Direktlänk till inlägg 28 juni 2015
Förra natten när jag åkte hemifrån Kungsör mot Köping, för att sedan fara vidare mot Västerås och min första arbetsdag på Nettbuss, så hände något väldigt konstigt.
Jag är ju en sådan person som tror på att allt har en mening och nu funderar jag en del på vad meningen var med denna händelse.
Mig fick händelsen att tänka till och jag hoppas innerligt att den gjorde samma sak med den andra personen.
Satt och körde mot Köping...klockan var ca 1.35 på natten.
Mötte några bilar och det var lugnt ute.
Vid Kungs Barkarö reagerar jag över att det är någonting på väggrenen och innan jag ens förstått, det jag sett så hade jag passerat.
Framför mig hade jag en annan bil som åkte vidare, fullständigt oberörd.
På väggrenen låg en människa på rygg raklång.
Helt stilla låg han där med fötterna utåt vägbanan.
Jag tvärvände bilen och åkte tillbaks för att till sist ställa mig så jag hade honom i ljuset från bilen.
Många tankar hann fara i mitt huvud...var han skadad, påkörd, sjuk, galen, full...var detta en fälla för att råna mig...ja tankarna var många..
När jag gjort så, reste han sig mödosamt upp och jag klev ur bilen.
Frågade honom hur han mådde..om allt var bra?!
Vid det laget hade han tagit några steg emot mig och jag såg att det var en ung man, välklädd och rejält alkoholpåverkad.
Han svarade mig slöddrigt och onyktert att allt var ok, att han bara lagt sig och vilat en stund.
I min värld kändes det så konstigt och även tragiskt att han valt att lägga sig på vägen.
Sade åt honom med vänlig röst att det nog inte var så bra att han låg där på vägen, att han kunde bli påkörd av någon som inte uppmärksammade hans underliga val av viloplats.
Sedan upprepade jag frågan återigen om hur han mådde, om han behövde hjälp.
Han såg då lite skamset på mig och svarade att allt var bara bra, att han var full och trött och att han var tacksam över att jag brydde mig.
Att jag stannat för hans skull.
Hörde vid det laget att det var fest i huset som låg en bit in från vägen där han legat, så det var därifrån han kommit ut på vägen.
Allt fick en bättre förklaring ocv jag frågade om han klarade sig själv.
Det gjorde han, skulle gå till huset som han nickade emot.
Så jag bad honom ta hand om sig och han tackade mig igen för omtanken.
Satte mig i bilen samtidigt som jag såg em tjej komma gående emot honom en bit bort.
Så jag åkte därifrån.
Han lyfte handen till hälsning och våra vägar skildes åt.
En underlig händelse i natten.
Mig berörde den....
En ensam människa, liggande på rygg på vägen, mitt i natten...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
|||
15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 |
24 | 25 |
26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|