Igår Torsdag vaknade jag med halsen rosslig och öm.Kändes inte bra alls.

Hade planerat att ta ett rejält löppass nu när "springet i benen" kommit igång igen.
Men jag lyssnar på min Älskades varningar om att inte träna när kroppen skickar ut sådana signaler.

Jag tror samtidigt på att det aldrig är fel med frisk luft så beslutet att gå till jobbet kom ganska omgående :)

Packade ryggsäcken med omsorg, självklart hade jag hela jobbutstyrseln med hem så det blev ett tungt bagage.Nåja:) jag är ju ingen klenis ;)

På med reflexväst, lysande mössa och handskar.
Traskade så iväg på lätta ben, som var laddade med spring egentligen.

Det var -1 grad ute och underbart friskt.Kände genast att det var lätt att andas den klara, rena luften.

Började med att ta bilder nere vid vattnet som jag gick över, på väg mot Köping.

Trafiken rullade förbi, den ena stressigare än den andra.
Men det störde inte min njutning.

Tyckte nog lite synd om de morgontrötta krakar som satt i sina igenisade bilar och längtade tillbaka till sängens värme.

Kilometrarna tillrättalades bakom mina raska, pigga fötter.
Var alldeles lagom klädd för denna vandring.

Mera bilder förevigades.
Det var så vackert med den glittrande frosten i gräset och på de gulnande växterna längs vägkanten

Solen orkade nätt och jämt titta upp så jag kunde fånga strålarna.
Hittade min "vandringsfyrklöver" även denna gång.
Frostig och fin.Den fick följa med mig längs vägen.
Min beskyddare där i morgontrafiken.

Passerade återigen huset där det tragiska inträffade för några dagar sedan.Polisens avspärringar fladdrade lätt i vinden.
Det hängde en tung känsla över hela gården och jag ökade stegen förbi.
Kändes i hjärtat hur sorgligt det hela var.
Allt hade hänt och inget kunde göras ogjort, så som livet är.
Talade tyst med de vakande Änglarna, bad om frid och styrka.

Tar inga bilder på andra människors tragik så det kommer inga sådana från mig här på bloggen.

Gick vidare och mina energier återvände straxt.
Kände att jag ville jogga lätt...gjorde så och ryggsäcken skumpade på ryggen :) inte bekvämt.

Kilometrarna försvann och straxt befann jag mig vid bron innan Arbogavfarten.
Där var så vackert över vattnet.

Valde sedan därifrån att jogga sålångt jag bara kunde med den skumpande ryggan.
Det blev över 2 km iallafall.

En kollega i buss på väg till garaget för rast, erbjöd skjuts men jag avböjde vänligt.

Landade så i garaget.
12.4 km blev det på tiden 1.46
Kändes jättebra i kroppen och duschen underbart skön efter jag skalat av mig de svettiga kläderna

Intog kaffe, god smörgås innan dagens 10 timmars arbetspass.

Träningen blev av fast i mycket lindrigare form.

Åkte sedan på kvällen med buss hem.
En go kollega hjälpte mig att hinna med turen 20.06 från Köping till Kungsör.
Skyndade mig, sprang fort :)
Tack Leffe!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...

Efter de fyra dagarna med mina Japanska gäster och den härliga reseledaren så har jag kommit hem. Lämnade av gänget vid färjan till Danmark igår eftermiddag och körde sedan hemåt i full fart. Inte det enklaste att ta sig ut från Oslo en Fredag ef...