Jag går nu i funderingarnas tid och vet inte riktigt vad jag ska göra.

Fick ett så överraskande telefonsamtal i veckan att jag blev jätteglad och samtidigt förbryllad.

En bussföretagare norröver vill väldigt gärna att jag kommer och jobbar för honom.
Vi pratades vid i vintras när jag var upp i norr med hockeylag och jag fick problem med bussen och han hjälpte mig.

Vi fattade tycke för varandra och redan då hade han givit mig jobb om det inte var pandemi och körningarna borta helt.
Pratade med två av hans anställda som tyckte väldigt bra om sin arbetsgivare.

Han själv som äger företaget jobbar massor och far omkring som ett torrt skinn överallt.

Så han har boende åt mig och färdigt schema som sträcker sig över skidsäsongen. Även vidare efter det om jag vill. Med möjligheter till längre ledigheter så jag kan komma hem när jag vill
December - April ut.

Jag funderar verkligen på fullaste allvar att anta hans erbjudan.
Blir då timanställd och kan på så vis köra beställningar vart jag än vill efter säsongen.

Så som jag nu jobbar knäcker min ork alldeles.

Dessutom vill jag se mera av vårt land och inte bara kalla hockeyhallar runtom i Stockholms förorter som just nu är mitt levebröd.
Jättelånga arbetsdagar med få timmar betalt. Mest bara kvällar och nätter.

Fotbollssäsongen är ju snart över så dessa körningar försvinner helt.

Jag ska ta ett snack med min chef under måndagen och se hur framtiden är tänkt med nuvarande jobbet.

Livet är för kort för att slösas bort på något som bara äter energi och ger ytterst lite tillbaka.

Bussjobb finns överallt nu.
Företagen letar efter erfarna förare som vill jobba och känner glädje med sitt yrke.
Jag i ett nötskal.

Söndag den 24/10 fyllde mitt barnbarn härhemma 11 år.
Vi firade henne med att ordna med Tacobuffe och hennes mamma gjorde iordning en jättefin tårta.

Tema på kalaset var Unicorn dvs Enhörning.

Vi började dagen med födelsedagsfrukost och litet paket redan då.
Det tog en stund att göra iordning Tacobuffe för 9 personer.
Bra och gott blev det.

Kusinen hennes kom snyggt klädd i skjorta, kavaj och slips.
Jättestilig!
Födelsedagsbarnen var själv jättesöt i sina kläder.

Vi hade gått ihop några stycken så hennes mamma kunde köpa henne en ny cykel.
Hon blev så glad över sin gåva att hon blev tyst av chock och visste inte vad hon skulle tro eller säga.
Efter ett tag insåg hon att cykeln verkligen var riktig och till henne.

Glädjen blev då enorm och hon ville bara cykla och cykla runt omkring hemma på gården.
Med Ludde Basset, hennes hund springande efter.

Den mest långväga gästen på kalaset kom från Kiruna.
Han är bästa vän med mitt barnbarns morfar och är här nere för att hjälpa till med flytt.
Då blev det tillfälle att få träffa honom här hos oss.
Jättekul för oss alla !!
Kär god vän till familjen.

Trött och lycklig liten tjej somnade nöjd på kvällen efter ett härligt kalas med närmaste familjen, god mat och presenter.
Hon fick också hästböcker, skrivbordunderlägg, dagbok, luddig anteckningsbok, ridjacka och lite annat smått och gott.

Jag fixade och diskade allt efter kalaset så det var fint när kvällen kom.
Inget stök kvar till nästa dag

Vilket ställe att ha fotbollsplan :)
Skytteholm i Solna.
Säkert helt ok plan och anläggning så, men himmel för att ta sig fram med 14 meter buss dit.

Via en mack, genom en parkering och där det hela tiden skulle fram stressade bilister. Det tog jag med ro.

Väl urlastad och dags för att vända så åkte jag vidare dit jag blivit tillsagd.
Insåg att det inte funkar att vända där det var tänkt utan att låna av gräsmattan.
Stolpar och papperskorgar strategiskt utplacerade i vägen och en cykeltunnel intill.

Jag valde att köra en bit längs cykelvägen och se om det fanns säkrare ställe att vända.
Det gjorde det inte så det var bara för mig att backa tillbaka.

Hittade då ett tryggt ställe där jag vände och körde åter till bilparkeringen där jag skulle stå parkerad under matchen.

Då vet jag till nästa gång att det inte finns nåt bättre längre bort.
Kan meddela kollegor som kör hit att det är till att krångla, backa och knixa över cykelbanorna för att vända där.
Se upp så ingen stolpe hänger med och att ingen kommer farande på cykel ut ur tunneln medans man håller på.

Snacka om att gör allt så jobbigt som möjligt för motståndarnas busschaffisar.

Jag fixade det självklart om än att det tog lite tid.
Ingen gräsmatta angjord eller nån stolpe nerkörd.
Det var viktigast tyckte jag.
Sen att jag körde på cykelbanan, ja det fanns ju inget annat att välja på.

Absolut sämsta stället jag kört till med något lag någonsin!!!

Tummen ner!!!!

