Gick upp hyfsat tidigt denna molniga Söndag.
Hörde på natten hur det regnade lite.
Skulle behövas mera regn på Öland för det är vattenbrist snart.
Sommaren blir tuff för ön om det inte kommer regn.

Städade vagnen, tömde toan och fixade till den riktigt fin.
Lastade bilen, tog lite bilder och åt min frukost.

Pratade med grannarna och for så iväg hemåt.
9.30 var klockan då.
Gjorde mig ingen brådska utan stannade vid Böda kyrka, tände ett ljus på en grav ingen ser ut att besöka eller vårda.
Med en mossbeklädd nalle i sten.

Kändes jobbigt att lämna ön och inte veta om jag kommer åter i sommar.
I september iallafall några dagar då mitt boende skall hem igen.

Åkte hemåt.
Ringde min syster på hennes boende på Resmilan.Hon mådde skapligt.
Varit på sjukhus nyligen.
Vi är verkligen olika hon och jag.
Hon 52 och sitter på ett boende med hjälp dygnet runt.
Tar sig fram med rollator.
Jag 57 och full fart med att leva så som jag vill.
Förutsättningarna är så olika.
Jag är glad att min syster får den vård hon behöver.

Ringde min äldsta dotter som var ute hos hönsen med mitt barnbarn.
De har kläckt egna kycklingar.

Ska vara med min lilla kille nästa helg då mamma och pappa är borta på annat.
Ska bli mysigt :)

Pratade även med min yngsta dotter.
Lovan är ju hos henne.
Pratade kort med vår vän H också.
Han har varit hos mina tjejer i helgen.
Känns tryggt!

Det blev även ett samtal med min bästis...vi har alltid mycket att avhandla i våra samtal.
Ska ses snart på lite mat hos mig.

Valde att åka vägen över Åtvidaberg och Linköping.
Lite trist med samma väg varje gång..jag gillar ju variation.
Kollade in infart till Norrköping där jag körde fel förra gången med bussen.
Nu kommer jag hitta :)

Mycket trafik när jag for vidare hemåt.
Satt i telefon med min älskade.
Härligt höra hans röst även fast den var trött och uppgiven av bördan som ligger på hans axlar.

Kom så hem vid 16 tiden.
Trött, hungrig och svettig.
Bar upp allt jag haft med mig.Även blommorna var med hem.
Ingen finns ju och njuter och sköter dem vid husvagnen.

Packade upp och tog en dusch.
Klädde mig mysigt.Åkte ner på stan och tog en fika med min älskade.
Hade en passande present åt honom från Öland.
Härligt att ses den korta stund det blev.
Tankade över energi åt honom så han ska orka bära sitt.
Jag själv är ju fulladdad efter rekreationen vid havet.

Himmel vad jag älskar denna man!

Gjorde så kväller vid 22 tiden efter lite prat på messenger.
Mådde gott :)
Somnade trött och trygg hemma i min egen säng.

I brist på annan syssla då jag låg vaken i husvagnen, efter min läskiga dröm om grävmaskinen som jagade mig, så läste jag mitt X blogg.

Ville se hur det gått för honom i Göteborgsvarvet.
Det är ju en grej som jag blivit förtjust i via honom, just Varvet.
Var med honom några gånger innan jag själv vågade mig på att genomföra.

Han är jätteduktig och det gör mig lite stolt faktiskt.
Han är ändå en människa som jag hade mycket skoj med och många år fick vi tillsammans.
Både fina tider men även mycket elände.

Han kom in i mitt liv i ett skede då jag mådde riktigt dåligt och sökte min egen plats i tillvaron.
Då min själsliga sökning började kan man säga.

Vi var tillsammans av och till han och jag.Bodde ihop två vändor och alla gångerna var det jag som lämnade honom.
Vi är så olika individer han och jag.
Egentligen helt främmande för varandra för båda strävade vi efter att vara just den vi själv ville vara.

Två själar som egentligen ville vara själva men ändå inte.
Jag vet inte idag vad jag sökte i honom.
Stundtals var jag helt galet kär i honom och i nästa ville jag bara lägga benen på ryggen och dra.

