Lördagsmorgonen var i nådig...
Vaknade med en fruktansvärd huvudvärk efter alla de timmar jag var igång under Fredagen i Ramnäs.
Kom sedan isäng efter 2, så slut att jag hade svårt att somna.

Det blev till att svälja ner 2 Eeze tabletter, försöka somna om. Kände hur illamåendet kom smygande. Låg helt blixtstilla i en ställning som gav lugn en stund.

Sambon kom in med en kopp starkt kaffe till mig en knapp timme senare.
Kunde sätta mig upp, vimmelkantig.
Något senare kunde dagen komma igång.
Tog en lång skön dusch för att skölja bort det kraftlösa ur kroppen.
Blev faktiskt bättre.

Åt vid 11 tiden en väldigt sen frukost.
Fick mera krafter efter det.

Jag hade redan dagen innan pratat med kärestan om att åka med när han skulle jobba extra Lördag eftermiddag.
En tur till och från Arlanda.
Bestämde mig för att fullfölja detta.

Vid 13 tiden lämnade vi hemmet och for till depån. Tog ut en buss som inte direkt är någon favorit.
Kinascania som vi kallar den för.

Hör inte till någons första val kan jag säga.
I den bussen får man verkligen uppleva hur man förstör en grundkonstruktion rejält genom att bara se till pengar.
Plastskräp och opraktiskt designtänk.

Den är bra och bekväm för resenären.
När man som förare väl förstår sig på värmesystemet som lever ett eget liv.
Sköna säten och bra utsikt för resenären.
Föraren har en mängd med siktfällor framme hos sig.
Konstiga kanter och lister som skymmer.
Trafikfarligt till max.

Toan i mitten och detta innebär att bagaeutrymmet hamnar på fel sida.
Ute i trafiken för vår del.
Verkligen inte anpassad för våra körningar.

Vi åkte med få resenärer från Västerås 14.10
Gick och köpte kaffe och kanelbulle åt oss på Pressbyrån.
Sambon körde runt terminalerna under tiden.
Vi fick med oss över 20 resenärer åter.
4 bokade från början bara.
Det ramlade in vartefter :)

Jag hade det helt ok när vi åkte till Arlanda men på vägen hemåt tröt krafterna och jag var yr rejält.
Somnade till kort innan Enköping.
Sambon kör så lugnt och fint så man vaggas till sömns.

Skönt att få vara med honom i jobbet, istället för att vara ensam hemma.

Men helt klart är det ännu helt omöjligt för mig att själv köra bussen.
Yrseln och ostadigheten sitter i och jag kan knappt gå i bussens mittgång utan att vingla, fast bussen står stilla.

Jag är något less på detta mående!!
Vad i glödheta är det som sker i min kropp.

Ute var det vårkänning.
Fåglarna kvittrade och solen strålade.
Grönt på en del åkrar och hoppet tändes om kommande vår, värme och ljus.

Efter jobbet var vi och handlade på Maxi.
Då var jag blek av trötthet.
Kom hem och ordnade mat tillsammans.
Fick bli färskköpta hamburgare och friscobröd.
Gott!

Sedan soffhäng resten av kvällen.
Vi såg på en gripande film.
1939.
Jag gillar inte Per Morberg som har en stor roll i filmen, annars heller.
Än mindre efter hans roll i filmen.

Gick och la mig ganska sent.
Dygnet blev ju något förskjutet redan dagen innan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Köpte från Matsmart förra året påsar med ingredienser till ett annorlunda bröd. Påsarnas innehåll var en blandning av Hasselnötter, Sesamfrön, Mandlar och lite andra fröer. Jag tillsatte det som stod. Blandningen i påsen, 4 uppvispade ägg, salt...

Tidigt denna regniga Onsdagsmorgon satte jag igång med bullbak. Jag är ju sån att om jag bakar så gör jag rejäl mängd. Den här gången blev det över 80 bullar. Så nu finns det bullar att ta med till gamla mamma också när jag hälsar på henne på ...

Tänk att kunna vakna på morgonen, efter att ha sovit gott en hel natt med känslan att det här är en ny dag, med nya krafter och utan värk. Det var ett bra tag sedan jag kände så. Det gjorde jag nu på morgonen. Vaknade som jag ska med katterna ho...

Den här dagen har givetvis varit fullsmockad med Att göra grejer. Började dagen med att köra min lilla husbil till verkstan för att få olja och filter bytt. Det har jag inte gjort på de två åren jag har ägt fordonet. Förra sommaren användes den ...

Det är en skön känsla att vakna på morgonen utan att ha en galen värk bara av att vända mig i sängen. Likaså att gå upp utan att det hugger som knivar i skinkan och ner längs med lårmuskeln. Kanske är det så att min kropp nu börjar på att ha räta...