Direktlänk till inlägg 18 maj 2016
Denna gång då jag är ensam i min husvagn, så känner jag en fruktansvärd saknad efter min sambo Titti som tassade över Regnbågsbron i december förra året.
Titti och jag hade husvagnen som vårat eget lilla paradis.
Här hade vi en närhet som var så mysig.
Vi sov ihop, tätt intill.
Åt frukost tillsammans, pratade ständigt och hon var med mig i allt jag pysslade med i husvagnen och förtältet.
Jag visste hela förra sommaren att det troligtvis var våran sista sommar tillsammans på Öland....och så blev det.
Efter 15 år tillsammans måste våra vägar skiljas åt.
Titti var så sjuk att det inte fanns annat att göra än att låta henne somna in i min famn, för gott.
Det var hemskt!
Jag trodde att jag skulle gå sönder i hjärtat dagarna efter!!
Gjorde så ont att mista henne i mitt liv.
Men jag hade givit henne löftet den dagen hon som liten kattunge kom till mig...att se till att hon inte skulle lida i livets skutskede, få somna in stilla under värdiga former.
Det löftet höll jag...
Förstår nu att jag inte sörjt klart henne på långa vägar, utan vara bara förträngt hennes bortgång.
Min lilla älskade tasstjej!
Jag saknar dig så hjärtat värker....
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|||
30 | 31 | ||||||||
|