Nu är jag inne i en nedåtgående spiral där orken och tiden inte räcker till för allt som krävs från mig som människa.

Något måste göras innan jag går sönder!!!
Något måste bort från mitt ansvar innan jag trasas i bitar.
Jag mäktar inte med allt!!

Börjar ha värk överallt i min kropp.
Konstiga blåmärken dyker upp lite överallt och hjärnan tar stryk rejält

Får inte ro på lediga dagar och inte ens när jag sover, om jag nu ens hinner sova.

Detta är inte bra!!!

Viftar vilt med en stor röd flagga!!

Härom morgonen var det en vacker soluppgång.
Såg ut som en brand över himlen.
Det varade inte länge men jag hann fånga den på bild.

Helgen som gick var knökafylld med jobb. Körningar från tidig morgon till kväll.

Började Lördagen med att gå upp hemma vid 3 tiden redan.
Hade svårt att somna om när jag vaknade där på natten vid 2 snåret.
Låg ändå kvar i sängen och vilade.
Gick sedan upp och stökade med allt som behövdes innan avfärd till Västerås.

Kom till jobbet och konstaterade att en skitig buss väntade på mig.
Bara att städa och tvätta den först av allt.
Tur att jag hade tid till det.

Körde sedan tom till Sala och därifrån en Tågersättningstur till Västerås via Ransta.
Hade en gäst ombord med till Västerås, det var allt.

Tillbaka till depån och gjorde iordning frukost.
Åt den i lugn och ro. Det är ju ingen aktivitet längre på depån vi snart flyttar ifrån.
Bestämde mig för att sova kvar på depån kommande natt då det skulle bli så kort tid mellan dygnens körningar.
Tjänade timmar på att inte åka hem och åter den kämpiga vägen som tar grymt långt tid att åka just nu.

Snart var det dags att åka till Iver Arena för att lasta laget inför den korta resan till Eskilstuna och mötet med AFC.

Det blev härliga timmar med mitt VSK.

Parkerade bussen utanför Tunavallen och lastade ur.
Jag tog en kortare promenad innan matchstart och gick sedan in för att se matchen.
Pratade med pappan till Simon Johansson som är kollega och vän till mig sen många år tillbaka

Vi trodde på vinst den dagen och det stämde.
Spännande match som jag såg första halvleken utav tillsammans med Kurre, gammelfarbrorn som är Vsk:s egen maskot.
Han jobbar och grejar det han orkar som materialare. Så go och rar.

Så härligt att ha honom med igen på matcherna då han inte fick vara med när pandemin härjade som värst.
En jobbig tid för honom. Jag saknade honom väldigt under den tiden.
Han hör till för att få den kompletta bilden av VSK fotboll.

Vi har alltid jätteskoj på våra resor med laget Kurre och jag :)
Tokfotot på oss tog Åke, lagets fotograf, när vi var i Vällingby och Grimsta dör vi också vann matchen.

Visst syns det hur kul vi har det :)
Vi spexade för att få till ett kul foto.

Den andra halvleken valde jag att inte se för det var alldeles för spännande.
Grejade med bussen och var ute på korta promenader.
Hörde tydligt vad som hände inne på Tunavallen.
Vi hade tre bussar med supporters där och många som kommit med egen bil.
Så det hördes att Vsk var på plats.

Vi vann och det var helt fantastiskt.

Glädjen var stor och vi behövde dessa poäng för att hänga kvar i Superettan till nästa säsong.
Hemfärden var lättsam och kul.
Laget stojade och spelade musik medans vi i kvällning åkte mot Västerås.

Härligt avslut på den Lördagen.

Jag behövde inte göra mycket mer än att dammsuga bussen när jag anlände till depån.
På så kort resa blir det inget och jag hade städat innan redan.
Toan var inte ens använd.

Nöjd och belåten med mat i magen som jag fick med mig från laget gjorde jag så kväller i vilorummet och somnade vid 22 tiden.

Skulle upp 4.30 för att jobba en jättelång Söndag.
Den bloggar jag om senare.

I förrgår innan jobbet åkte jag till CircleK vid Hammarbyrampen i Västerås, innan jobbet och tvättade min lilla sliträv till bil ordentligt.

Den såg hemsk ut då jag inte haft tiden att ta hand om den.
Det är dessutom dags för service omgående. Milen tickar på minus enligt servicelampan.
Måste boka tid, när det nu kan bli när jag ständigt är beroende av bilen.

Ännu större anledning att sköta om min trogna pärla. Jag klarar mig inte utan den.

Körde den i en bra tvätt och medans jag satt där i bilen i tvätten så såg jag mina två maskotar sitta och se rädda ut.

Nallen höll om Vovven och såg rädd ut.
Vovven tröstade med att berätta att det inte var nåt farligt.
Vovven har ju varit med några år nu och vet att det blir automattvätt när jag inte riktigt hinner med att tvätta för hand.

Jag förstår att det var otäckt med den stora röda tvättborsten utanför bilrutan som lät så högt och piskade mot bilen så det dånade och skakade.

Jag hade samlat på mig så mycket poäng på mitt CircleK kort att den tvätten var gratis.
Det kändes ännu bättre.

