Direktlänk till inlägg 20 maj 2015
Allt har ju en baksida.
Även arbeten, yrken...
Jag älskar mitt arbete som Bussförare och det är ju tur.
Ödet hade en jobbig Måndag åt mig i beredskap.
Dagen började med huvudvärk, som jag turligt nog lyckades få bort.
Körde ett kort träningspass i regn som sög kraft rätt bra, då jag kände att allt inte stod rätt till i kroppen.
Kort därefter kom min magvärk smygande.Försökte dämpa den med tabletter vilket hjälpte för stunden.
När det så var dags för arbete, var magen svullen och värkte.
Nåja, det var bara att gilla läget och sköta jobbet.
Körde med uppknäppta uniformsbyxor som doldes av tröjan.
Glömde allt vad tabletter hette hemma och hade sådan tur att jag fick av en kollega, så jag klarade kvällen.
Sista vändan till Västerås fick jag problem.
En ung man hade bestämt sig för att åka gratis och där hade vi olika åsikter, han och jag.
Det hela slutade med att han blev aggressiv och kallade mig för diverse kränkande ord och namn.
Jag går inte in på detaljer för att inte in min tur skada hans integritet.
Det jag här vill ha fram är min känsla i det hela.
Jag står alltid på mig om jag vet med mig att en människa försöker lura mig.
Bär en yrkesstolthet som gör att jag inte accepterar att bli behandlad hur som helst.
Är alltid korrekt och vänlig, hjälpsam och empatisk.
Inget hjälpte i detta fall.
Denna person skulle till att ge sig på mig fysiskt då två kollegor till mig uppfattade att jag hade problem.
De kom båda mot min buss, vilket resulterade i att personen flydde från platsen.
Skrikande, svärande och gestikulerande.
Hemska ord kom ur hans mun som kollegorna kunde berätta dagen efter, jag hörde dem som tur var inte.
Det räckte gott och väl med vad som sagts inne i min buss.
En stund senare när vi rullat igång fick kollegorna stötta mig igen.
Personen hade förflyttat sig till nästa hållplats för att ge sig på mig igen.
En av kollegorna stod då kvar och väntade in mig för att rycka in om så behövts.
Det räckte för att angriparen skulle ta till flykten igen.Han vågade inte ge sig på mig då en manlig kollega fanns på plats.
Min räddning från våld låg säker, tack vare beskyddet från mina älskade kollegor.
Körde klart mitt pass och funderade över detta.
Tankarna går alltid först till om jag kunnat agera annorlunda.
Hjärnan kom fram till att jag handlat korrekt, vänligt men bestämt.
Även då jag verbalt blivit kränkt och hotad.
Brukar ta som exempel att...ingen kan gå in på Komsum och hämta två liter mjölk och i kassan bara säga att...jag har inga pengar så jag tar dom här.
Det går inte!
Samma sak gäller på buss.
Kan du inte betala så får du inte åka.
Så är det bara!
Självklart hjälper jag en människa i nöd.Vad som helst kan ha hänt och denne behöver hjälp.
Men det duger inte att gå till verbalt angrepp genast om man blir ifrågasatt.
Som denne kund gjorde.
Han var otrevlig genast och hade ett bemötande som jag omedelbart uppfattade som oseriöst.
Han klarade inte ens av att se mig i ögonen då vi pratade utan tittade på annat.Ändrade sin historia upprepade gånger.
Jag har 30 års erferenhet av mitt arbete och kan läsa av människor.
Denne kund var ingen trevlig kund.
Denne kund ville mig ont då jag inte godtog hans krav om gratis resa.
Att ta med sig en sådan händelse hem och grubbla i ensamhet är inte bra.
Jag Facebookade om min känsla, min ilska och sorg över behandlingen jag fått den kvällen.
Sedan somnade jag utmattad.
Med värkande mage och ledsen själ.
Den nattens sömn blev inte god.
Jag hade gjort mitt bästa i att sköta mitt arbete som jag älskar och inte lyckats.
Nu kvarstod en bearbetning av det hela..
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | |||
18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|