Ljuset här på Öland är så speciellt.
Försöker fånga det på bild...men det är svårt.

Även då det är regntunga skyar finns ljuset där

Vaknade denna morgon med känslan att det skulle vara skönt med en långpromenad längs med stranden igen,som igår.

Vet nu inte riktigt hur jag gör då gårdagen slutade med Voltaren påhögerknäet igen.
I dagens pass,marathonträningen har jag 23 km ....det går bara inte.
Skall jag komma till start i Göteborg på Lördag så finns det inte en chans till att knäet får ansträngas med så långt pass idag.

Funderar på om jag måste välja lopp...kanske inte klarar både Varvet och Maran med 14 dagar emellan.
Som jag känner idag så väljer jag att springa Göteborgsvarvet...sedan får jag se hur knäet mår.

Ett är säkert iallafall och det är att nästa år blir det inget marathon.
Nu blir jag 55 och jag vill inte leva resten av livet med trasigt knä.
Så viktig är inte Marathon.
Drar ned allt till hälften och kör bara halvmaror och milslopp.
Det finns ju så många sådana i vårt land

Det var kul sålänge det varade.

Nu skall jag resa mig ur sängen och känna på knät.
Ta mig en kopp kaffe och bara njuta av känslan att vara här på Öland.

Vi åker hemåt idag efter lunch.
Arbetet väntar imorgon.

Igår hade jagett fantastiskt,givande möte med en människa som jag har kommit att tycka mycket om:)
Tre veckors intensiv kontakt via text och telefonsamtal ledde så till mötet:)
Som gav mersmak <3

Vi skall ses igen!
Så snart vi bara kan.

Något skönt sprider sig inom mig när jag tänker på honom.
Något som ger mig glädje och längtan efter mera:)