Nu har det varit grymt intensivt hela våren och försommaren med allt ikring jobb och flytten av gamla Mamma.

Kände i förrgår att allt stod mig övermäktigt och det var nära att jag bara slog i backen med näsan före, var så trött och slut, ledsen och besviken.

Hade först jobbat massor precis hela helgen med körningar för Bauhausgalan i Stockholm. 14 meter buss i innerstan.
Övernattat på hotell och knappt fått den vila som behövdes.
Söndagen var galet intensiv med skytteltrafik mellan hotellet och Stadion med alla elitidrottare som skulle förflyttas i hällande ösregn.

Hann inte ens ha en rast på alla dessa nästan 12 timmar som jag och kollegan var igång med våra bussar.
Jodå, laglig 45 minuter i Färdskrivaren självklart men det blev ingen rast då det hela tiden kom idrottare som skulle med bussen min så fort den kunde rulla.
Jag åt en banan och lite macka i farten.
Det var tur att jag hade handlat med mig förnödenheter dagen innan.

Det var regnandet som ställde till allt.
Tyckte synd om idrottarna.
Fick en blombukett av en stavhoppare som tyckte att jag skulle ha hans blommor som han fått vid prisutdelning :) så gulligt!! Jag blev jätteglad.

Kom så till depån efter midnatt. Tanka, städa och åkte hem.
Isäng vid 2 tiden på natten, helt slutkörd.

Måndagen var fylld av uppgifter.

Väckning 8 och jag sov tungt fram till dess. Yr och vimsig när jag tog på kaffe och vaknade till. För kort nattvila efter sån intensiv lång dag.

Hämtade mitt barnbarn hemifrån honom då han inte hade fritis denna dag och hans mor och far jobbade.
Vi åkte och handlade frukostattiraljer på Maxi och tankade min bil.
Hem och åt frukost och kopplade sedan på mina barns fars och hans hustrus husvagn som jag hade hemma efter verkstadsbesök.

Den körde jag till Besikta här i Eskilstuna och besiktigade den innan den ska säljas. Verkstan hade fixat fel på den förra veckan och jag hade tvättat den utvändigt.

Jag har ju tungt körkort så jag hjälpte till med detta. Dem har inte E kort.
Tycker mycket om mina barns far och hans hustru. Vi är goda vänner och hjälper varann.
Sådant är en trygghet tycker jag.
Jag fick låna deras släp till flytten av Mammas bohag.

Vagnen gick igenom och vi kunde köra den till Olberga utanför Surahammar där den hör hemma.

Barnbarnet och jag for vidare till Mäklaren och lämnade nycklarna till Mammas sålda lägenhet.
Skrev på en Fullmakt så Mäklaren kunde ta hand om själva överlåtelsen den 10/7 då jag jobbar.
Så härligt med en Mäklare som fixar och hjälper.
På Torsdag städar en städfirma lägenheten.
Så allt flyter på som det ska och jag tycker att det ska bli så skönt när allt är över.
Försäkringsbolaget har jag redan varit i kontakt med.

Sedan var vi hungriga som vargar. Köpte pizzor från Vanessa i Surahammar som vi satt i bilen och åt innan det var dags för nästa uppgift.
Vi skulle överraska min Mor, barnbarnets Gammelmormor med ett besök i hennes nya lägenhet.
Tyvärr föll det inte alls väl då hon inte uppskattade det ett dugg utan satte mig bara i en massa jobb som hon behövde få gjort.
Jag blev både ledsen och besviken. Men framförallt mitt barnbarn som sett fram emot att få träffa sin gammelmormor.
Trodde att hon hade nån glädje av sitt barnbarnsbarn men där drog jag en nitlott. Det enda som betydde nåt var att jag skulle göra en massa där hos henne.
Själva besöket av mig och mitt barnbarn var bara irriterande och störande.

Försökte säga att hon ju har Hemtjänst och personalen på Serviceboendet som gör jobben åt henne och att jag kommit på besök med lillkillen och ville bara umgås med henne.
Det fräste hon av bara med orden att Hemtjänsten inte finns där hela tiden.

Besöket blev kort och vi for vidare och lämnade in ett bilbatteri som jag bytt bort från min husbil, på Återvinningsstation i Hallstahammar.

Jag satt i bilen och försökte förklara och trösta mitt barnbarn efter det floppade besöket han tyvärr blev utsatt för.
Jag var korkad som trodde att det skulle falla ut väl.
Nu blev en liten kille jätteledsen istället och det gjorde ont i mig.

Sånt är livet! Framförallt mitt liv. Jag har aldrig haft något värde i min mors ögon och det gäller även mina avkommor.

Bara att gilla läget.

Vi åkte sedan till Folkesta och köpte en packe Fotbollskort som han älskar.
Så dagen slutade väl fast det blev den dumma fadäsen emellan där.

Att förklara för en 9 årig liten kille med stort hjärta att han är värdefull som människa fast det inte alltid visas uppskattning tog en stund.
Han hade sedan grubblat över det hemma och pratat med sin mamma och frågat hur det kommer sig att hans mormor måste jobba så hårt hela tiden och hjälpa till överallt.
Han vet iallafall att hans mormor älskar honom högt och visar det.
Det är ju ändå viktigast.

Livet är inte lätt!

Själv är jag van vid att vara den som fixar och jobbar hela tiden åt alla håll och kanter så att andra ska må bra.
Så gott jag bara hinner och orkar.

När jag lade mig att sova Måndag kväll så kom gråten.
Jag grät över att mitt barnbarn behövde bli besviken, ledsen och sårad.
Jag grät över känslan jag ständigt bär att jag inte duger och räcker till fast jag sliter som en idiot ständigt.
Jag grät över känslan att min ork snart är slut!!
Jag vet inte hur jag ska mäkta med att ro allt iland med avsaknaden av krafter....

Den natten blev sömnlös i grubblerier.

Hur i himmelens namn ska jag orka??

Om jag bara fick nån gång sitta med min mor och ta en fika, prata och vara stilla.
Inte bara vara en resurs som till varje pris måste användas varje minut jag finns tillgänglig.

Jag är en Dotter. En människa jag också. Inte en robot eller en maskin utan känslor.

Jag får ständigt höra hur duktiga alla andra är som finns och hjälper till med allt möjligt.

Jag räknas inte dit....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det blev en tidig väckning denna morgon. Redan innan 3 var jag uppe och packade ner det sista i resväskan. Tog mig en kopp kaffe, bäddade sängen noga och klädde mig i bekväma resekläder. 3.50 satte jag mig i bilen och styrde mot Arlanda. Tanka...

Skrållan som fått ett nytt hem hos min äldsta dotter. Skrållan är en Maine Coon dam. Jättesnäll, kelig och nyfiken. Lekfull och helt underbar. ...

Igår var jag bjuden hem till min äldsta dotter och barnbarnet för att bli firad i efterskott då jag var i Norge i jobbet den 13/5 när jag fyllde 66. Det blev jättegod Räkmacka och till efterrätt Fruktsallad. Fick dessutom möjligheten att bli nä...

Jag har nu varit hemma nästan en vecka från mina körningar i Norge. Inte har jag slöat direkt utan kört för ett annat bolag.Dagkörningar så jag kunnat komma hem varje kväll. Först i Söndags hämtade jag en dubbeldäckare med släp och körde till K...

Nu förstår vi verkligen inte vad det är som straffar oss i familjen så grymt hårt. Inom loppet av några veckor har vi mist 3 stycken av vårt gäng. Först hittade jag min tarantellaspindel Gumman död i sitt terrarium när jag kom hem efter jobbres...