Sista gången jag lämnade honom blev för gott.
Då insåg jag hur lite jag egentligen betydde för honom...trodde jag!
Läster nu i bloggen att jag hade ett stort värde i hans liv.
Det upplevde jag inte medans vi levde ihop...
Trist att sånt kommer fram i efterhand.
Inte för att det förändrar nåt nu ...men hade kanske gjort det då.
Vad vet jag :)

Allt har ju en mening och de år vi fick tillsammans lärde mig mycket om relationer och har utvecklat mig som person.
Det har givit mig styrkan att bära mig själv och att tycka om ensamheten jag många gånger väljer.

Som livet är nu så går jag inte in i ett föhållande förrän det känns hundra bra....singellivet är alldeles för bra för det.
Tack för den tid vi fick, den lärde mig mycket.
Hoppas du finner kärleken i ditt liv, som fungerar till fullo med ditt sätt att leva.

Jag är förvånad att jag betydde så mycket för dig....

Idag älskar jag en man djupt och har gjort det i ett års tid.
Den kärleken är nog den man du talade om att jag borde träffa..
Du visste redan då vad jag behövde :)
Jag minns orden...
Att jag behöver en man som är bestämd..en kraftkarl som vet hur han hanterar mig.
Med en egen vilja men som ger mig det jag behöver.
En utmaning...det behöver jag :)

Det var mig själv jag hörde i drömmen....
Vrålade i skräck rakt ut och ropade min äldsta dotters mans namn, medan jag sprang för livet.

Jagades av en av hans grävmaskiner.

Drömde att jag var hemma hos dem på landet och råkade på nåt vis, peta till grävaren när jag gick förbi den.
Detta utlöste ett larm som gjorde att den startade med ett ilsket vrål, höjde skopan emot mig och började rulla mot mig samtidigt.

Jag sprang allt vad jag orkade mot huset, där jag visste att familjen redan sov på övervåningen.

Hörde hur grävmaskinen kom rullande efter mig...
Min hjärna sa att jag ju inte kan locka den mot huset utan bort ifrån den, då den var så arg.
Den kunde ju köra mot huset och förstöra och skada familjen.
Samtidigt måste jag ju få P:s uppmärksamhet på att maskinen larmade och bar sig åt.
Han var den enda som kunde stänga av larmet och få den lugn igen.

Så därför vrålade jag allt vad jag orkade så han skulle vakna och ställa allt tillrätta.
Herregud vad rädd jag var...
Kändes som jag inte kom någonstans när jag sprang och jag hörde grävaren komma närmare hela tiden.
Jag skrek och skrek...
Det var detta som jag vaknade av sedan...

Genomsvettig och pulsen i tvåhundra.

Vilken panikkänsla!
Visste inte vart jag var och vad som lurade på mig i mörket.

Lugnade ner mig efter en stund men låg sedan och tänkte på om jag väckt grannarna i husvagnarna bredvid mig.
Som jag måste skrikit...var alldeles torr i halsen :)

Fick straxt ett meddelande från min älskade och jag kunde berätta för honom om drömmen.
Det lugnade mig än mera och vi skrattade gott åt vansinnet.

Lite annat än de erotiska drömmarna jag hade natten innan.
De var mycket trevligare och jag vaknade glad och förväntansfull om framtiden med min älskling :)

Det är bra att drömma sägs det ju och det känner jag själv.
En urrensning pågår i min hjärna på allt möjligt.

Livet har ju trillat på i ett hiskeligt tempo ett tag och jag har inte riktigt hängt med i allt utan det har lagts på hög.
Till slut var det på väg att knäcka mig så denna vistelse i ensamhet har varit välbehövlig.

Drömmarna putsar ut det sista nu innan jag skall åka hem igen och ta itu med allt som jag behöver.
Vara en go och glad busschaffis och en bra mamma till min dotter och lilla barnbarnet som behöver mig extra ett tag framöver.
Få även tid till att umgås med resten av mina barn och barnbarn.Det är ju ett gäng:)

Hälsa på min sjuka syster och gamla mamma.

Min älskade saknar jag grymt mycket och låter honom ordna med sitt liv i sin takt.
Finns för honom när han behöver mig...
Det räcker sålänge.

Känner att min motivation till träning och godare matvanor har vaknat till liv igen.
Vill få ordning i energierna så jag styr själv var de används.

Håller människor ifrån mig som inte vill mig väl.
Det på allvar denna gång.
Har varit för godtrogen tidigare.
Väljer noga vilka jag vill ha i mitt liv.

