Min arbetsdag började vid 15.40 tiden.Då hade det redan snöat i timmar och det hade övergått i + grader.
Blött slask som var halt som såpa överallt.
Risk för att stänka ner alla som befann sig på vägar och trottoarer.

Åkte så försenad mot Skinnskatteberg.
Däråt var det lite kallare så snön låg kvar, vit och vacker.
Halt även där men det gjorde inget då jag framför bussen, anpassad efter väglaget.

Mitt huvud var fullt av tankar och min längtan till en speciell persons varma famn var påtaglig.
Så trist att vi jobbar skiften emot varann denna vecka så det blir svårt att ses.

Tänkte på allt som vi måste genomgå och kämpa emot innan vi kan slå oss till ro med varandra.
Att livet skall behöva vara så komplicerat i vissa lägen och hur ondska och illvilja kan komma åt att styra människor.

Jag har ju förmågan att sortera tankar sådär i jobbet och komma till lösningar som gör att mitt glada humör återkommer ganska snart.
Hittar alltid små ljusglimtar i tillvaron, oavsett vad som hänt.

Idag var det lite svårare.
Ville helst ställa bussen i garaget och åka hem till min käresta och bara få gråta ut i hans armar.
Få höra honom säga att allt kommer att ordna sig till det bästa.

Så kan jag ju inte göra.
Privatlivet får inte påverka mitt arbete.

Rullade vidare.
Hade nästan 2 timmars rast där jag fick veta från min yngsta dotter att hon bokat boende åt oss på Scandic Opalen i Göteborg.
22-23/5 då Göteborgsvarvet går och båda två skall vi vara med och springa de 2.1 milen som Varvet är:)

Jätteskojigt!
Enda som inte var så skoj var att de ville ha betalt redan nu...hmmm...över 4.000 en sådan helg för oss två.
Det är förtåerligt då det är mängder med människor som kommer till stan just för loppets skull.
Skönt att ha boendet klart:)
Tack ungen min för att du fixade det!

Vilade en stund i soffan på rasten.
Sedan bar det iväg till Västerås sista turen.Tom buss dit och en kund hem.
Snöblaskade hela tiden.

Nu är jag isäng efter en kopp the och smörgås.
Blåser straxt ut ljuset och skall sova.
Längtar efter min käresta!
Hoppas han får sin nattvila som han så väl behöver.

Nu har jag provat den!

Semmelwrapen som det skrivs så mycket om.

Lätt att äta.
Självklart drog jag in Florsocker i näsan som jag brukar med vanliga Semlor:)

Lagom med grädde och mandelmassa.

Jag tyckte om den men kommer ändå att välja vanlig semla.
Saknade bullen som brukar vara så smaskig i vanlig Semla.

Kul med nya inslag:)
Sånt diggar jag!

Prova du med...det var det värt!

Tog mig upp ur sängvärmen denna Måndagsmorgon.
Något motvilligt då jag haft ont i magen hela helgen.
Har slarvat väldigt med maten och ätit mängder med choklad och annat onyttigt.

Magen krånglade hela förra veckan också så jag tappade sugen i helgen att försöka vara nyttig.

Inget att ångra i efterhand utan det är bara att fortsätta träningen.
Körde gåband i början på förra veckan.Visst funkar det bättre än ingen träning alls, men så himla tråkigt.Blev det valet för det var så halt ute.
Stå på ett ställe och bara tugga på är inte det jag föredrar om annat alternativ finns.

Jag föredrar att träna ute.
Det mår jag bäst av.

Snöade och blåste.
-4 grader.
Klädde mig därefter, på med broddar för halkan.

Joggade iväg lätt.
Hade träningsappen inställd på Gång då jag inte kände mig motiverad för löpning.
Tänkte vara ute och röra på mig i ca 30-40 minuter.

Nu blev det mycket bättre än jag trott.
Många inslag av jogg och även löpsteg.
Halt och otäckt på sina ställen.

Landade hemma efter 1 1/2 timme och 10 km i benen.
Trött och mycket nöjd.
Lite frusen och rosig av kölden, blåsten som drog rakt igenom kläderna på öppna ställen.

Kom in och satte igång med styrketräning på min yogamatta direkt.
Ca 15 minuter med avslut Plankan 2 1/2 minut :) Riktigt jobbigt!

