Vaknade ju väldigt tidigt denna morgon. Eller mitt i natten egentligen.
Kände en grym stress och frustration så därav det förra inlägget.

Somnade om som tur var och sov ett par timmar till.
Vaknade då utan huvudvärken jag hade under nattens vakentimmar.

Genast klockan 8 när jag vaknat till ordentligt, druckit morgonkaffe och kramat om mitt barnbarn som min dotter skjutsade till skolan, så satte jag igång med att ordna med min Mammas omsorg och omvårdnad.

Hade först ett givande samtal med Biståndshandläggaren som jag redan träffat en gång på ett möte och pratat med i telefon flera gånger.
Jag tog upp allt som pågick och som inte fungerade som vi kommit överens om.

Beställde också ansökningsblankett till äldreboende för mamma där hon kan känna trygghet. Det är ju kö till dessa platser.

Kontaktade sedan Vårdcentralen om Mammas tärande smärtor som hon nu bär konstant efter flytten hem.
En go och rar sköterska ringde upp mig och jag fick en tid som läkaren skulle ringa mamma.

Ringde sedan Mamma och berättade att hon blir uppringd av sin egen läkare.

Jag ringde vidare till Arbetsteraupeuten om inställningen av fåtöljen hemma hos mamma.
Hon skulle sammanstråla med Hemtjänsten och besöka mamma och fixa till det.

Ringde sedan vidare till Områdeschefen för Hemtjänsten och ställde frågor där om sådant vi inte riktigt var insatta i och hon är en jättetrevlig, hjälpsam och väldigt empatisk människa.
Kändes tryggt att prata med henne.

Läkaren ringde sedan upp mig och vi pratade om mediciner och annat viktigt.
Mycket bra läkare! Engagerad, trevlig och lyssnande.

Ringde min broder ett par gånger och stämde av med honom om allt som skulle fixas.
Likaså till Mamma totalt tre gånger under förmiddagen.

Broder skulle till henne idag och även hämta ut medicinerna från Apoteket så Mamma skulle snabbt få smärtlindring.
Jag är så glad att vi är två som hjälps åt med allt.
Skulle inte mäktat med allt ensam.

Vid 11.30 tiden kunde jag sedan sätta punkt för denna dags samtal.
Fick veta att fåtöljen hade fixats till med höjd och inställning så Mamma kan sitta där utan att ena benet domnar.

Mer än såhär kan vi inte göra.
Nästa vecka ska jag, Biståndshandläggaren och Områdeschefen ha ett möte tillsammans med Mamma och stämma av det totala behovet av Hemtjänstens besök och sysslor.
Hittills har det varken varit hackat eller malet och det måste till rutiner som får Mamma trygg hemma.

Fick mycket svar på frågor idag under mina samtal.
Flera lösningar trollades fram redan idag och det känns skönt inför helgen.

Hoppas nu att Mamma kan få en chans att återhämta sig och få styrkan till att vara i sitt eget hem.
Klara sig med den hjälp hon får och hitta tillbaka till livet igen.

Nu vilar jag för denna dag och imorgon ska jag besöka Mamma.

Känner just nu att jag inte hinner med att räcka till åt så många håll som det krävs.

Definitivt hinner jag inte med mig själv.
Sover jättedåligt fast jag är helt slut efter långa tuffa arbetsdagar och på det allt som behöver fixas med min gamla mammas vardag.

Hon kom hem i Onsdags och det går definitivt inte alls så som hon hade trott.
Hemtjänsten räcker inte till för hennes behov på långa vägar.

Jag har tappat räkningen på alla samtal från henne under tiden som jag dessutom försöker sköta mitt arbete.
Jag står just nu handfallen och vet inte riktigt vad som måste göras för att få ordning på detta.

Somnade igår kväll fullständigt utmattad och dödstrött efter en lång dag med turbolens till max.
Min hjärna håller på att gå sönder.

Känner att jag varken räcker till som dotter, mamma, mormor eller som arbetstagare.
Dygnet behöver ha så många fler timmar och dessutom behöver jag vara en övermänniska som orkar och räcker till åt alla håll.
Känner att jag inte längre fixar det!!

Slits i bitar!

Jag orkar inte och hinner inte göra någonting hemma och snart kommer vintern.

Vaknade nu mitt i natten av stressångest helt igenomsvettig.
Migränattack ligger på lur och jag har stoppat i mig medicin för att hindra den att ta över.

Visste jag bara hur jag kan lösa allt med mamma så skulle jag jobba hårt för att få det gjort..... Men just nu vet jag inte hur.
Jag mäktar inte med att sköta om henne också. Det måste omsorg och vård ta hand om i kommunen där hon bor.
Men det fungerar inte alls som hon vill ha det.

Bara att resa fram och åter hem till henne tar för mig 2 timmar per dag. Vart ska jag skaka fram den tiden ifrån? När jag dessutom har arbetsdagar som kan bli upp till 18 timmar.

Jag vet inte råd längre!!!!

Nu är jag ledig från jobbet i tre dygn.
Ett absolut måste för det är kompensation för all den reducerade dygns och veckovila som varit senaste veckorna.

Jag har hur jävla mycket som helst som jag ska hinna med hemma under dessa dagar.
Först av allt när klockan är mera denna nya dag så ska jag ringa Biståndshandläggaren och Hemtjänstsamordnaren och försöka få ordning på allt med mammas tillvaro.

Åka till henne gör jag på Lördag då jag måste få den här dagen först till allt annat jag bara skjutit framför mig.

Känslan jag bär just nu är fullkomlig Otillräcklighet åt alla håll och kanter!!!

Känner ett tryck över bröstkorgen och det gör ont ordentligt stundtals.
Försöker att skjuta ifrån mig den smärtan och bara kämpa på med allt.

På nåt sätt måste allt lösa sig.
Inom dessa tre lediga dagar!! för nästa vecka har jag jobb till maxad tid inom lagens ramar.