Vaknade mitt i natten och kan nu inte somna om.
Hjärnan spann igång med allt som behöver göras de kommande dagarna.

Först på morgonen kommer husvagnens vatten att fixas provisoriskt.
Tänkte ha kaffe klart till han kommer hit.
Han är så snäll vår fina vän som kommer ut extra tidigt för att hjälpa oss med den helt onödiga skadan som blivit med varmvattenberedaren, som troligen fryst sönder fast den varit tömd under vintern.

Han har fullt upp med alla sina jobb men finns ändå för oss när det kniper.
Jag är så tacksam!

Tror jag vet varför jag inte kan sova.
Det är återigen oron över att inte ha kalendern bokad med jobb.
Denna förbannade pandemi som inte släpper nångång och vaccinationerna som tycks gå så sakta.
Vi har ju inga beställningskörningar alls när livet står stilla. Ingen reser mer än nödvändigt.
Alla former av bussresor är helt döda.
Förutom kollektivtrafiken.
Samt tågersättningar när tågen/spåren krånglar.
Några fjuttiga lagkörningar inom idrotten som vi förare nästan slåss om att få köra.

Det är tufft som sjutton och inte syns det heller någon som helst ljusning.
Bussåkerierna kämpar för sin överlevnad.
Många har givit upp och försvunnit helt.
Läget är förtvivlat.

Jag vägrar släppa taget om mitt drömjobb.
Det kommer att släppa men det sker inte iår.
Då finns det körningar i mängd.
Men det är ett tag dit.
Vi håller andan, väntar och håller ut.

Blir både ledsen och förbannad över de individer som fullständigt struntar i att skydda sig själva och sina medmänniskor.
Smittspridare som rör sig överallt i vår vardag.
De bara vägrar ta sitt ansvar för de känner sig kränkta och frihetsberövade av att hålla sig till ett leverne som viker sig från deras "normala liv"
Inget avstånd, inga munskydd, ingen försiktighet nånstans.

Eller de individer som haft covid19 och tror att de nu kan göra vad de vill.
Fattar inte att det inte går in i pannan på dom att viruset kan ändå finnas på deras kroppar och sprida sig precis som vanligt.
Visst, de själva klarar sig, men alla andra de möter, talar med och tar i.

Likaså de vaccinerade.
Lik förbannat kan de bära viruset som finns överallt.

Hur svårt ska det vara

Sålänge vi människor inte tar ansvar så får vi leva i denna väntan och ovisshet.
Hur länge som helst.

Inte konstigt att man har svårt att sova.