Falukorv med äppelklyftor samt wookgrönsaker

Vaknade tidigt denna rågrå novemberlördag.
Tog mig en kopp nybryggt gott kaffe.
Katterna fick sin frukost och jag bestämde mig för att det som behövdes denna morgon, var en frisk långpromenad.

Bytte om och gav mig ut.
Med reflexjackan på då det ännu inte var ljust ute.

Jag har en utmätt sträcka på 4 km längs vägarna här och den valde jag att ge mig på.
Småblåste lite kyligt.
Jackan jag hade var inte det minsta varm utan kylde istället.
Ökade på stegen så kroppen blev varm istället.

Det var skönt och väldigt få bilar ute.
Garanterat virusfritt där jag gick.

Mitten på November straxt och det finns inte ett spår av varken minusgrader eller snö.
Naturen är mestadels grå och brun.
Hittade lite fint att fotografera bland stenar och mossa. Lite färger iallafall.

Traskade på i ett bra tempo och det visade sig att 4 km var alldeles lagom sträcka för denna gång.

Kom hem och bytte om, tvättade händerna och fixade frukost åt oss.
Tjejerna gick upp lagom till att bara sätta sig tillbords.
Gräddade kokospannkakor och kokade ägg till smörgåsar.
Kaffe i thermosen givetvis.

Tvättmaskinen tog hand om det jag behövde tvätta upp inför resan
Allt ligger framlagt och behöver bara packas ner imorgon när tvätten är torr.

Bra start på en ledig dag.

Denna vecka har gått helt i jobbets tecken och för mig känns det bara bra.
Jobba är ju det enda sättet att få en inkomst för mig och då gäller det att göra sådant som känns bra.
Alltså ha ett arbete som tillför mig någonting och känns värdefull.

Skolbusskörningar har dominerat veckan.

Beställningarna har återigen dött ut då samhället stänger ner mer och mer igen.
Folk kan ju inte hantera situationen som råder utan envisas med att leva som vanligt.

Smittan sprider sig igen och vi beordras till att leva på ett sätt som många tycker är sååå besvärligt. Vilket de i sin tur vägrar göra.
Deras synsätt utsätter massor med människor för stor fara.
Dessa människor får inte in i sina skallen att detta handlar om liv och död.

Sålänge viruset har sitt grepp fungerar inte livet normalt. Inte för någon!

Vårt hushåll har inrättat sig efter detta på ett bra sätt.
Jag jobbar på som jag brukar. Tvättar händer, spritar händer, håller avstånd och desificerar ytor i bussen, i lunchrummet på jobbet.
Går inte i butiker. Vi beställer och hämtar vid utlämning.

Så fort jag kommer hem så gäller klädbyte och handtvätt. Rena plagg på mig.

Jag var med min mamma till sjukhuset i Västerås i Onsdags då hon skulle få sina batterier i Pacemakern kollade.
Desificerade min bil innan.
Ansiktsmask på, båda två.
Tvätta, sprita, inte röra nåt längs vägen till och från Hjärtmottagningen.
Besöket var snabbt avklarat och jag tog en kaffe med mamma hemma i hennes kök innan hemfärd. Masken på hela tiden för mig.
Ville inte riskera mammas hälsa.

På jobbet är vi jättenoga med avståndet.
Vi har ställt in bussturer till Stockholm själva för att inte folk ska åka och shoppa.

Jag har kört mina goa skolbarn och ungdomar. Jätteduktiga och rara.
Liten buss hela veckan

Idag Lördag laddar jag inför kommande.
Är ledig och behöver använda tiden till resa/jobb på annan ort.
Jag ska imorgon Söndag åka med en buss till Göteborg.
En kollega ska med i en egen buss också och vi ska köra Tågersättning mellan Göteborg och Alvesta.

Jag kommer att ha detta jobb i två veckor och behöver därför packa noga och planera.
Jag vill inte äta ute eller vistas bland folk mer än nödvändigt.
Så mat ska med som jag kan tillaga på mitt hotellrum.
Tar med vattenkokaren.

Kommer hem en sväng under helgen med lånad bil och byter kollega så en annan hänger med ner igen nästa söndag.

Planerar färdvägar och stopp.
Jag kommer ha fem stopp mellan destinationerna.
På tågstationer jag aldrig varit till.
Borås, Hestra, Limmared, Gnosjö och ett ställe till.

Så jag har att göra idag :)

När ska alla börja förstå?
När ska alla börja ta sitt ansvar i det som håller oss människor i sitt järngrepp!!

VI ÄR INTE ODÖDLIGA!!
Oavsett åldersgrupp.

