Ibland går inte allt som man tänkt sig och orken tryter, man räcker inte riktigt till.
Så blev det nu, denna helg.
Kommer att skriva två blogginlägg om detta då det är mycket.

Med sambons bil i mina händer lämnade jag Västerås fredag 7/12 vid 3 tiden på morgonen.
Styrde mot Ramnäs för att plocka upp dotter och barnbarn.
Vi skulle till slutdestination Kiruna för att ta farväl av en älskad vän som hastigt rycktes bort från livet.

En chock för oss alla och för mig kom genast beslutet att jag vill vara med när hon överlämnades i Guds händer och den eviga vilan.
Dottern kände på samma sätt och vi planerade och undersökte de möjligheter vi hade för att resa upp till Kiruna.
Flyg blev för dyrt och dessutom hade vi fått lov att däruppe hyra bil för att ta oss fram.
Så det valde vi bort.

Sambons Saab var det bästa alternativet med sin fina väghållning och trygghet på vägen om olyckan var framme.
Elsa åtog sig jobbet att ta oss dit och hem.

Vi valde att åka inlandet då det kändes rätt i stunden och det rådande väglaget.
E4 lockade inte med sin stress och hets.

Resan upp till vårt delmål Scandic Gällivare gick bra.
Vi gjorde korta stopp för toabesök och bensträckare.
Mat hade vi med oss och kaffe.
Barnbarnet pysslade med sitt i baksätet.
Hon älskar att åka bil och är van vid det.

Väl framme i Gällivare vid 20. 30 tiden på kvällen så blev det vila ganska bums.
Tiden hade dragit ut på grund av att det snöade de 5 sista timmarna innan ankomst Gällivare.
Vi tog det lugnt och körde med säkerhet.
Snörök och väldigt dålig sikt.

Från att ha åkt hemifrån och + grader, barbacke och duggregn till -10 grader och snö tog det många långa timmar.
Vi ville komma fram tryggt och säkert.
Det var viktigast.

Jättemysigt hotell med härlig receptionist.
Hon tog hand om oss på bästa tänkbara sätt.
Gjorde kväller med kaffekopp på rummet.
Kokkorv och bröd. Frukt och bulle.
Korven värmde vi i thermos med kokande vatten.

Vi pratade om våra timmar upp till Gällivare.
Planerade nästa dag, hur vi skulle lägga upp det tidsmässigt.

Vi hade under vår färd upp nästan kört ihop med en Kungsörn som majestätiskt lyfte från sidan av vägen och flög ut framför oss.
Med en vingbredd på säkert 1. 5 meter var fågeln en imponerande syn.
Jag bromsade rejält för att inte skada den vackra örnen.
Den var så vacker.

Sedan på ett ställe fick vi en smäll mot Elsa då något kom flygande emot oss från en mötande bil.
Det snöade då ymnigt och vägen var full av isklutar som släppte från långtradare och låg där stenhårda och farliga
Smällen kom mot förardörren och när vi stannade en stund senare såg vi att vänster backspegel fått sig en smäll.
Själva kåpan hade sprickor i sig.

Kändes inte kul alls att ha fått en skada men vi var glada att denna inte landade mot rutan för smällen var så kraftig att vi nog fått rutan krossad.

Jag lyckades också skada mitt högerknä då jag halkade till vid ett av våra korta stopp och vred till knät så det drog in som en kniv i den.
Jösses vad det gjorde ont.
Den smärtade sedan vid varje sidorörelse så jag var tacksam att Elsa har automatlåda.
Farthållaren gick inte att använda då väglaget krävde så varierad körning.
Snöröken hindrade detta.
Varje lasbil vi mötte gjorde att vi måste bromsa in och låta snöröken lägga sig för att vi skulle se något.

Mörkret lade sig så snabbt vartefter vi åkte uppåt.
Extralysena fick jag ha övertäckta då de inte gick att använda i snöfallet.
Blev bara som en vit vägg framför.

Vi somnade efter 23 nångång efter att ha bestämt att vi ska vara klara för avfärd klockan 8 på morgonen.

Vi hade tid i Kiruna att passa.
Senast 10.15 ville vi vara där då begravningen började 11.00
Vi skulle köpa handrosor åt alla innan dess.
Blommor hade jag förmedlat redan tidigare.
Likaså en gåva till Hjärnfonden.

Vaknade bara 4 timmar senare igenomsvettig efter mardröm.
Drömde att vi inte hunnit fram till begravningen. Att vi inte varit med och tagit farväl av vår älskade vän.
Den oron som drömmen gav tog min sömn helt.
Gick upp redan 4.30 och fixade kaffe till mig.
Tjejerna sov lite till. Jag tog en dusch.

När alla vaknat och vi var klädda för dagens kommande uppgifter så intog vi i lugn och ro frukost.
Lugnt och skönt vid frukosten med bara några gäster till.
Vi åt så tidigt då vi behövde iväg.

Jag mådde lite illa och hade svårt få något i mig. Åt bacon som gav salt och gjorde att jag mådde bättre.

Elsa väntade utanför täckt av snö.
Lätt snö då det var -10 ute.
Friskt och skönt. Snöade lite när vi lastade och klara åkte mot Kiruna vid 8 tiden.

Mycket bra hotell och vi kände oss redo för dagen.
Lite trötta och nervösa men vid gott mod.
Vi skulle få träffa älskade vänner som vi känt i så många år.

Kom till Kiruna vid 9.30
Resan dit gick så bra. Inga stopp eller hinder och fint vinterväglag.
Älskar de riktiga vintervägarna norröver.
Slippa salt och slask.

Vi köpte rosorna och förenades sedan med mina barns far och hans hustru vid Kiruna Kyrka.

Här stoppar jag detta inlägg för att samla kraft till det som vi sedan var delaktiga i.
Det följde känslomässigt både glädjande och fullkomligt utmattande timmar.
Hjärtat hotade med att brista av förtvivlan gång på gång....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Köpte från Matsmart förra året påsar med ingredienser till ett annorlunda bröd. Påsarnas innehåll var en blandning av Hasselnötter, Sesamfrön, Mandlar och lite andra fröer. Jag tillsatte det som stod. Blandningen i påsen, 4 uppvispade ägg, salt...

Tidigt denna regniga Onsdagsmorgon satte jag igång med bullbak. Jag är ju sån att om jag bakar så gör jag rejäl mängd. Den här gången blev det över 80 bullar. Så nu finns det bullar att ta med till gamla mamma också när jag hälsar på henne på ...

Tänk att kunna vakna på morgonen, efter att ha sovit gott en hel natt med känslan att det här är en ny dag, med nya krafter och utan värk. Det var ett bra tag sedan jag kände så. Det gjorde jag nu på morgonen. Vaknade som jag ska med katterna ho...

Den här dagen har givetvis varit fullsmockad med Att göra grejer. Började dagen med att köra min lilla husbil till verkstan för att få olja och filter bytt. Det har jag inte gjort på de två åren jag har ägt fordonet. Förra sommaren användes den ...

Det är en skön känsla att vakna på morgonen utan att ha en galen värk bara av att vända mig i sängen. Likaså att gå upp utan att det hugger som knivar i skinkan och ner längs med lårmuskeln. Kanske är det så att min kropp nu börjar på att ha räta...