Sedan stretch noga och ordentligt innan dusch, frukost och vila.

Ska jobba kväll så det känns bra att ha fått träningen fixad.
Allt går med god vilja!
Härlig rensning av hjärnan efter gårdagens energiutflöde.

Denna helg har jag fått det härliga nöjet att vara med mitt minsta barnbarn som är 1 1/2 år.

Han och jag fick mycket tid tillsammans första halvan av 2014 då jag bodde i min husvagn här på deras gård.
Vi sågs då varje dag, så hans första levnadsår innehöll mycket tid med mormor.
Det var jättemysigt:)
Skulle tro att den tiden givit oss två en livslång, speciell kontakt och det är jag så himla glad och tacksam över.

Sedan flyttade jag efter semestern på Öland till Kungsör och vi har inte hunnit ses så mycket efter det.
Varje gång det sker är mötet så fantastiskt:)
Glädje, skratt och mängder med kramar.
Mormors lilla kille!

Nu har hans mor och far fått ett ledigt dygn från jobb, barn och hemmasysslor så lillkillen och jag fixar med allt härhemma i huset.

Vi har fått vara för oss själva sedan lunchtid igår, Lördag.
Vi har hela tiden någonting att göra.
Hushållsjobb varvat med mängder av lek och bus.
Vi var ute i snöfallet och åkte pulka.
Det tycker han är jättekul:)
Vi fixar mat tillsammans och hänger tvätt.Läser sagor och kramas.
Bygger med Duplo och kör med bilar, traktorer och gunghäst.


Jag gick och lade mig samtidigt med honom igår kväll, då jag själv var jättetrött.
Natten var lugn så när som på en timme ungefär, då han var lite ledsen och arg, i sömnen.
Vi somnade om och sov sedan bra till morgonen.
Gick upp 6.30

Morgongröt och kaffe i magen.
Mormor duschade medans lillkillen lekte med sitt.
Bytte om till kläder från pyjamas.
Efter ett litet mellanmål gick vi ut.
Han i vagnen då det var dags för en tupplur under förmiddagen.
Jag skottade snö och gick sedan in för en fika.

Han sover i vagnen utanför fönstret :)

Vi får några timmar till innan mor och far kommer hem.
Dags för lunch när lillkillen vaknat sedan:)

Älskar att vara mormor.

Hoppas på att få känna någon gång att jag även är farmor åt tre barn....

Min goa bil Emil...denna härliga V 70 som jag tycker så mycket om, gick igenom besiktningen i Fredags utan några som helst problem.

Känner mig glad och stolt för till stor del är det min omvårdnad som ger denna belöning:)

Jag kör mycket och jag ser till att Emil får den service han behöver för att fungera till fullo.

Fredag morgon var jag på jobbet redan 3.30 på morgonen och tvättade och städade honom jättenoga.
Ville ge besiktningen en ren och fräsch bil att jobba med, trots att det var snöväder och kyla.

Började sedan jobba 5.20
Emil fick stå och torka inne i bussverkstaden medans jag jobbade.Det var -6 grader ute och han hade fryst i dörrarna annars efter tvätten.
När det var dags att besiktiga kl 11 var han så torr och fin.
Härliga kollegor som gav mig denna möjlighet:) Jag är så tacksam!

Så nu kör vi ett år till.
Emil skall belönas med nya sommardäck sedan.

Säkert är det en hel del som tycker lika som jag, att det är superfint med en riktig vinter.
Inte alla ...det vet jag:)
Får uppleva det varje dag i arbetet som bussförare.
Möter både bilister och kunder som hatar snön och kylan.Som lägger sin kraft och energi på att verkligen på alla sätt och vis göra klart för oss snöälskare att vi är idioter:)

Tycker synd om dessa stackare som går miste om så mycket i sitt liv genom att ha sådan motvilja till det faktiska, att vi har vintermånader i vårt vackra, avlånga land:)
Snön kommer ner, varje år, oavsett vi vill eller inte.

Självklart måste man ju inte älska alla väglag och väderlekar, men livet blir ju trevligare om man lär sig att hitta glädjen i det mesta.

