Igår efter jobbet, då jag blivit hämtad från RC av min sambo, så blev det snabbt ombyte, in med lite mat i min trötta, värkande kropp.
Väska stod redan packad sedan dagen innan.

Jag skulle vara mormor på heltid åt mina två Basseluringar och två katter hos min yngsta dotter.
Egentligen skulle vovvarna varit med min sambo nån timme innan jag kom hem från jobbet, men jag valde ju att åka hem lite tidigare.
Vi skulle sedan åkt med dotterns bil, jag och vovvarna, hem till dem.
Nu hämtade dottern mig istället, hem till dem.

Det är lättare att ha alla djuren i sitt eget hem än att dra dem till oss, så därför gör vi såhär de gånger djurvakt behövs.
Dessutom skulle sambons xhustrus vovve vara hemma hos oss denna helg.
Mycket djur är det stundtals :)
Jättemysigt!

När pälsklingarna och jag blivit själva, tog jag en välbehövlig varmdusch.
Tvättade bort arbetsdagen och fick åter kroppstemperaturen.
Hade blivit så kall ute på Arlanda.

Sedan var det dags för vovvarnas middag.
Två tända ljus väntade på sin mat.
Jag själv värmde på riktigt onyttiga och kaloristinna Vitlöksbröd i ugnen och njöt av till en kopp kaffe vid tv:n

Älsklingen därhemma åkte och hämtade vovve från Köping och sedan mådde han gott.
Han får träffa vovve alldeles för sällan.
Jag är så glad varje gång det blir möjligt för jag vet att det gör både vovve och husse lyckliga.
Att min sambo är lycklig är viktigt för mig.

Lite senare på kvällen tog Bassarna och jag en promenad under en vacker stjärnhimmel.
Det var gnistrande kallt och friskt ute.
Båda vovvarna ville in till slut.
De ville gå och lägga sig för natten.

Jag tog mig mera kaffe och chokladboll till det.
Unnar mig extra fast jag vet att det lägger sig på magen om jag inte rör på mig.
Blev över 70 tusen steg förra veckan i jobbet så jag tror nog att jag kan unna mig.

Dessutom allt slit med resenärers bagage, borde förbränna en hel del.
Samt att vara ute i kylan så mycket som jag är.

Ville katt tyckte att han skulle köra med tasspåläggning på min mage när jag lagt mig.
Han är en riktig healer den kissen.
Lägger sig varm och tung på en i sängen och spinner.
Fast han är så liten så gör han sig blytung på en.
En lugnande effekt på mig, har han.
Tittar mig i ögonen och bara lugnar

Det snarkades snart överallt.
Båda hundarna och gammelkattan snarkar.

Det var så tyst och lugnt denna Fredagskväll att jag snabbt gick ner i varv.
Skulle tro att jag sov för fullt innan 21.

Tycker om dotterns trivsamma fina lägenhet
Här bor en familj som bryr sig om varandra.
Min dotter, barnbarnet och de två hundarna och två katterna, samt akvariefiskarna.

Ligger vaken i väldigt tidig timma, denna Lördag i November.

Ligger faktiskt och bara njuter av tystnaden.

Det inar fortfarande i mina öron fast jag sovit flera timmar.

Hade i torsdags kväll en ordentligt migränattack som gav sig på mig direkt efter jobbet.
Kämpade med den hela kvällen och somnade sedan utmattad.

Vaknade fredag morgon med känslan av zombie i huvudet
Smärtan var borta men jag kände mig helt golvad.
Tog mig till jobbet i vanlig ordning.
Gick en extra tur i centrum för att ta lite flera foton och förhoppningsvis få hjärnan att klarna.

Busstur till Arlanda och sedan var det fullt upp med jobb.
Hade som en handbroms i hela kroppen.
Ont i höger höft, huvudvärken kom tillbaka och jag frös, ända in i benmärgen.
Skötte mitt jobb som jag skulle.
Försökte vila mellan bussarnas ankomst och avgång.
Lyfte mycket tunga bagage åt äldre personer. Mycket frågor åt alla håll...
Inte lätt att vila när det var ett stimmigt Arlanda med resande stressande överallt.
En bedövande ljudnivå.

Bestämde mig för att åka hem med 12.55 turen.
Hade jobbat extra igår så det jämnade jag ut med en timme tidigare hem denna dag.
Kände att jag inte orkar med allt med huvudvärken som bara tilltog.

Mina steg var fullbordade redan och det kändes i kroppen.
Börjar känna av det hårda golvet i höften.

Blev hämtad av min älskade sambo så jag inte behövde gå hem i den råa kylan, genomfrusen.

Jag mådde inte alls bra.
Riktigt andfådd och medtagen bara av att gå i trapporna upp hemma.
Kändes att kroppen kämpade förtvivlat.

Det blir bra med mötet på måndag med J som är min chef i detta på Arlanda.
Det är för mycket för en person att slita som jag gör på Arlanda.
En till behövs som jag kan varva med.
Kanske köra buss en vecka och nästa på Arlanda, eller nåt sånt.
Att vara där varje arbetsdag mäktar nog ingen med.
Jag jobbar ju så intensivt med alla våra bussar som befinner sig på Arlanda.

Sedan att inte komma undan från allt stim gör huvudet helt kollrigt.
Människor, fordon och oväsen överallt, precis hela tiden.
Det tar på krafterna.

Jag har kul mestadels men det är jobbigt samtidigt.

Omstrukturering behövs på något vis.