela Påsken mellan Kristinehamn Karlstad - Oslo
Någon tur via Kongsvinger.

Blir att bo i Oslo dessa nätter.På Scandic. Det känns tryggt.

Så jag packar för fullt för att få med mig det som behövs dessa dagar.
Avser inte att äta annat än frukosten på hotellet som ingår. Det är ju min arbetsgivare som står för mitt boende.

Kommer inte att äta ute eller köpa något. Alldeles för kostsamt.
Tar allting med mig som behövs.

Jag har ju under den här tiden som kroppen varit satt ur spel gått upp några kilo i vikt och detta blir ett suveränt läge att bli av med dessa.

Jag är igång med den lätta träning som är nu i början med knät samt de delar som var låsta och musklerna ikring
Det funkar bra och jag kämpar på.
Vad som blir viktigt under arbetsdagarna är att jag håller mig i rörelse när jag inte sitter vid ratten.

Som det ser ut nu i planeringen så är det 1 1/2 km från bussens parkering till hotellet så jag får där helt naturliga promenader varje dag.

Blir bort Påsken. Kommer hem ett par dagar och far sen iväg med ett annat företag som arbetsgivare.
Det nya jag tackade ja till
Håbo Buss utanför Bålsta

Ska iväg på en 4 dagarsresa med ett idrottslag. Det skriver jag mera om sedan när jag väl är där och igång.
Börjar först med Påsken.

Måste förbereda härhemma så det finns ved inne att elda med.
Ser ju inte ut att bli någon värme än på länge så elda köksspis varje dag är nödvändigt.

Igår Måndag efter att jag kört båda mina barnbarn till skolan och handlat lite på Maxi så var det dags för den tredje behandlingen hos min Kiropraktor.

Träffade på en kollega som går och tränar hos en annan Kiropraktor i samma hus.
Vi gamla busschaffisar verkar ha krämpor i kroppen efter alla dessa år vid bussratten.

Min tredje behandling bestod i att han rätade till ställen i kroppen som behövde på plats igen efter att jag fått ryggrad och allt rakt igen.
Det blev nåt knäck vid skulderbladen, nåt litet i nacken.
Likaså i bäckenet och i benen.

Kändes jätteskönt efter att han var klar
Kunde gå helt normalt.
Visst är det ömt och dant överallt men det är fullt förståerligt
Väldigt mycket i min kropp har varit helt i fel läge.
Jag frågade om huggen jag kan känna i höger skinka ännu och det kom sig av att det tar ett tag för allt att lägga sig tillrätta och läka.

Så låst som jag varit i höger sida under lång tid så är det inte konstigt om det ännu ömmar.

Det är som han säger. Att driva kroppen till ett läge då den helt säger stopp tar sin tid att få ordning på.

Han tyckte inte att jag behöver boka någon ny tid utan leva som vanligt, vara mera rädd ommic och inte driva kroppen över dess gränser.

Skulle jag känna att något inte är ok så var det bara att ringa honom och få en tid och komma in.

Jag har nu lagt ut 2300:- på behandlingar som för mig gav livet tillbaka.
Jag känner ju nu hur dålig jag varit ända sen jag överbelastade knän och hela kroppen för snart ett år sedan vid en flytt
Massor med trappor, tungt att bära och smärta som jag dövade med smärtstillande och bara körde på.

Allt tog stryk under dessa dagar och sen dess har inte min kropp återhämtat sig utan det har bara blivit en värre karusell med total låsning till sist.

Jag är redan nu så mycket rörligare i höfter och ben.
Framförallt när jag gör de övningar som jag fick till mig då jag sökte för knät.

Mitt mål är nu att fortsätta kämpa på så jag kan komma igång med mina härliga promenader som ger så grymt mycket.

Skulle något hända igen så vet jag att Micke finns där med sina magiska armar och händer och din 36 års långa erfarenhet.

Enligt honom så finns det inga övriga fysiska hinder i min kropp så det är bara att träna på.

I Söndags hade jag en körning från Köping med Innebandygrabbar som skulle till Norberg och spela säsongens sista match.

Småkillarna som var i 9 års ålder och även några föräldrar som var med var så imponerade av bussen.
Tydligen hade det varit önskemål från den som bokade att jag skulle komma med dubbeldäckaren som jag givetvis gjorde.

Vi lastade smidigt och rullade iväg 8.45
Valet blev via Hallstahammar Surahammar då den vägen är större.
Det fanns en del åksjuka ombord.
Anlände till Norberg efter 1.10 så det var ingen lång körning.

Snabb urlastning och jag kunde parkera för att äta min medhavda frukost.

