Dotra fixade egna Semlor på Semmeldagen.
Barnbarnet har Mjölkproteinallergi så för att få Semlor så gör Dottern egna varje år

Jättefina och Supergoda

Till sist blev mötet av med Biståndshandläggaren om att få in Mamma i kön för Serviceboende.
Det var ett bra möte med en öppenhet om det faktiska läget som vår Mamma befinner sig i.
Hon kan inte längre bo kvar i sin lägenhet. Det är alldeles på tok för komplicerat och svårt för hennes kropp med allt när det är en äldre bostad med trånga ytor och oerhört svårarbetat i alla led.
Badrummet så litet.
Hon kommer aldrig ut i friska luften då det är på tredje våningen
Hög tröskel och smal dörr ut på balkongen.

Allt i köket i en höjd som anstränger Mammas redan slutkörda armar och leder så hon får inre blödningar av överanstränging.

Det är inget som är anpassat för hennes tillstånd i dagsläget och inte lär hon bli bättre med tiden, tvärtom.

Nu väntar vi på besked vilket beslut som tas.
Om det blir ett positivt besked så åker jag så snart som möjligt till det önskade Serviceboendet på studiebesök för att se hur det ser ut.

Det vore väldigt märkligt om inte Mamma är berättigad till Serviceboende.
Hon måste få en värdigare tillvaro i en miljö som är anpassad för hennes behov.
Bara att få komma ut i friska luften kommer att få hennes liv att bli så mycket bättre.
Idag är allt en enda kamp för henne.
Varje minut dygnet runt.

Känns ändå bra att broder och jag kommit såhär långt i planeringen av Mammas framtid.

Nu väntar vi.....