Det måste ju vara enda förklaringen att min garderob är invaderad av kryp som krymper mina kläder ;)

Skämt åsido...
Jag får inte igen mina jobbarbrallor i midjan.
Eller...ja jag får igen dem men det är inte bekvämt vill jag lova.
Sitter åt så det gör ont i magen.

Ännu större motivation till att komma ut och röra på mig så snart jag bara kan.
Tänkte imorse att jag skulle tagit en promenad på några kilometer men det fick vara.
Huvudvärk efter gårdagen som var ganska intensiv och lång.

Har nu lyckats få bort värken med alvedon och kaffe.

Sydde om knappen i mina gamla jobbarbyxor så jag kan ha dem öppna i midjan när jag kör idag.
Avskyr när någonting sitter åt runt magen.

Känner ju att jag just nu bär omkring på minst 3 kg för mycket och det blir ju kännbart i jobbuniformen.

Ska jobba mig igenom denna dag och sedan under kommande dagar, julhelgen, se till att komma ut och röra på mig.

Mat och gottis tillåter jag mig så mycket jag bara känner för i julhelgen.
Det vill jag inte vara utan.
Tar tag i vikten efter julen sedan :)
Mera träning och mindre mängd mat blir det som gäller.

Nu ska jag sätta ut fällor för att fånga in de där krympkrypen i garderoben :)

Hur tänkte du nu mormor när du påstår att jag visar för mycket intresse för julgranen?!

Jag sitter ju bara här...

Skrev i tidigare inlägg om att jag tog nya beslut på natten till Onsdagen.
Kände att jag vågar ta tjuren vid hornen och prova på att börja jobba igen.
Tidigare än det var planerat och jag har läkarintyg året ut.
Men känslan jag har inom mig får råda och styra mina steg nu.

Åkte efter Mammografiundersökningen till Hälla Maxi och köpte med lite gottigt.
Clementiner, After Eight och pepparkakor fick följa med då jag for vidare till min arbetsplats.

Träffade på goa kollegor direkt och kände hur jag längtar tillbaka igen.
Ett gott tecken om något, att längta!

Om en stund om chefen dit och straxt också personalplaneraren.
Vi hade ett gott samtal om min återgång till arbetet som måste ske försiktigt.
Inte kasta mig in i stressen och stöket direkt och köra heldag ensam, utan på ett varsammare sätt.

Bestämde oss för att jag idag Torsdag, jobbar min kärestas tjänst.
Jag kör och han är med mig.
För skulle jag känna att det händer något i min skalle och jag inte klarar detta, så finns han med och kan ta över.
En trygg och bra början.

Jag väljer själv dessutom om jag kör en vända till och från Arlanda, eller rentav båda vändorna.
Det får dagsformen avgöra helt enkelt.
En arbetsträning helt enkelt.

Sedan är jag fortsatt sjukskriven över Julen och vilar upp, vänjer hjärnan vid att jobba igen.
Sista sjukdag får bli 26/12.
Där bryter jag sjukskrivningen själv om dagens körning gått bra, givetvis.

Jobbar sedan 27/12, 29/12 och 31/12 nyårsafton.Blandat Arlanda och Eskilstunakörningar.
Toppenbra träning för mig själv.

Kändes skönt att ta detta beslut, steget framåt.
Ringde efter hemkomst och sökte min läkare men det visade sig att han varit sjuk i en hel vecka.
Jag ville veta hur det gått med min 24 timmars blodtrycksmätning.

Pratade med distriktssköterskan och berättade om mitt beslut om återgång till arbetet.
Hon trodde att om mitt blodtryck varit alarmerande högt så skulle min läkare hört av sig direkt.
Han jobbade ju ändå några dagar efter mitt besök hos honom, innan han blev sjuk.

Hoppas han inte är allvarligt sjuk min goa läkare.Honom vill jag inte vara utan.Bästa läkaren jag någonsin haft.
Som tar mig på allvar och lyssnar när jag pratar.
Genomför ordentliga undersökningar och vill verkligen gå till botten med vad som felar när jag hostat så länge.
Vänlig och ödmjuk människa.

Så idag Torsdag börjar jag jobba 14.13 :) Ska bli så kul och spännande.
Fick ut ett par nya byxor igår då mina är för små i midjan nu när jag gått upp i vikt under tiden jag varit hemma.
Hade ju bara ett par gamla byxor som inte ens hörde till Swebus.
De jag fick tidigare var helt fel storlek :) Skulle behöva krympa 3 storlekar för att komma i och det finns inte på kartan att jag vill göra det.

Dessa sitter trångt nu men kommer vara bra när jag kommit ner i min normala vikt igen.
Det får ta den tid det behöver.
Nu blir focus jobbet några veckor framöver.
Det andra tar jag sedan.

Känns jättebra och jag är åter stolt över mig själv som vågar ta stegen jag behöver för att få må bra.
Sakta men säkert åter till livet.

Var kallad igår till Västerås lasarett på mammografi, på morgonen.

Kom dit i god tid efter en natt med några få timmars sömn.
Kom till beslut inatt som gör att mitt liv får en ny dimension.
Tar upp det i nästa blogginlägg.

Jag är ju som alltid ute i god tid.
Blev vänligt och fint bemött i receptionen.
Behövde bara sitta en kort stund i väntrummet.Hann ändå uppfatta hur mycket det påverkar, iallafall mig, med ett väntrum som utstrålar glädje och värme.

Härliga tavlor på väggarna och den öppna, luftiga planlösningen kändes toppen.

Straxt kom så en rar och mjuk sköterska dit och ropade upp mitt namn.
Vi som satt i väntrummet pratade med varandra om dittan och dattan, vilket också medverkade till en skön stämning.

Riktigt behagligt.

Fick gå in i en liten omklädningshytt, ta av på överkroppen.
Fick klar och tydlig information som ingav trygghet.

Kom så in till rummet där mammografin genomfördes.Samma sak där....tydlig information och mjukhet, vänlighet och varsamhet.
Allt flöt på smidigt och bilderna lyckades direkt.

Snabbt, tryggt och vänligt, hela vägen.
Tre fantastiska kvinnor som bemötte mig så proffsigt det bara går.
Kände mig välkommen, trygg och omhändetagen.

All heder till er tjejer som jobbar på Bröstenheten i Västerås.
Tack snälla!
Ni fick min dag att börja på ett underbart sätt.

Bästa tänkbara omvårdnaden.

Känns också toppen att få denna undersökning vartannat år.
Dessutom kostnadsfritt.
En bra livförsäkring.