Torsdagen bjöd verkligen på hemskt väder.

Jag hann ut i spåret i Vilstaskogen innan det riktigt grymma ovädret kom igång.
Det blåste småjävlar medans jag gick men senare började det snöa, från sidan.

Blåsten tog hårt på min redan trötta kropp efter städning på jobbet.
Vi hjälptes åt att städa kök, kontoren och alla ytor som vi vistas på dagligen.
Självklart inte verkstad och sånt.
Jag hade som jobb att våttorka allt och det tog både tid och kraft.

Sedan uppvärmd och klar ut till spåret.
Stretade sedan hemåt i grym motvind.
Sjönk genast ner på en stol och tog mig varmt kaffe innan ombyte.
De andra satt och åt lunch.

Så skönt att få passet gjort trots väder och lite dålig ork.
Fastan tar på mina krafter. Det är inte helt bara en enkel match, utan vissa dagar känns det som att jag får slut på energi innan dagen ens är över
Var tredje dag kan jag känna så.
Det är som att kroppen tvekar och vägrar använda sig av det lagrade fettet, för att sedan nästa dag suga i sig för fullt.
Då är jag hur pigg som helst och kan hålla igång med träning, jobb och en massa annat utan någe som helst problem.

Det jag intar varje dag är ju ändå fullgott i fråga om allt som kroppen behöver.
Fast i flytande form och max 1000 kalorier.

Mina jobbarbyxor som tidigare inte gick att knäppa i midjan kan jag nu ha.
De sitter inte så som jag vill, löst ännu.
Det är nästa steg.

Behöver få in magträning snart för att få igång musklerna där. De ligger nu latent och bara väntar på order.

Dag för dag kämpar jag på och vet att det kommer gå bra.
Har ju nu ett riktigt bra mål att kämpa för.
Välmående och träning inbakat i livet som bussförare, med en trygghet i min 75% a fastanställning.

Nästa vecka har jag samma körningar och kan då fortsätta med träningen på samma vis.
Känner när jag är ute och rör på mig att det går lättare för varje varje dag i backarna.

Än tänker jag inte sätta mig som en passiv klump fast jag närmar mig pensionsåldern :)
Varför skulle jag.
Träning och fart är ju min livsstil, har varit och kommer alltid vara, sålänge jag bara får vara frisk och kroppen håller.

Ledig helg framför mig också, vilket innebär minst en riktigt lång powerwalk.
Vilken av dagarna det blir får jag se.
Ska hälsa på min mamma i helgen en sväng iallafall.

En arbetsdag kvar idag. Såg när jag släppte ut katterna att det regnade och plaskade.
Igår vräkte snön ner och det var olyckor överallt.
Det var som att folk glömt bort att det ännu faktiskt är vinter och halt.

När jag åkte hemåt efter skolturen så låg det en bil i diket längs Ramshammarvägen.
Stannade och försäkrade mig om att föraren inte var skadad och åkte sedan vidare.
Syntes att han tappat kontrollen över sitt fordon och snyggt kört ner i diket.
Inga större skador på bilen heller.
Bärgning av den fick han ordna själv.
Jag kollar till liv och det räcker.