Insåg att jag var väldigt nära Norbergs Kyrka och det var ju Palmsöndagen.
Mässa klockan 11.00
Helt perfekt. Jag väntade kvar vid bussen ett tag ifall något blivit glömt ombord och behövde hämtas.
Vid 10.30 låste jag och gick i lätt blött snöfall de 300 metrarna till Kyrkan.

Möttes av en vänlig Kyrkvärd och jag installerade mig långt bak ifall jag skulle bli kallad till bussen.
Därifrån kunde jag smyga ut utan att störa ifall att.

Tog lite foton medans jag beundrade den vackra Altartavlan med det vackert målade fönstret i mitten.

Tände ljus och swishade en slant till kollekt.

Satt sedan i stillhet medans övriga besökare började anlända till kyrkbänkarna.
Vi var inte många.
Mässan lite annorlunda med en Präst från Lettland.
Tog Nattvarden och när allt var över blev det lite nyfikna frågor till mig vem jag var. De trogna kyrkobesökarna reagerade över nytt ansikte i detas kyrka.
Tog med mig en kopp kaffe och gick raskt till bussen då det var dags för framkörning snart.

Trevlig stund i stillhet i kyrkan var precis vad jag behövde för själen.

Han precis fram till bussen när en förälder kom och hämtade presenter till ledarna från bussens bagage.

Körde fram bussen och vid 13 tiden lastade vi och rullade hemåt.

Många tack och fina ord om min körning vid avlastningen och sedan rullade jag till depån.
Toatömning, påfyll toakem, tankning Adblue, tvätt och svabbning av bussen.
Fick den ju som vanligt skräpig och skitig i mina händer på morgonen.

Bar ut en hel kasse med sopor redan på morgonen innan körning.

Var jättetrött när jag kom hem på seneftermiddan.
Inte körningen utan städningen.
Gör ont att kravla omkring krökt på övre våningen och krypa på knä i bagaget vid påfyll toakem.

Idag blev det fest på eftermiddagen när jag hämtat barnbarnet från skolan.

Jag fixade smet av Mandeldryck, smält veganskt margarin, vetemjöl, bakpulver, lite salt och vaniljsocker.

Dessa blev till frasiga goda Wåfflor som sedan avnjöts med färska Jordgubbar och havrevisp.

Supergott!

Jag är så lycklig över att det finns så pass mycket alternativ till ingredienser så mitt barnbarn också kan äta och njuta av allt.

Igår hade jag en liten körning då jag utgick från Tuna Trafiks depå i Eskilstuna.
Körde tom till Arlanda och väntade in ett plan från Frankfurt som landade 23.50

Hela dagen blev väldigt lång då jag gick upp tidigt i vanlig ordning och tänkte att jag säkert kan sova lite på eftermiddan.
Nu blev det inte så.
Jag kunde inte få ett blund i ögonen dast jag låg nedbäddad i sängen och läste.
Det gick bara inte att koppla av då jag visste att jag ska iväg på kvällen.

Bytte om och for iväg vid 20 tiden.
Tyst, mörkt och igenbommat allting på depån.
Hänglås på grinden och jag var jättenoga med att hålla låst också när jag kört in bilen innanför grinden.

Letade fram den lilla bussen jag skulle ha till körningen.
Fixade med allt jag behövde och körde sedan iväg mot Arlanda efter att jag släckt och låst allt efter mig.

Det var mörkt, blött och lite trafik.
Valde att åka via Strängnäs och Enköping. En del vilt ute men jag hade ju ingen brådska utan tog det lugnt.

Satt och lyssnade på radion.
Tog lite foton innan jag lämnade depån för att göra ett fb inlägg om kvälkens körning.
Det är ju inte ofta jag kör för Tuna.
Då dem hör av sig är jag redan bokad på andra körningar.

Det var därför jag kände också att jag tar den här körningen fast det är helt fel tid för mig på dygnet att jobba
Nu hade jag inget annat så det funkade att köra detta.
Dessutom Lördagen ledig så jag skulle hinna ställa om mig igen till att börja tidigt Söndag morgon.

Väl framme på Arlanda rullade jag direkt till den bokade gatdn och parkerade.
Gick in och besökte toan och såg mig omkring lite på 4:ans terminal.
Allt stängt då det var mitt i natten men ändå en hel del resenärer i farten.

Mina gäster kom till bussen 00.30 och när det var lastat och klart rullade vi åter hemåt
Samma väg som jag körde dit.
Snabbt och smidigt gick resan då det inte var någon trafik.