Själv tycker jag som bussförare att det är spännande och innehållsrikt med dagar av snöfall och lite småläskigt väglag.
Anpassning är ju det som gäller.
Köra och agera efter rådande omständigheter.Hjälpas åt och visa att vi är medmänniskor som vill varandra väl, även i snöväder.

Såg igår sådana praktexempel på människor som inte alls levde i verkligheten.
De skulle fram till vilket pris som helst och med vilka obehagliga metoder som helst.
Det var som att de glömt ta med sig hjärnan då de lämnade hemmet och åkte ut på vägarna.
Faschinerande!

Som exempel...det var ett lemmeltåg av trafik längs E20 mellan Kungsör och Arboga och trafiken flöt på sakta.
Den skulle inte varit något som helst problem om bilisterna i kön, gillat läget och bara hållit sin plats och flytit med i trafikrytmen.
Nej...det skulle köras om, till varje pris.
Detta medförde att rytmen blev ryckig, tidvis stillastående och med otäcka inbromsningar och kanande fordon.
Ingen tjänade på detta!
Resultatet blev bara irritation och oreda.

Det som var orsaken till köbildningen var våra hjältar på vägarna, sådana här dagar då snön vräker ner...Våra älskade plogbilar.
Längst fram åkte han och banade väg för oss andra, så vi skulle få en fin och farbar vägbana att åka på.

Detta har vissa mage att bli arg och sur på!
Hur i bövelen tänker sådana människor?!
Jag blir så himla ledsen på den egoism och trångsynthet dessa människor bär inom sig.

Alla sitter vi i samma båt.Vi åker i samma snöovädret till de mål vi har och vore då inte samarbete det bästa, kan jag tänka?
Ta det lugnt, se framåt, tänk till det lilla extra och planera.
Vi vet ju redan i förväg nuförtiden när snöfallen kommer.

Har vi det minsta intresse av att leva i verkligheten så tar vi fasta på den information som kommer dagligen om väderläget.
Anpassa livet därefter.
Det är inte svårare än så.

Själv trivdes jag väldigt i allt det vita och vackra som föll ner och ligger nu överallt längs vår väg och lyser upp mörkret som tar på mångas sinne så här års.

Självklart var min dag kantad av mycket arbete och stor koncentration, precis hela tiden.
Våra körtider på bussarna är inte anpassade efter snöoväder.
Men vad skall vi kunna göra åt detta?
Det är bara att gilla läget och lägga all kraft på att samarbeta, hjälpa till överallt och vara vänlig och trevlig, i alla lägen.

Jag fick stanna då och då för att göra rent vindrutetorkarna som kläggade igen av snön.Men vad gjorde det:)
Jag fick lyfta på rumpan och fixa det.

Jag brukar le och vinka åt plogkillarna och tjejerna:) visa tummen upp och visa på så vis att jag uppskattar det arbete de uträttar.
Alla jobbar de på i mängder med timmar för att vi ska få våra vägar farbara.
De sliter i dygn ibland för att få undan snön som igår kom ner ymnigt hela dygnet.

Proffsiga är de och vet exakt var de har sina stora maskiner och plogblad.
De har tålamod med knäppa bilister som väller fram överallt.

All heder åt er killar och tjejer!
Ni är mina riddare på vägen <3

Tidvis var det så halt att vart jag än behövde bromsa in så gled min buss i sidled :) Jag kunde bara ta det varsamt, le och skratta åt situationerna som uppstod.
Ingen som helst fara någonstans då jag tog det så lugnt det behövdes.

Sedan råkade jag förstås ut för de framvällande, vårdslösa bilister som befann sig längs min färdväg, men det tog jag med ro:)
Stannade och lät dem stöka klart med sitt innan jag tog för mig av vägbanor och korsningar.
Bäst att låta den åka så jag visste var de befann sig.

Säkerhetstänk före allt annat!

Mina körtider blev som de blev och ingen kund ifrågasatte något, eller klagade.
Det rullade på, så gott det gick.

Jag kunde rulla i garage efter 9 timmar på vägarna, i snöyra och halka, med humöret i behåll, bussen hel och alla kunder på plats dit de skulle.
Själv var jag jättetrött och nöjd med dagen.Min bedrift hade varit den bästa jag kunde åstadkomma och det kändes kanonbra.
Städade och tvättade min buss med omsorg.Tog det som en nedrrappning av arbetsdagen.Nästan som meditation.

