Det känns riktigt bra att det kommit ner nysnö och att det är minusgrader.

Ogillar verkligen när det går över på plusgrader och allt blir bara is överallt.
Ska det vara så är det bästa då att allt töar bort istället för att ligga som en skridskobana som ställer till olyckor och strul överallt.

Nu gjorde naturen valet att fortsätta vintern. Det är ju mitten av Januari och då Ska det vara riktig vinter.
Januari Februari ska vara vinter med snö och några minusgrader.
Behöver inte gå över -10 strecket.
Det kommer att vara några riktigt kalla dagar nu framöver. Sen slår det om igen till plusgrader och ny halka.

Var ute för en stund sedan och sopade bort den lätta snön från verandan och utanför grovingången.
Har kommit ner ca 6 cm fast på vissa ställen drivor då det är blåsigt.
Gjorde lite ont i luftvägarna då jag är så förkyld. Gick in rätt snart.
Behöver ju frisk luft även fast luftvägarna är ansatta av virus just nu.

Vaknade tidigt av att jag måste på toa, redan vid 4 tiden.
Dricker mycket nu för att hjälpa kroppen.
Gjorde igår en dryck med färsk ingefära och citron som kändes lindrande.

Gav katterna frukost och båda hade bråttom ut så det var nog toabesök för deras del också.
Tog bara 10 minuter så ville båda in igen. Katterna gillar inte snön.

Tände i vedspisen i köket.
Det blir sån skön mjuk värme av vedeldning.

Har hela tiden ved på tork nedanför spisen så det ska vara riktigt torr ved för att motverka sotbildning.
Vi fick beröm av sotaren som var hit nyligen att vi sköter eldningen bra.
Skorsten var ren och fin.
Skönt med vetskapen att vi gör rätt.

Sen att vi är noga med tiden.
Elda i 4 timmar max och sen ska allt vila minst lika lång tid innan man tänder en ny eld.

Igår fick dieselpannan i källaren spel.
Eller mätaren till tanken kanske jag ska skriva istället.
Den visade att det fanns diesel kvar men det stämde inte utan pannan lade av.
Jag hade beställt diesel men inte leverans ännu.

Älskade svärsonen förbarmade sig över oss och ordnade så vi fick igång pannan igen. Det var inte många timmar den var av men det hann kylas ur i huset.
Vi har ju inte så varmt annars heller.
Har inte råd att brassa på då diesel kostar guld, även fast det gått ner i pris efter nyår.

Nu är det bara att vänta in en större leverans av diesel och fylla upp så vi inte går i botten igen.
Smått helvete att få igång brännaren om filtret töms på diesel.
Svärsonen fick helt enkelt ta loss slangen och manuellt suga fram diesel så det kom igång att flöda.
Inte gott med diesel i munnen.
Han är en klippa.

Mitt i denna röra står jag i morgonrock och tofflor nere i källaren, genomförkyld och förtvivlad över att måst be älskade
svärsonen om hjälp, igen.
Han kan ju pannan och det var söndag kväll.

Det tog ett tag efter att pannan kommit igång innan det blev varmt igen.
Vi håller ca 16-17 grader inomhus. Det räcker.
I köket är det mera då vedspisen är där.

Det vore härligt att ha kakelugnar och vad jag förstår så har det funnits i det här huset för länge sedan.

Vore huset mitt skulle jag nog installera ett par kaminer.
En uppe och en i vardagsrummet.
Det vore så mycket mera ekonomiskt.
Som det är nu så går jag på knä vinterhalvåret med kostnaderna.
Ligger just nu på ca 6.000 i månaden i bara värmekostnader.
Dvs en total boendekostnad på ca 15.000 i månaden.
Pjuh!!

Snart är våren här och vi kan stänga av dieselpannan. En tröst.

Jag har ju åkt på en riktig förkylning som jag har känt varit på gång.
Trodde inte den skulle bryta ut men igår pangade den på med full styrka.

Så nu består tiden av nysningar i ett. Snyta sönder huden runt näsan. Hosta som slår till när det som sämst passar, typ när jag ska ta en klunk kaffe eller så
Ögonen rinner och allmäntillståndet är satt helt på minus.

Fryser som en tok stundtals för att i nästa stund svettas floder.
Ont i huvudet och i lederna.

Har inte kollat nån temp för jag vet inte vad den informationen gör för skillnad.

Handsprit, tvål och vatten gäller när jag tar på nåt i köket.
Extra, extra mycket nu så tjejerna har en chans att klara sig. Är ju noga annars oxå.
Vandrande smittohärd.