Min bästis V och jag har mycket att prata om när vi ses.

Sedan behöver jag igång med all planering inför Italienresan med Denny.
Kolla in färdvägen så jag kan den.
Han måste ju få sova när jag kör.
Bussen ska ju rulla så vi behöver planera ihop om vem som kör när och var.
Så spännande!
Han har familjen med sig.
Jag väljer att åka själv.

Har beställt lite kläder.Sommarkläder
Vi blir ju där en vecka.
Ska läsa på om staden Lido.Alla sevärdheter, närheten till Venedig och allt annat som bjuds.

Nu har jag landat efter min dröm.
Druckit lite kaffe och ätit kex mitt i natten :)
Hjärnan är återställd och sömntåget hörs i fjärran.
Bara inte den rackarn börjar jaga mig i drömmarna :)

Morgonen och förmiddagen var jätteskön, varm, vindstilla.
Strålande sol som resulterade i årets första dopp i havet för min del.
Fast det bara var +8 i vattnet.Gjorde inget då det var varmt i luften.

Förtältet gassande varm så jag öppnade upp för att få genomdrag.

Straxt efter lunch, efter mitt andra dopp för dagen blev det plötsligt väldigt blåsigt.
Det kom från ingenstans och de mattor jag tvättat och hängt på tork, flög ner på marken.
Det riste i förtältet och hela den sköna känslan av varm sommardag var som bortblåst.

Försökte sitta i solstolen men det var bara kallt.
Detta blåsande höll i en timme ungefär och sedan drev det in moln över Kyrketorp.
Lika snabbt som det började, avtog blåsten.
Det blev kav lugnt men molnigt.

Såna snabba svängningar i vädret :)

Jag är glad över att de timmar av skönaste sol blev tillvaratagna.
Solade så mycket jag bara hann.
Känns i huden att det blev en del.

Gick iväg till Servicehuset, diskade och duschade.
Skönt att få bort saltet från håret.

Har nu packat det mesta av mina saker som ska med hem.
Städat lite.
Stängt ner gasen.Plockat undan utanför.

Ligger i vagnen och bara trivs de timmar jag nu har kvar här.
Har ätit, ser på tv, bloggar, ska straxt ta på kaffe.

Det är inte många själar på campingen.Två av mina grannar är här.De bakom mig och de bredvid på höger sida.
Trodde att fler skulle dyka upp till helgen men de har nog så långt att åka.
Vädret kanske var för ostabilt också för att locka.

Imorgon Söndag åker jag härifrån Öland, efter 5 dagars skön ledighet.

Just nu i skrivandets stund, skulle jag egentligen sprungit Göteborgsvarvet.
Vemod i hjärtat över att inte få uppleva denna härliga folkfest.
Men läget är som det är och jag är så glad över valet, att komma hit till min husvagn istället.
Tiggde till mig ett par lediga dagar extra dessutom.

Vilan har verkligen varit välbehövlig.
Min mage har slutat krampa och göra ont.
Själen har landat på sin plats och mycket tankar har jag sorterat.
Drömt mycket på nätterna.
Både jobbiga drömmar och jättehärliga erotiska drömmar med min älskade i dem :)

En rensning i hjärnan har pågått både i vaket tillstånd och i sömnen, helt klart.

Jag har rört på mig en hel del.
Avstod idag från träningen då jag kände att jag ville lägga tiden på annat.
Städade ur min genomsmutsiga bil och sedan har det blivit en hel del promenader på stranden barfota, i sanden och även i vattnet.
Säkert har det blivit 3-4 km med baden inräknade, där jag får vada långt ut innan det gått att doppa hela kroppen.
Där vattnet nått till låren.

Kannor med vatten har jag burit från kranen som är en bit bort.
Till att tvätta mattor och skölja av bilen.

Håller nu på och gör iordning allt så jag kan lämna stället.
Nästa som kommer är väl Camilla min dotter och barnbarnet.
Då ska det vara rent och prydligt när de anländer.
Ska lämna på lite stödvärme så inte de behöver ha en kall och rå vagn att komma till, som jag hade natten till Onsdag då jag kom efter att ha kört i ett hemifrån.

Vad gäller mig själv så har jag ingen aning om när jag kan återvända.
Kanske inte förrän i September då allt ska plockas ner och köras hem igen.