Min nacke värkte efter timmar av total sinnesskärpa och koncentration.
Det kändes att dagen varit speciell.

Gick ut till min egen snötäckta bil, som jag borstade av för andra gången denna dag:)
Första gången var 4.20 på morgon, nu andra gången 15.30 på eftermiddagen.
Körde imorse till arbetet längs en helt oplogad väg, med ett par hjulspår innan mina.
Lång dag :) fylld av spänning och aktivitet.

Kom hem till min parkering som var snötäckt.
Skottade den och även grannens innan jag så ställde min härliga V 70 med vindrutan täckt inför morgondagen, så jag får lite lindrigare med snöborstning då.
Snön vräkte ner ännu och dagen var inte slut på långa vägar.

Kom in till min lilla varma lya, söta efterlängtade kattfröken och en lång, skön varm dusch.

Tände ljus överallt, laddade kaffebryggaren.
Gav min pälsprydda livskamrat hennes mat.
Bredde mig ett par smörgåsar och tittade ut på Drottninggatan, nedanför mitt fönster en stund, innan jag satte mig i soffan med Titti katt intill mig, varm och spinnande.
Med kaffekoppen i min hand softade jag ner denna dag, glad, trött och nöjd.

Älskar vintern:)
Snön och ljuset.

Snart är våren här och vintern ett minne blott.

Lyssnade av mitt mobilsvar där min Kyrkoherde lät meddela att jag nu är Kyrkvärd i Kungsörs Församling.
Det beslutades igår.
Jag skall välkomnas vid ett senare tillfälle vid en Högmässa.

Vilket härligt besked en dag som denna.

Herrens Frid över oss alla!

Brukar lyssna på Mix Megapol på radion när jag kör buss, såsom jag gjorde även igår Måndag.

Det är oftast något tema de har eller något utrryck som tjatas om och om igen.
Igår var det ordet Oxveckor.
Det som fick mig att reagera var den negativa klangen som genomsyrade sättet de i programmet använde ordet Oxveckor på.

Det lät som om dessa veckor verkligen var pest och pina.
Googlade på ordet och det är en kvarleva från förr då livet såg så annorlunda ut.
Då vi inte hade tillgången till ljuset på samma sätt i våra hem tex, det var långt till nästa högtid och festlighet och detta gjorde perioden till något mörkt, kallt och fyllt av arbete.
Fullt förståerligt på den tiden.

Idag har det tydligen blivit något av en plågsam period då många inte har pengar att spendera på att festa och förnöja sig, på dagens sätt.
Tex gå ut på krogen och bränna pengar.
Konsumtionshysterin från julens tid är helt avstannad.
Fullt förståerligt att det för många blir en dyster period, om man som individ väljer att göra den till en sådan.

För egen del innehåller denna period, då ljuset utomhus har tagit semester, en tid då jag njuter av att tända mängder med ljus inomhus, kurar och myser under filten på soffan.
Efter arbetsdagen och träningen, samt alla sysslor som hör dagarna till känns det så skönt att bara softa ner.

Jag tillåter mig helt enkelt att vara trött och vilar istället för att oroa mig för vad som jag inte kan eller vill göra pga av att inte orken riktigt är densamma för ljuset utomhus saknas.
Vi behöver D vitaminet ifrån solen för att vi skall må bra och då gäller det att inrätta livet så denna period fungerar ändå.
Hitta ljuspunkterna i tillvaron och bara njuta i stunden, tänka på att det snart kommer en vår och sommar, fylld av aktiviteter som bygger vår kraft och energi.

Dessutom är det världens bästa tillfälle att tömma skafferi och frys.
Se till att laga till mat som bara legat där till ingen nytta.
Vi slänger alldeles för mycket mat i vårt land som det ser ut idag.

Själv frös jag in en del efter julborden och tar nu fram av detta, då och då och bara njuter av det goda.
Skaffieriet erbjuder mängder med gotg och nyttigt att äta.
Månaden efter jul har ju många sådan viktuppgångsångest.
Det skall bantas hit och dit.
Passa på att äta mera sunt eller åtminstone mindre, så kroppen får en chans att återhämta sig efter helgernas frosseri.