Min svarta pärla var så blank och fin när jag sedan körde vidare till jobbet.
Den behöver städas ur invändigt och det vete sjutton när jag ska hinna med

Jag har lite svårt att varva ner just nu när allt i livet rullar på med stormande fart.
Jättemycket jobb och depåflytt i faggorna. Packning, rensning och stuvning pågår med alldeles för lite personal som kan utföra jobbet.
Min chef håller på att slita livet ur sig för att få allt utfört.
Hon kämpar och släpar dagarna i ända samtidigt som hon ser till att beställningstrafiken och skolkörningarna rullar på som det ska.

Jag hjälper till allt vad jag bara mäktar med. Har ju grymt mycket körningar så det blir på tid som är utöver ordinarie arbetstid.

På detta måste jag finnas för gamla Mamma som nu är hemma i sin bostad.

Hade ledig fredag så jag for iväg tidigt hem till henne. Körning i 45 minuter dit först. Tog mått på det som jag skulle inhandla. Hjälpte henne på toa.
Gick igenom posten med räkningar och annat som kommit från kommun och sjukvård.
Checkade livamedelsläget och for sedan i full fart till Västerås, 20 minuters bilresa
Till Ikea och inhandlade ett Brickbord hon kan ha att äta vid då hon är parkerad i sin tv fåtölj.
En rullvagn med tre avsatser att förvara det som behövs där hon sitter.

Halkmatta till duschen, små handdukar och lite annat som underlättar skötseln av henne hemma.
Hemtjänsten gör täta besök.
Ca 5-7 besök per dygn plus det hon måste larma om.
For sedan till Willys och handlade livsmedel och hygienartiklar.

Hem till henne. Slängde i mig kaffe och macka och serverade mamma också.
Hjälpte upp ur sängen, till toan och vidare tvrummet först av allt.
Hon hade vilat middag.

Skruvade ihop det jag inhandlat.
Plockade in matvarorna. Hjälpte vid tandborstning, toabesök och hämtade sånt hon behövde.
Gick igenom klädgarderoben och hängde fram kläder hon kan använda, mer tillgängligt för hemtjänsten.
Dammsög lägenheten, vädrade, diskade, plockade undan och städa i badrummet.

Många timmar senare åkte jag så hemåt.
Då började det bli kväll och jag var trött och hungrig. Hade att göra 55 minuter hem med fredagstrafiken.
Dottern ringde oroligt efter mig och frågade hur sent det skulle bli och om jag skulle ha mat.
Kom hem lagom till hon och barnbarnet skulle äta så jag tog en snabbdusch och kunde sedan sitta ner och äta.
Det blev 8 timmar med Mammas bestyr och hjälp.

Ringde Broder och uppdaterade läget och han ska till Mamma på Söndag.
Jag hoppas att min systers barn kan hälsa på Mamma nånting så hon får mera sällskap och hjälp.
Hon saknar dem båda väldigt mycket.

Jag har nu tuff jobbarhelg framför mig med maxade körningar.
Lördag först Tågetsättning och sedan Vsk fotboll hit till Eskilstuna.
Sover kvar på jobbet och har sedan på Söndag Tågersättning igen och på det ESK Hockey till Stockholm.
15 timmars ramen fylld båda dagarna.

Måndag är jag ledig och då MÅSTE jag verkligen få vara ledig helt.
Har bestämt några timmars umgänge med min bäste vän. Känner att jag behöver få energi ifrån honom och prata om allt som hänger i livet just nu.

Sedan ska jag äta, vila och om jag hinner och orkar, ge mig ut på en promenad i friska luften.
Behöver färga utväxten i håret. Kanske hinner jag det på jobbet idag då det är 3 timmars paus mellan de olika körningarna.

Mina fysiska aktiviteter har jag då inge problem med då jag flänger omkring som ett torrt skinn överallt.
Flytten på jobbet är ett slitgöra och det ger mig bra träning
Lyfter, bär och går massor.
I pauserna mellan körningar städar jag buss och är ute och går i friska luften.
Packar hockeytrunkar och annan matchutrustning.

Klockan är straxt 3 och dags för mig att stiga upp.
Vågar inte chansa med vägen till jobbet utan åker i god tid.
Börjar jobba vid 5 idag.

Hösten är här och luften är kylig.
Det blir tidigt mörkt och en natt var det minusgrader och delvis halt längs färdvägen. Mycket vilt i farten och väldigt nära kollision många gånger när jag ligger ute längs vägarna med min lilla bil.

Jag hoppas att det innan kylan kommer helt, finns möjlighet till en dag till med så mycket tid över att jag hinner såga upp björkarna jag inte hann med senast.

Vila, det får jag väl göra i graven när jag väl kommit så långt.
Jag är ju ingen ungdom själv heller längre. Blir ju 63 i vår.
Just nu behövs mina insatser och då är det bara att köra huvudet mellan axlarna och kämpa på, så länge hälsan och orken tillåter.

Har en del viktiga papper att fylla i denna helg också.
Behöver hjälp och pengar till att få mammas lägenhet mera handikappanpassad.
Trösklar måste bort.