Får väl se om jag kan få loss nån dag ledigt och åka ner över en helg...
Det visar sig.

Dessa dagar var välbehövliga.
Ingen människa orkar jobba två år i rad utan nån semester.
Iallafall inte i det yrke som jag har.
Längre vila än några dagar behövs för att få återhämtning.

Det ska bli skönt att komma hem också.Till min härliga balkong.
Kommer ha med tre blommor till dit.
Två grupper jag köpt här och sedan en liten pelargon som jag hittade i soprummet när jag kastade sopor innan avfärd hit.
Nån hade bara kastat en fin planta.
Nu får den nytt liv hos mig :)

Sommaren har bara börjat :) vi får se vad som händer.
Boendet står här i sin fulla prakt och det är bara 6 timmar hemifrån.

Italienresan mitt i där blir perfekt.
Ska hämta mitt nya pass från polisen när jag kommer hem.

Likså kommer jag att få tomatplantor från en go vän som driver upp egna varje år :)
Tar tacksamt emot.

Har nu varit här på Öland sedan i Onsdags.
Vädret har varit varierat.
Ganska kallt stundtals.

Imorse vaknade jag till strålande solsken och blå himmel.
Nästan vindstilla.

Bikinin åkte på redan vid 8 tiden och en kort promenad på stranden för att känna på vattnet blev av lite senare.

Hade då gjort rent bilen invändigt.
Det var välbehövligt.

Rutor och allt fick sig en genomgång.
Gummimattorna tvättades.
Putsade och fejade överallt invändigt.

Vid 11 tiden började det vara så varmt att jag blev sugen att bada.
Årets första dopp.

Lånade badthermometer av grannarna, vadade ut i det grunda vattnet tills det nådde mig upp på låren.
Mätte tempen till +8 grader och i detta doppade jag mig, tog några simtag.
Dök under med huvudet, simmade kort och snabbt upp igen i solen.
Det bet skönt i skinnet :)

Vadade tillbaks, tackade och återlämnade thermometern.

Då var det fixat...årets första dopp.
Väldigt sent iår, brukar bada tidigare.
Men nu har det varit så kallt länge.

Somnade väldigt tidigt Fredag kväll efter en dag fylld av sol, träning, lite shopping, utflykt längs ön och allehanda sysslor med husvagn och boende.
Duschade vid 17 tiden och kände mig redan då ganska mör :)
Det märks att friskluften tar på mig och att livet återvänder i min kropp.

Så skönt just detta med att sova när jag känner för det och sedan plocka med vad som känns bra för stunden.
Batterierna börjar vara laddade och det känns toppen.

Såg nyss när jag vaknade till att det låg missade samtal och meddelanden.
Eftersökt så fort jag är tyst och söker mig inåt i mig själv.
Tillgängligheten är nödvändig ständigt.Ändå har jag sagt och skrivit att jag kommer att välja mera egentid här än hemma.

Imorgon är det Lördag och min sista heldag här.
Åker hem på Söndag för att återigen dra igång med jobb och vardag.
Sommaren närmar sig och min resa till Italien likaså :)

Ser väldigt fram emot den.
Innan dess vill jag i bättre form.
Så på Måndag blir det besök på apoteket och tillskott av magnesium i kosten står på tur.
Nåt saknas i kroppen då jag har så ont i mina leder.

Kroppen svarar dåligt på träning och mitt sockersug är riktigt jobbigt.
Så en omläggning är nödvändig.
Träningen hör till mitt liv och välmående och det känns inte bra att jag får ont av den och känner dålig ork, motivation och styrkan minimal.

Något hände i min kropp vid den hemska influensan i vintras.
Den tog hårt på mig.

Göteborgsvarvet går på Lördag och jag är inte ens där.
Likaså Stockholm Maran i början på Juni.Även den ställer jag in.
Bortkastade pengar och förväntningar som inget blev av.
Känns jobbigt men jag har inget val.

Det är bara att strukturera om allt och dra igång en annorlunda träningsvana.
Blir svårt med en kontinuitet med de arbetstider jag har och långa resor till och från jobbet.
Ser redan nu att det blir en lång och tung arbetsvecka.
Med minst 2 dagar i Uppsala samt någon utbildning.