Sålänge inte ALLA drar sitt strå till stacken och verkligen beslutar sig för att livet inte går att leva som vanligt.

Vi Måste Inte festa runt omdömeslöst!
När alkoholen går in går oftast vettet ut vet vi ju alla, eller hur?
Då försvinner spärrar och allt allvarligt och otäckt glöms bort.

Vi Måste Inte trängas i butiker eller shoppa loss Just nu.
Spara allt till Sen för det kommer en tid då vi kan leva normalt igen.

OM VI ALLA HJÄLPS ÅT!!

Det är inte svårt!
Intala i din skalle bara att Du kan klara dig utan just Den festen. Du Måste Inte ha den tröjan Just nu.

Tänk två steg längre fram. ?
Bara två steg!! Det räcker.

Vill du att dina nära och kära, dina kollegor, medmänniskor och alla ikring dig i ditt liv ska få LEVA VIDARE.

TA DÅ DITT ANSVAR!!!

Det är inte läge att vara rebellisk eller hata omvärlden

Det är DU! JUST DU!! Som kan ge oss alla livet tillbaka.

Det är inte svårt.
Testa ska du få se att det sker underverk.

Att det är en ökad spridning av smittan igen har ju inte undgått någon.
Det som gör mig så heligt förbannad är dessa individer som fullkomligt struntar i fakta och lever sitt liv som de alltid gjort.

Just på grund av dessa fullkomligt hänsynslösa idioter så blir vi inte av med det strypgrepp vi åter sitter i.
Vaccinet är ännu långt borta och den dagen det kan börja vaccineras i mängd dröjer länge till.

Jag känner en oro för hur livet kommer att bli när människor vägrar ta sitt ansvar.

I min branch, beställningstrafik bussar så lider vi enormt utav detta
Idrotten är återigen i malpåse och körningarna är borta för vår del.

Det sågs upp bussförare och vi som redan är uppsagda och är timanställda blir helt utan jobb snart om det inte kommer en vändning.

Jag har fått lära mig skolkörningar under förra veckan.
Körde mitt lag Vsk fotboll en sista resa i Lördags.
Den här veckan kör jag skolturen jag lärde mig förra veckan nu idag tisdag, torsdag och fredag.

Sedan har jag fått tågersättningskörningar i göteborg i två veckor.
Efter det har jag ingen aning om vad som händer. Om det finns något jobb att få över huvud taget.

Allt hänger och dinglar på en skör tråd känns det som.
Enda som finns att göra är att hålla sig kall och vänta.

Har nu haft min veckovila under Söndagen och Måndagen.
48 timmar är enligt Kör och Vilotidslagen ett måste att ta som det föreskrivs.

Känner också att det är välbehövligt för att hinna få den återhämtning som är nödvändig för att orka.

Söndagen var en kamp med orken då jag ville hinna göra sånt härhemma som jag inte orkar eller hinner under arbetsdagar.
Jag jobbade på och åt troligtvis för lite för det kändes att krafterna bara rann ur mig.
Trädgårdarbete älskar jag i vanliga fall men inte när orken tryter

Åt mat vid lunchtid och vilade kort. Då återvände krafterna så jag kunde slutföradet som jag tänkt få gjort.
Bra blev det också och avslutet var bäst, med eldkorgen brinnande medans mörkret föll.
Det blev en energiboost innan dusch och middag i magen

Måndagen kändes så mycket bättre.
Sov först ordentligt en hel natt.
Frukost i magen och sedan iladtning full bil till Återvinningscentralen.
Mycket skräp efter sommaren och våra projekt härhemma.
Nu kastade jag allt till sist och en stor del gick till återvinning.

Väl hemma blev det timmar av bilvård.
Dammsög, skurade och putsade invändigt och avslutade med noga yttre tvätt.
Fälgarna var svarta efter vägsmuts.
Nu är min lilla bmw gumma blank, ren och fin.

Väl värt jobbet.
Sedan blev det hår och ögonbrynsfärgning innan dusch.
En bra dag med ork som räckte gott och mycket gjort.

Idag tisdag är det dags att ta på uniformen och åka till jobbet.

Skrev ett långt inlägg som bara försvann ut i intet när jag skulle ladda med ett foto.

Snacka om bortkastad tid till Ingenting

Vad sjutton blir det sådär för???

Igår Söndag plockade vi ner de sista äpplena för iår.
Det var Ingrid Marie som fått vara kvar och mogna till ordentligt.

En hel del var ätet på av fåglar.

Vi fick fram ca 30 kg iallafall och det känns helt ok.
Det trädet står dessutom i hästhagen och är helt vildvuxen.

Den ska klippas i vår tänkte vi.