Försöker att hålla mig någolunda stilla men det är inte lätt.
Hållit på hela morgonen med olika sysslor.
Frukost åt katterna, tömt diskmaskin, kör tvätt, plockar undan Julen, byter gardiner och dammtorkar.
Tagit in ved från verandan och lagt på tork i mitt sovrum vid elementet.
Har kassar står på verandan från när jag tog hand om veden jag köpte senast.

Det ska ju bli riktigt kallt igen mot slutet av kommande vecka så jag vill ha ved torr och redo att elda i köksspisen.


Tar Alvedon med fyra timmars intervaller och dricker mycket vatten för att hjälpa kroppen på nåt vis iallafall.
Om inte annat så hjälper det mot huvudvärken.

Det är bara att låta skräpet i kroppen verka ut då det inte finns så värst mycket att göra för att påskynda.
Konstigt faktiskt att jag klarat mig så länge då folk på bussarna jag kört har varit hostiga och snoriga.

Fotot jag lägger ut är de vackra Tulpaner jag hade köpt för att ta med när jag skulle hälsa på gamla Mamma i Torsdags, då bilen tyckte att ett verkstadsbesök var bättre.

Lika bra det att det inte vart nåt besök då jag säkert skulle smittat Mams med förkylningen. Hon som är gammal och bräcklig ska inte utsättas för infektioner.

Visst är det en härlig färg på Tulpanerna
Rosa och Lila

Igår Lördag hade jag det något kämpigt när jag körde ett fullt busslass med Långfärdsskridskoåkare till Härjarö utanför Enköping.

Redan när jag svängde av E18 förstod jag att det kunde bli ett äventyr av den resan.
Det var halt och knöggligt längs vägen dit.

Värst var den sista biten som började efter skylten Här slutar Allmän väg

Ingen som helst halkbekämpning på den vägen.
Is, bara is utan ett ett endaste korn sand.

Jag satt obönhörligen fast till sist när jag försökte ta mig fram dit där gästerna ansåg att jag skulle åka till.

Lastade av stånde på vägen i all hast så alla kom iväg så jag kunde få loss bussen. Hade helt full buss. 53 åkare.

När alla gått iväg och var i trygghet satte jag igång. Hade som tur var lyssnat på magkänslan på morgonen och tagit med grus i en låda och spade, ifall att.

Grusade runt det jag hade och satte igång att backa loss.
Gled omkring med hot om att glida helt av vägen.
Upp med boggien och försiktigt lirka mig ut till kanten där det fanns lite fäste.
Kämpade på och lyckades efter många försök få dit min 14 meter långa buss.

Backade i lite uppförslut och lyckades ta mig runt till en bilparkering en bit upp.
Där var jag sedan i trygghet.

Lång historia kort.
Jag visste att jag inte tar mig därifrån uppför backen utan grusning av den

Kom i kontakt med den i samfälligheten därute som har hand om detta och vi hjälptes åt efter några timmar att grusa upp backen.

Så när åkarna återvände 6 timmar senare så kunde vi försiktigt smyga därifrån och på den ishala vägen ta oss till fastare väg och rulla hemåt.

Som om inte det vore nog så bröt min kropp ut i en tvärförkylning därute.
Nös, frös och snöt mig i ett.
Kände mig febrig när jag körde hemåt.

Vid Apalby IP dig jag körde åkarna var det inte heller kul.
Snö upplagt så dumt till att jag inte kom runt med bussen vid utfarten utan fick lov att krångla mig in på bilparkeringen mellan bilarna och köra fel väg ut, mot färdriktingen.
Hade inget annat val.

På morgonen hade jag backat ut därifrån då det inte var nån trafik.
På eftermiddan var det knökafullt och massor av trafik.

Inget ska vara enkelt!

Men jag löste alla knutar och kunde städa, tvätta och tömma toan som var helt full, innan jag parkerade och åkte hemåt.
Genomförkyld klev jag in hemma och fick i mig mat efter en varm lång dusch.

Jouren lyckades få bort min Söndagskörning som jag sett fram emot med stor glädje.
Skulle kört P19 Vsk bandy till Rättvik.
Jag älskar ju Rättvik.
Men jag kunde inte utsätta laget för smitta utan var tvungen att säga ifrån mig den.

Varför skulle jag få göra nåt kul!!
Livet ska vara en satans kamp hela tiden.

Ligger nu vaken mitt i natten.
Somnade nerbäddad med täcke och filtar och tokfrös igår vid 20 tiden.
Vaknade efter midnatt badande i svett, jätteont i halsen och helt täppt.

Har nu sagt ifrån allt jobb veckan som kommer.
Bara att kurera och försöka undvika att tjejerna inte insjuknar.
Vi ska ju till Ullared på Fredag.

Vilken tur att jag inte kom iväg till Mamma i torsdags/ fredags. Hade säkert smittat henne då.

