För den som har husdjur, tror jag att rädslan finns i bakhuvudet ständigt, att den dagen kommer då du måste skiljas från din vän.
Den dagen kommer förr eller senare.

Den dagen har nu kommit i min yngsta dotters och hennes familjs liv.
Då det var dags att ta farväl av en älskad familjemedlem som funnits med i en tredjedel av hennes liv och hela livet för mitt lilla barnbarn.

I förra veckan åkte vi tillsammans till Strömsholm för att få kollat vad som felade Laban Basset, då han under en kortare tid varit nysig, frustig och det kom blodblandat slem ur ena näsborren.
Det gjordes en lättare undersökning då och svaret fanns inte att få ur denna, utan en ny tid bokades efter helgen för vidare undersökningar.
Vi åkte hem.

Laban var sig ganska lik, om än något trött och detta ständiga blödande ur hans stora, söta nos oroade rejält.
Det kunde vara skräp i nosgången eller kvalster.
Vi fick också veta att det kunde vara värre, en tumör som växte och då blev det genast svårt läge.

Dottern åkte in med honom, prover togs och tid för skiktröntgen nästa dag.
Mitt barn levde i stress och skräck över vad det kunde vara.
Hon frågade mig om min magkänsla och den sade att det inte var något farligt, medans hon själv hade en ångestklump i magen.
Hon kände det värsta!
Jag försökte trösta och hjälpa, stötta och råda.
Det blev en sömnlös natt för den familjen.

Så kom då dagen då Laban sövdes och lades in på röntgen.
Dottern fick åka hem till väntan och ovisshet.
Så under dagen ringde min telefon i bussen när jag körde skolbarn, lät den ringa då jag inte svarar i körning.
Ringde upp när jag var på väg tom mot garaget.

Dottern grät när hon svarade då jag ringde upp, det var som hon känt och befarat.
Laban har en tumör som sträcker sig från nos, via bihålan och upp i hjärnan!
Hans liv var slut...det fanns ingenting att göra.

Herregud!
Jag trodde inte mina öron, våran Laban dödssjuk...det kunde inte vara möjligt...detta fick bara inte hända!!
Laban som var så levnadsglad, go och pigg.Busig, snäll och helt underbar.
Laban som älskar alla och som själv var älskad av varenda människa han mötte i livet.
Det fick inte vara sant!

Det var sant...vi grät tillsammans där i telefonen, jag i bussen, ställd i en parkeringsficka längs Valskogsvägen och dottern i sitt hus i Surahammar.
Hon hade precis fått budet från veterinären på Strömsholm.
Hon hade sin familj hemma som tur var så hon inte behövde bära detta hemska ensam.

Nu när Laban äntligen fått flytta till hus och fått en egen tomt, tillsammans med sin bästis Ville som han levde dygnets timmar med,när han inte var med min dotter till arbetet eller röjde i skogen efter harspår.
Älskade, underbara Laban var döende!
Så förbannat orättvist!
Vi hade alldeles nyligen pratat om det hur bra familjen fått det i huset, hur bra han hade det som slapp springa i trappor med sina korta ben och långa rygg.
Hur härligt han hade på egen tomt där han kunde tumla runt med sin bästis.

Mina ord räcker inte i stunden för att skriva vidare om det dygn som följde, som var tung, sorglig och hemsk.
Samtidigt som vi gemensamt gjorde den värdefull för Laban och för oss.
Skriver om det senare...nu är mina ögon fyllda av tårar som rinner ner på täcket här i sängen.
Jag mäktar inte mera just nu....tar det sedan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Köpte från Matsmart förra året påsar med ingredienser till ett annorlunda bröd. Påsarnas innehåll var en blandning av Hasselnötter, Sesamfrön, Mandlar och lite andra fröer. Jag tillsatte det som stod. Blandningen i påsen, 4 uppvispade ägg, salt...

Tidigt denna regniga Onsdagsmorgon satte jag igång med bullbak. Jag är ju sån att om jag bakar så gör jag rejäl mängd. Den här gången blev det över 80 bullar. Så nu finns det bullar att ta med till gamla mamma också när jag hälsar på henne på ...

Tänk att kunna vakna på morgonen, efter att ha sovit gott en hel natt med känslan att det här är en ny dag, med nya krafter och utan värk. Det var ett bra tag sedan jag kände så. Det gjorde jag nu på morgonen. Vaknade som jag ska med katterna ho...

Den här dagen har givetvis varit fullsmockad med Att göra grejer. Började dagen med att köra min lilla husbil till verkstan för att få olja och filter bytt. Det har jag inte gjort på de två åren jag har ägt fordonet. Förra sommaren användes den ...

Det är en skön känsla att vakna på morgonen utan att ha en galen värk bara av att vända mig i sängen. Likaså att gå upp utan att det hugger som knivar i skinkan och ner längs med lårmuskeln. Kanske är det så att min kropp nu börjar på att ha räta...