Efter helgens alla göromål och gårdagens urladdning, med att klara av första körningen Västerås-Arlanda-Cityterminalen ibStockholm och åter Västerås i en buss som jag inte var till hundra bekant med, så tillät jag mig en eftermiddag och kväll i vilans tecken.

Skulle självklart ha tränat men tom det fick stå åt sidan för jag mådde så gott i att bara äta, vila och låta hjärnan vara helt ifred.
Belönade med choklad jag köpt från båten:)

Det enda jag gjorde var att hänga tvätt, mocka ut kattlådor, kasta sopor och laga mat inför dotter och barnbarns hemkomst efter jobb och dagis.
Plockade ut diskmaskinen och ladda nytt så det blev fint i köket.

Svärsonen är hemma jätteförkyld och sover mest hela tiden.Bästa botemedlet.
Det är sällan han är sjuk.

Själv satt jag och pratade med min vän och kollega på messenger om dagen.Framtidstänk och hur stor betydelse det har för ens utveckling att ha någon som verkligen tror på ens förmåga.
Att hans stöd var med hela vägen hade stor del i att jag verkligen vågade själv.

Jag hade ju kunnat sagt åt min chef att jag behöver mer träning men det ville jag inte, utan tog tjuren vid hornen själv och steget framåt med beslutsamhet.
På så vis blev också rädslan snabbt bortkapad.
Såå skönt:)

Nu är det morgon igen, Tisdag.
Redde ut lite frågetecken i min tjänst för idag med min chef igår.
Bra att få allt klart så behöver jag inte snubbla över det idag.

Betalade månadens räkningar igår.
Det blev en dyr månad då jag kostade på mig nya skor och båtresan.Kläder och några uteätardagar.
Avslutade min prenumeration med tidningen M.
Känner att den inte ger mig det jag behöver.Läser hellre om träning och sådant istället.

Idag blir det en ganska lång dag.
Hädanefter kommer jag ju bara att jobba förmiddagar.
Vissa pass sträcker sig ända till kvällningen men det är bara för att de är så långa.

Ser att turbolensen och missnöjet med förändringar i arbetsrutinerna fortsätter hos kollegorna.
Många blir så osäkra när det inte är flyt hela tiden.
Arbetstidens längd ifrågasätts och det muttras om det mesta.

Jag skall lägga mig i läget där jag tar förändringarna och ifrågasätter bara om det skapar stora problem längs med vägen.

Nu dags att hoppa i uniformen och ge mig ut i kylan.
Efter jobbet är det så tid att hämta syrsor åt min lilla spindelfröken.
Hon börjar vara hungrig.

Känns bra i kroppen efter yogapasset i Söndags med TSM Running och vilan igår efter all anspänning.

Vaknade med en väntad huvudvärk här på morgonen och den fick tabletter för att förintas.
Mitt huvud reagerar så efter hård ansträngning av dess kapacitet:)

Har man som jag haft härdsmälta i hjärnan så blir dess funktion annorlunda och det gäller att veta begränsningarna för att inte överbelasta för länge.
Då finns annars risken för kortslutning och det vill jag inte ha.

Det har nu gått ett gäng år sedan jag var så sjuk att jag trodde att livet aldrig skulle återvända.
Åren läggs på varann och jag mår bara bättre med alla de verktyg jag har att tillgå.
Dessa använder jag dagligen för att livet skall vara värdefullt.
Glädje, kärlek och framåttänk är de viktigaste bitarna.