Först under Onsdagen lägger min dotters Volvo av, igen!!
Nu är det tredje gången hon blir stående med den.
Verkstäderna står rådvill och vet inte vad som felar.

Det som finns att göra nu är att lämna in på Bilia på en ordentlig felsökning.
Nåt är ju snett när den bara plötsligt inte startar.
Inga felmeddelanden syns men den startar inte.
Bränslepump är bytt för dyra pengar redan tidigare men det felet var det ju inte.

Min bil hade jag ju inne i Måndags för byte av bromsskivor och belägg bak.
Ett ok satt fast och smordes upp.

I Torsdags när jag kört till jobbet så känner jag att nåt är knas. Det vibrerar och när jag kommer till depån i Hallstahammar så känner jag lukten av värme.
Känner på vänster bak och det förbannade bromsoket sitter fast igen.

Åker på Eckerömötet vi var kallade till i Uppsala med kollegorna. Jag kör Landslagsbussen.
På lunchen kontaktar jag min verkstad igen och blir lovad att få lämna in bilen igen samma dag.

Så efter mötet ska jag så åka till Mamma som fyller 85 och jag kommer bara till Åsby i Hallstahammar där jag måste stanna.
Bilen går inte att köra
Det vibrerar och låter illa.
Bara att ringa mamma och berätta läget och se till att bilen kommer till verkstan direkt.

Vad ledsen jag blev då jag hade en stor bukett Tulpaner och lite gottigt i bilen som Mams skulle få.
Men jag kom ju inte vidare till Surahammar med bromsoket fast.

Väl hemma sedan så kom ju alla andra problem vällande.
Dottern hade sin systers bil till låns.
Jag skulle börja 5 och jobba Fredag morgon i Hallstahammar.
Tjejerna hade morgonfodring och utsläpp hästar på Fredag morgon klockan 6.
Sedan skulle barnbarn och äldsta dottern (som vi lånat bilen av) köras till skola och jobb.

Det blev en hel del pussel.

Svärsonen löste problemet åt oss med att låna ut sin bil också till oss.
Så då stod den familjen helt utan bilar.
Han skulle hämtas av sin anställda till jobbet

Pjuh!
Fredagens pussel som följer.
Jag tog äldsta dotterns bil till depån i Hallstahammar.
Dottern härhemma hade fått hem min svärsons bil kvällen innan så hon tog den till stallet.
Fixa utsläpp och fodring.
Skjutsa mina barnbarn till skolan och sin syster till jobbet.

Sedan behövde svärsonen min sin bil på eftermiddan så jag hämtade äldsta dottern från jobbet när jag var klar med mitt jobb
Vi hämtade min bil från verkstan så hon kunde få sin bil åter
Jag hämtade tjejerna härhemma från stallet där dem varit och tagit hand om pålle och barnbarnet hade ridit.

Innan dess hämtade jag ett Apoteapaket på Torshälla Hemköp från Instabox.
Den skulle annars skickats tillbaka.

Min bil kostade 2245:- för byte av bromsoket.
Så den här veckan har hon kostat mig 7000:- i bromsreparationer.

Så det är bara att jobba vidare fast jag ska föreställas vara pensionär.

Får se om jag måste ställa på min gamla husbil för att få fordon att köra med.
Den står nu i vinteride med snö runt sig.
Får skotta fram den i värsta fall.

Det är ju inte direkt något fordon för vinter och rådande väglag.
Har universaldäck på den men ändå.

Undrar när det kan få vara lite lugnare i livet......

Tog fotot över solnedgången när jag stod nere på stan i Eskilstuna och väntade på äldsta dottern.

Vinterkylan lockar till sig djur som behöver värma sig

Jag har under några år pratat om att jag ska bli med hund när jag blir pensionär.
Det skulle vara en Taxkille och han skulle heta Arne.

På Julafton fick jag en kramis Arne av mitt barnbarn då hon tyckte att det var dags.

Arne är jättesöt och bor nu i min säng som han delar med katterna Nova och Wille.
Katterna är mina älsklingar och dem månar väldigt om oss härhemma.

Wille katt kom och lade sig på min högra höft igår kväll när jag hade så ont i den efter slitet med veden.
Wille är våran lilla healer.

Jag tror nog inte att jag ska ha någon hund på riktigt.
Det är ett enormt ansvar under många års tid.
En hund behöver så mycket mera aktivering, uppfostran och tid än katterna.

Det räcker gott med att dottern har sin Bassethund Ludde som fyllde 9 år igår.

Visst är Arne hund söt

Kommisäng väldigt tidigt igår då jag var hemma hos mamma och fixade.
Väl hemma så blev det bortplock av en del julpynt.
Tar lite i taget för Julen har ju inte ens dansats ut ännu.