Släppte vid Resecentrum 01.10 och rullade sedan till depån
Jag var då rejält trött.
Upp med grinden, igen i lås efter mig.
In med bussen i tvätthallen.
Blåste av med högtryckstvätten medans nästa buss anlände.
När jag var klar så kunde den köra in och sköta sitt
Det var hockeybussen som varit iväg på lång dag med två förare.
Jag fixade resterande städning inne i garaget.

Jag gjorde klart mitt och rullade sedan hemåt. Landade på gården 3.00
Te och macka i magen.
Isäng och varvade ner för att släcka vid 4 tiden.

Somnade ovaggad kan jag lova.
Vaknade 8.30 av att tjejerna var vakna och åt frukost.
Då gick jag också upp.

Tog foton inne i den lilla bussen.
Jag tror den har 34 säten och är jättesmidig att köra då den är så liten.

Jag föredrar ju stora, tunga, stabila boggiebussar men det var kul att stifta bekantskap med den här lilla som jag döpte till Lillfimpen.

Imorgon Söndag är det körning med dubbeldäckaren på depå Hallstahammar Västanhede.

En syssla som jag tycker är väldigt rogivande är att stå och stryka tvätt
Det är ju inte ofta förekommande längre tyvärr.
I stort sett bara när det är dags att stryka/pressa dukar när dessa måst tvättas.

Nu är det ju snart Påsk och pyntet är framtaget. Likaså alla dukar som jag satte igång att stryka och göra fina.

Många av dukarna är sådana som jag fått ärva efter min mormor
Jag har fått dem via min moster i finland och mamma.

Lägger direkt ut en bild på just såna dunar som mormor virkat.

Jaghar en hel del andra också i olika färger som hon virkat.
Både stora och små.

Dessa dukar måste ju vara minst 50 år gamla. Mormor var ju helt blind sina sista år i livet.
En sorg för henne att inte kunna handarbeta.
Tänk alla mattor, vepor och löpare somhon vävt på sin gamla vävstol som stod uppe på vinden.
Det är ju många år sedan som mormor gick bort.

Sedan kan jag inte låta bli att köpa på loppisar.
Dukar som flinka fingrar virkat så vackra.

Jag har många Juldukar också som jag är så rädd om.

Det doftar så gott när jag står där vid strykbrädan.
Ska nog stryka på några jobbsjalar och ett par skjortor som inte är strykfria.

Som jag skrev om tidigare så har jag börjat göra övningar för att stärka muskulaturen runt knän, höfter, lår och vader så jag kan börja röra mig som folk igen.

Körde övningar igår igen och det gjorde sedan ont ordentligt mot eftermiddagen så jag ville inte göra nånting.

Känns att det gör nytta och säkert har jag fått träningsvärk på den vanliga smärtan så det känns som allt bara blir värre

Men jag är envis som en oxe.
Tog värktabletter till natten och kunde sova bra i många timmar.
Vaknade med knät stelt och ömt men efter att jag gått uppe en stund så kändes det bättre.
Var ut till höns och kanin i storstövlarna.
Dem har jag inte kunnat använda pga tyngden i stövlarna.
Nu funkade det. Visst gjorde det ont i vaden och knät men det gick att uthärda.

Väl inne sedan så körde jag igenom träningsprogrammet och det var jobbigt med vissa rörelser men gick bra.

Körde sedan barnbarnet till skolan.
Var in en kort sväng på Maxi.
Haltade knappt någonting och bara det är en seger.

Sakta men säkert ska jag träna upp musklerna som hos mig tidigare var kraftfulla när jag ägnade mig åt mycket gång, löpning och cykling.
Så musklerna finns där i vila.
Bara att väcka liv i dem igen så jag kan bära upp knän som bråkar och fötter som vrider sig och skapar oreda i höfter, ben och vader.

Än ger inte finnkärringen upp för åldern.
Ska hålla i många år till, aktiv i livet.

Jag måste ju finnas med så jag kan reta gallfeber på människor i min omgivning som pensionär

På eftermiddagen när barnbarnet var i stallet och tog hand om hästen och red så gräddade jag wåfflor en andra gång denna dag.

Smeten hade stått klar sen förmiddan i kylen och var redo för wåffeljärnet.

Jobbade på ett bra tag innan jag fick järnet att släppa taget om wåfflorna.
Sedan gick det bra och jag kunde vispa iordning sojavisp och ta fram sylt för att börja bygga upp tårtan.

Vartefter wåfflorna svalnade så blev tårtan högre och det slutade med 12 våningar med gottis emellan och sedan satte jag hjärtan på sidorna och byggde på ett torn högst upp av tre hjärtan.

Så när tjejerna kom från stallet blev det wåffelfest på Josefinadagen.

Gott och riktigt onyttigt mitt i veckan.

Helt veganskt allting.