Känns bra att jag äntligen får förmiddagar efter att nästan bara ha jobbat kvällar och nätter.
Tufft för en morgonmänniska.

Min älskade har det så tufft just nu att jag nästan inte kan skriva till honom utan att det tolkas fel.
Väljer att vara lite tillbakadragen ett tag då jag inte bidrar med något för honom.
Jag kan inte hjälpa på något sätt.
Tids nog måste ju det som tynger lätta även för honom.

Han vet ju att jag finns för honom och älskar honom högt oavsett ständig kontakt eller inte.
Var och en bär sin egen börda tills det är dags för annan lösning av livet.

Längtar ständigt efter honom...
Mannen i mitt liv som jag sökt länge...

Känner annars att min egen balans i själen börjar vara åter.
Dessa dagar och nätter för mig själv har verkligen varit nödvändiga.
Jag har kommit till insikter och även hittat nya värden i livet.

Stundtals har en ångest gripit tag i mig och känslan av maktlöshet har haft sitt grepp om min hjärna.
Just att inte kunna hjälpa och finnas för nära som har det tufft.
När min egen ork begränsats.
Har helt enkelt fått lov att skydda mig själv för att inte krascha.

Då saker som hänt även berört mig illa känslomässigt.
Då människor jag trott om gott visat sig vara riktiga rötägg.Som bara agerat för egen vinning och på ett så vidrigt sätt att det skadat mina närmaste fruktansvärt illa.
I detta då även mig.
Det tar på en mentalt.

Min blåögda tillit till människor är borta.
Jag har fått svårare att tro på ord som sägs och lita på att verkligheten är som den ser ut.
Det på flera plan i mitt liv.

Människor som påstår sig vara ens vän och det bara är en fasad...
Dessa har lika gärna kunnat sparka mig rakt i magen och hånskrattat åt min tillit, så ont har det gjort.

Det tär på en och en vaksamhet är väckt inom mig.

Jag kommer inte att vara samma människa som jag var innan när jag åker hem efter dessa själavårdande dagar.
Jag kommer att vara tuffare och mera bestämd med saker och ting.

Världen ser annorlunda ut och villkorslös kärlek är tydligen inte lösningen på allt.

Jag kommer inte att tillåta någon komma nära mig såpass att det går att skada min själ igen.
Inte heller släppa in någon utan att jag själv sätter spelreglerna.

Godheten jag hittills burit kommer jag att överlämna till någon som kan hantera den bättre än jag.
Jag lägger på ett skal runt mig själv som skydd och den kommer bli riktigt tuff att ta sig innanför.

Har haft det förut i livet och känner att det är bäst för alla att den åter härdas och förblir intakt.

Jag kommer behöva mycket bevis för kärlek och vänskap innan jag tror på det.
Där är skörden av de dagar jag haft här på ön i min självvalda ensamhet.

Jag har samma rätt att leva och må bra som alla andra.Allt ska inte vara en enda kamp ständigt.

Vill du mig väl så finns jag...har du andra avsikter så håll dig borta.
Jag kommer att slåss!
Skyddsmuren är uppbyggd och stannar sålänge jag känner att det är nödvändigt.
Jag kommer att försvara dem jag älskar med näbbar och klor.
Den kärlek som jag ännu tror på och lever i skadar ingen..det ser jag till!

Hårt men sant!

Mitt liv lever jag nu och jag tänker vara lycklig, glad och galen som alltid.
Njuta av det jag känner är min grej...som att vara en fullblodskvinna även fast jag börjar vara skrynklig och äldre.
Passionen finns i livet starkare än någonsin.
Jag trivs med den jag är och är stolt över mig själv.
Jag vill ingen människa ont... Sålänge denne inte vill skada mig.

Det tog snabbt slut på mitt solande mot eftermiddagen.
Vinden tilltog och den är inte varm.

Vattnade mina nyinköpta blommor.
Fyllde på vattentanken i husvagnen och handklippte lite gräs runt tältet.
Vill ju ha snyggt och prydligt på mitt sommarställe :)

Kommer säkert bli nästa sommar, då jag kan få en riktig senester, att jag har en massa blommor här och allehanda små figurer :)
Nu är det ju måsar, fjärilar och en igelkott utanför tältet.

Ska åka iväg nu för att införskaffa starkare rep till vindskyddet.