Idag dukades det upp julbord härhemma för oss tre som bor här.
Många olika sorter och lite av varje.
Min dotter och barnbarn ordnade med det.
Jag höll mig åt sidan med min förkylning.

Jättegott och tyvärr blev magen snabbt mätt. Ost och kex sedan vid tv:n där vi såg dvd med Lady och Lufsen.
Efter det var det dags att öppna de julklappar som vi sparat för att kunna ha denna extra Julafton då jag var ledig från jobb.

Tjejerna hade dukat så fint och fixat riktigt juligt överallt.

Nu har jag tjänstgjort 6 dagar i rad under julhelgen och inför.

Det känns riktigt bra att få vara ledig.
Vaknade vid 7 tiden av att det var två katter i min säng som tyckte att det var hög tid för deras frukost.
Så det var bara att kliva ur sängen och ut i det nedkylda köket.
Vedspisen hade svalnat ner och jag tände upp den på nytt efter att katterna fått sin frulle.
Båda ville ut sedan i busvädret.
Det regnade och blåste kraftigt. Riktigt så det ven i köksfläkten.

Bryggde på gokaffe och kände att jag bar på en lätt huvudvärk.
Säkert förkylningen som tryckte vid bihålorna.

Elden i spisen tog sig och jag njöt av dagens första kopp kaffe.
Hörde hur tjejerna på övervåningen började vakna till.
När alla var vakna dukade vi upp en frukost med vörtbröd, julskinka och cheddarost.

Det här skulle nu bli den Julafton vi ville ha härhemma på Prästgården.
Min jul blev ju så sönderhackad så detta var ett välkommet inslag.

Dages frukost avnjöts i ljuset av adventsljusstaken på bordet.
Vedspisens spralande eld och det glittrande blanka glöggsetet på spisen.

Började känna mig knepig på Juldagen och höll då extra avstånd till mina nära som jag bor med.

Trött, hängig och lite snuvig.
Hade känt av halsen tidigare men det är inget konstigt för mig under vinterhalvåret och kalla bussar med fläktar som ständigt står på.
Hostar gör jag ju ständigt så det är inget konstigt.
Den åkomman har jag dragits med i åratal och inget fel hittas.

Igår blev jag sämre och kände att orken tog stryk.
Kände också att lättast för mig var ute i friska luften. Inte i den kalla bussen som har en cupefläkt som enda fungerande värmekälla.
Så därför var jag ute och gick.
13 km blev det på Juldagen och 7.5 km på Annandagen.
Men det tog på mina krafter.

Snorade och nös direkt när jag kom in.
Kändes ett tag som det mera var nåt jag var allergisk emot.

De två sista timmarna i bussen igår satt jag bara vid ratten, framför cupefläkt och med stolsvärme på. Frös och mådde urk.
Ingen feber. Snuvig, nysig och trött.
Har ju nyligen haft barnbarnet hemma snuvigt så det är ju inte konstigt om jag åkte på det också.
Även fast vi är noga med allt.
Inga kramar, tvätta händer och allt som krävs.

En vanlig förkylning men jag har för säkerhets skull och för att ta mitt ansvar, bokat tid imorgon måndag för Covid19 test.

Det är inte lätt att vara människa idag!