Låg sedan och läste efter att ha fixat kvällsmat åt tjejerna som var i stallet.

Somnade tidigt då jag kände mig trött.
Vilket resulterade i att jag var uppe i ottan imorse.
Efter kaffe och frukost åt katterna så gick jag ut med pannlampa på mig för att fortsätta med veden.

Fyllde pulkan jag använde för att köra bort veden till traven bakom huset.
Jobbade på med att plocka ur de stora säckarna sån ved som var lagom för spisen.
Fyllde kassar och bar till verandan.
De stora klabbarna satte jag igång att klyva när klockan var så mycket att jag kunde börja väsnas ute.
Jobbade på i några timmar.

Gick in och åt min morgongröt.
Dottern hade skjutsat barnbarnet till skolan. Tog mig en varm dusch.
Fixade en thermos kaffe och åkte sedan för att hälsa på och fika med min fina vän som jag inte träffat sen innan Jul.
Vi hade massor att prata om

Åkte sedan till Maxi och handlade.
Köpte Tulpaner som jag ska ge till Mamma imorgon då hon fyller år.

Kom hem och bytte om till knegarkläder för att fortsätta med veden.
Jobbade på i flera timmar och lyckades faktiskt få allt klart.
Var helt slut när jag ställde undan klyven och slägghammaren.
Täckte över den nya vedtraven så det inte skulle falla nederbörd på den.
Inte helt förstås utan bara ovanpå.
Traven måste ju få luft.

Tog lite foton imorse när jag jobbade med pannlsampan på.

På dan var det strålande sol och det droppade från både husbil och husvagnen när snön smälte i solskenet.
Skönt väder att jobba i.

Kändes toppen att veden är fixad.
Tre kubik som nu är i skydd och klyvd i användbara bitar.

Känns tryggt och bra.

Igår var jag ju hemma hos gamla mamma och fixade.
Åkte dit direkt efter att dottern kört mig till bilverkstan där min bil stod klar.

4700:- fattigare åkte jag därifrån med nya bromsskivor och belägg bak.
Samt ett bromsok uppsmort.
Den hade suttit fast rejält så ena bromsen låg på hela tiden.

Det hade jag hört och känt så bilen stod över två veckor i väntan på verkstadstiden.

Nog är det självaste tusan att jag inte ska få en chans att få lite undanstoppat av lön och pensionen.
Det rinner iväg direkt.
Är det inte villaolja eller ved så är det biljävlar som ständigt måste in på verkstad och det rusar iväg tusenlappar.
Eller elräkning...
Suck!

Jag åkte hem till Mamma för att städa bort Julem hos henne.
Det var en hel del som jag hade satt upp och som nu skulle ner och packas fint i kartong. Jag ville ju att hon skulle ha Julstämning hos sig.

Sedan skakade/vädrade jag alla sängkläder. Dammsög sängen noga, madrass och allt.
Fortsatte sedan dammsuga lägenheten när jag ändå var igång.
Bäddade sängen igen innan det var dags att rulla ut Mamma ut till dagrummet där det serverades lunch.
Ugngratinerad falukorv med mos stod på menyn idag.
Mamma köpte ett mål åt mig också.
Riktigt gott och trevligt att sitta och prata med mammas kompis med samma förnamn som hon själv.

Vi hann sitta ner en halvtimme i hennes nystädade lägenhet sedan när jag rullat henne tillbaka dit i rullstol.
Vi pratade om Flnland och gamla minnen. Sedan var klockan så mycket att jag behövde rulla hemåt.

Mamma fyller 85 imorgon och det märks att hennes värld krymper snabbt.
Hon lever i praktiska sysslor såsom dusch, tvätt av hennes kläder vilket personalen fixar och gamla minnen.
Framförallt från Finland.
Hon önskar så att hennes syster ska komma och hälsa på henne nåt innan båda blir så gamla och skröpliga så det inte går längre.

Moster får så gärna komma hit.
Vi skjutsar henne självklart och ordnar med sängplats i Mammas lilla lägenhet om hon kommer hit.
Vi kan handla dit det som behövs och ordna med allt så systrarna kan ses igen.

Det är inte lätt att bli gammal.
Framförallt inte om det blir som för mamma att benen sviker och rullstolen blir ens enda sätt att ta sig fram

Jag är ändå glad att hon bor där hon bor nu med personal i närheten dygnet runt.
Hon får den hjälp hon behöver och sedan finns min älskade lillebror där och hjälper henne med en himla massa praktiska saker.
Handlar åt henne. Ordnar med mediciner och kontakt med alla instanser hon behöver och jag vet inte allt han grejar med ständigt med våran Mams.
Broder är Guld värd!!!

Imorgon åker jag dit med lite blommor och något gott att äta.
85 år är en hedersvärd ålder.