Vi stoppar i oss alldeles för mycket mat i förhållande till vad vi rör på oss.
Ta oxveckorna som en möjlighet till att äta annorlunda, gör detta till en tradition istället för att deppa ihop över extrakilona, avsaknaden av pengar och ljuset utomhus.
Skapa något eget att se fram emot.

Istället för dyra gymkort och liknande.
Frånskyllning även i detta att man inte har råd att träna just då...
Det är bara att röra på sig!
Finns många sätt om man bara har viljan.

Oftast är det viljestyrkan som saknas i det trötta och energifattiga.
Själv dammade jag av gåbandet igår efter min långa arbetsdag, efter tuppluren på soffan.
Det tog emot att ge mig ut i halkan på gatorna så alternativet var suveränt.
Kände mig pigg och glad efteråt och nattens sömn blev bra.

Jag hör ju till den sorten som tränar året om, på olika vis, beroende på väglag och temperatur.

Passa på att kolla över vad som gömmer sig på vinden och i källaren.
Kanske finns där någonting att sälja av, som någon annan får nytta av istället för att det bara ligger och skräpar, ett litet tillskott i kassan.

Träffa vänner och bara umgås, det behöver inte kosta en massa.
Kör knytis så får var och en bidraga med någonting.

Likaså planering inför kommande vår och sommar fungerar suveränt.
Jag och mina döttrar planerar att en bit in i Februari, åka till vårt älskade Gekås i Ullared.
Inför denna resa är det också bra att göra en inventering av vad som behöver fyllas på i hemmet.
Mycket inhandlar jag därifrån, just tack vare att det är så mycket bättre summa pengar jag behöver lägga upp för saker som jag ständigt använder och behöver.

Planering inför denna resa är en jättekul syssla i vintermörkret:)
Likaså inför vårens njutning av att inreda husvagnen igen.
Det älskar jag!
Boka besiktningstid, se över vad som behöver göras på och i husvagnen.

Så Oxveckorna tycker inte jag är något tungt eller jobbigt.
Kanske något annorlunda efter helgernas fest och glitter.
Vardagen går faktiskt att göra festlig på enkla vis, det är bara att vara lite om sig och kring sig.

Låt dig inte dras med av det negativa som andra försöker tuta i dig:))
Lyft dem uppåt istället och visa att livet är precis lika härligt och värdefull och skall levas, även fast solen lyser med sin frånvaro just nu.

Ljuset kommer!

Min dag började så tidigt, redan 4.15 så jag varvar ner för idag i soffan just nu.

Arbetsdagen var lite knasig, med en buss som levt ett eget liv.
Den larmade för allt möjligt och betedde sig underligt så jag inte vågade slappna av i körningen.
Den skall tydligen in på kalibrering imorgon då detta var orsaken till alla konstigheter.

Avslutade dagen med en körning till och från Skinnskatteberg som var lite hal och läskig.
Kom till mitt byte sent då det var mycket kunder och många transaktioner på betalkortsterminalen, sånt tar tid.

Rullade hemåt trött och hungrig vid 13.30 tiden.
Åt lite och tvärslocknade på soffan halvsittande, helt färdig!!

Vaknade en timme senare, alldeles groggy i huvudet.
Efter en stund kom beslutet att ta fram mitt gå/joggband som stått i sovalkoven sen jag flyttade in i höstas.
Har inte viljat använda den för att komma ut så mycket som möjligt, men framförallt för att inte störa grannarna.Den låter ju en hel del.

Nu valde jag bandet då jag inte ville ut och halka omkring på isiga gator.
Kände att jag ville röra på mig på nåt vid ändå.
På med dojor och bandet igång.

Det blev 30 minuter i ganska hårt tempo.3 km blev det och jag var genomsvettig.
Körde löpstyrka på det, plankan 2 minuter bla :)) Svetten sprutade.
Har ju för varmt hemma för träning.

Kändes jättebra efter stretch.

Färgade håret och sms:ade med älsklingen under tiden färgen verkade.Duschade
Skönt att få både träning och håret fixat, fast jag var så trött när arbetsdagen var slut.
Allt går om man ger sig den på det:))