Vi kan nog till mans hålla med om att 2020 lägger vi väldigt gärna bakom oss.

Vilka fruktansvärda sår detta år lämnat i många utav oss. Livet har sett så fullständigt annorlunda och konstigt ut för oss.
Många har mist sitt liv, alldeles för tidigt.

Satt och tittade i min kalender som hänger på väggen, där jag skriver in allt av värde att minnas och det som behövts göras och sådant.

I Mars brakade allt loss på allvar.
Där i mitten av månaden hade jag den sista riktiga beställningskörningen.
Den gick med Ski Club till Sälen.
Vi skulle egentligen åkt till Trysil första dagen men de stängde igen.
Covid19 hade börjat sprida sig ordentligt.
Så vi stannade i Sälenfjällen och även där stängdes det vartefter.

Jag minns att det var osäkert in i sista minuten om den resan skulle genomföras. Rädslan för smitta var stor. Men klubben valde att genomföra och vi åkte. Var borta i tre dagar och två nätter.

I samma veva flyttade jag från Västerås till att bo i husvagn på gården där jag nu bor.
Jag ser att jag jobbade och slet som en galning. Det var jättemycket körningar innan viruset började härja.
Flyttstädning, besiktning av lägenheten.
Allt gjorde jag ensam. De största möblerna hjälpte min son till med.
Jobbade mer än heltid mitt i detta.

Sen blev jag sjuk.
Jättesjuk! Isolerades i husvagnen.
Var hemma en vecka. Sängliggandes helt i 3 dygn. Feber. Bihåleinflammation. Helt slut och värk i varenda led. Tappa lukt och smak.

Skulle inte vara ett dugg förvånad om det var Covid19 jag hade då.
Inga tester gjordes ännu då så det var ju bara att sätta igång och jobba när jag kände mig bättre.
Flera på jobbet hade haft samma vända. Några före mig också.

Jag och brorsan handlade åt mamma då vi inte ville att hon skulle ge sig ut bland folk.

Påsken kom och gick med väldigt lite jobb.
Alla beställningar var avbokade och vi beställningsförare körde annat, det lilla vi fick. Det togs av våra komptimmar som vi lagt undan till ledighet senare. Dessa åts upp av att vi inte fick nog med jobb.

Slutet av April blev jag och en kollega utlånade till Sörmlandstrafiken som behövde hjälp. Faktiskt mitt förslag!
Massjuskrivningar bland deras förare.
Jag bodde i husvagnen här på Prästgården så jag fick ju nära till jobbet.
5 veckor var jag där och körde.
Kändes bra att ha heltid men dötrist körning.

Förarplatsen isolerad och påstigning i bakdörr. Samma körning varje dag. Få resenärer.
Men jag hade fullt upp privat så det var ok med det jobbet.
Huset var på väg att tömmas på min äldsta dotters familjs bohag.
Deras nya hus stod klart och de flyttade.
Vi hjälptes åt att flytta allt.

23/4 sov jag första natten i huset, på soffan.
Husvagnens värme pajade ihop då.
Sedan hade jag semester vecka 22 och 23.
Hade fullt upp med att flytta in i huset.
Yngsta dottern, barnbarnet och jag installerade oss.
Som vi slet!!
Hämtade dotterns bohag från hennes fars företags lager. Många vändor med bil och släp.

Samtidigt härjade Covid19. Döden kom närmare hela tiden.
Människor jag kände insjuknade och dog.
Började förstå allvaret och djupet i virusets framfart. Länder hade stängt ner och människor fick inte resa nånstans.

Jobbade med det som fanns.
Jag hade kollokörningarna varannan vecka mellan Stockholm och Värmland.
Garanterade jobb.
Körde dotterns husvagn till Öland i mitten av Juni. Allt var förändrat. Många avstod från att komma till campingen.
Restriktioner och avstånd överallt.
Allt hängde i ett Standbyläge fyllt av rädsla och frågetecken.

1/7 kom så varslet på jobbet vid ett möte som Transdev kallat oss till.
11 stycken skulle sägas upp pga arbetsbrist.
Jag var den 11:e. Skrev på pappret 9/7
En månads uppsägningstid.
Jag var helt förtvivlad!!!
Arbetslös för första gången i mitt liv!!!

Vi uppsagda körde grymma pass med Tågersättning under Juli. Vi gick på knä under bördan.
15-16 timmar långa arbetsdagar.
Vi jobbade i panik och sorg över det kommande. Snart var ju allt slut.

Skrev på timanställning 30/7 med orden att det inte fanns några garantier att få timmar.

9/8 var sista dagen som fast anställd.
10/8 skrev jag in mig på Arbetsförmedling och Akassan.
Jagade jobb överallt.
Började köra i Enköping på depån där.
14 mil pendling varje dag!

Ser hur jag jobbade och slet, lärde mig nytt, jobbade hemma i huset. Sökte jobb. Åkte runt mellan städer och jobbade. Lärde mig UL:s linjekörningar i Enköping.
Fick timanställning hos Tuna Trafik.
Ännu mera nytt. Jagade timmar, blev jagad av Arbetsförmedlingen i allt med orden att jag måste söka flera jobb.
Sov dåligt. Stressad och ständigt orolig.
Jobbade överallt. Blev sjuk igen i slutet oktober.
Covid19 testades och det var inte någon fara. Bara slutkörd och förkyld.

Sa ifrån mig Arbförm och Akassa mitten oktober. Orkade och hann inte med deras krav. Det var nå larviga aktiviteter jag inte fullföljt och jag fick en Varning.
Blev ledsen och arg då jag slet som ett djur med de jobb jag hade.
Kraschade gång på gång isäng på nätterna, helt slut av allt nytt, allt pendlande och jobb på olika orter.

November blev märklig.
Alla matchkörningar jag hade blev avbokade. Körde Esk hockey.
Covid härjade vilt i lagen överallt.

Jobbade i Göteborg i två veckor istället.
Tågersättning, bodde på hotell.
Åt, sov, jobbade och motionerade.

Nya varsel på jobbet. Alla anställda skulle sägas upp vartefter.
Bussar såldes och kollegor försvann till andra branscher.
Jobben minskade drastiskt och korttidspermitteringar togs till hjälp hos Tuna. Jag fick inga timmar alls.
Skrev in mig på Arb förm och Akassa igen 2/12

Mitt i detta brinnande helvete med jobbet försöker jag leva en bra liv på landet.
Min dotter kämpar med sin sjukdom och Fkassan.
Det är oro hela året och värre blir det hela tiden.

Detta året 2020 är fylld av hemsk kamp, stor oro, energiutflöde delux och samtidigt en vilja att leva normalt så gott det bara går.

Jag är så glad över att vi hann flytta till huset med egen trädgård. Så vi inte satt i varsin stad i lägenheter isolerade och avskärmade.
Nu kämpar vi tillsammans om vårt.

Jag hjälper min mor så mycket jag hinner och mäktar med.

Livet har förändrants dramatiskt för så många människor.
Både på gott och ont.

Året 2020 lämnar jag så gärna bakom mig och hoppas verkligen att 2021 blir ett bättre år.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Köpte från Matsmart förra året påsar med ingredienser till ett annorlunda bröd. Påsarnas innehåll var en blandning av Hasselnötter, Sesamfrön, Mandlar och lite andra fröer. Jag tillsatte det som stod. Blandningen i påsen, 4 uppvispade ägg, salt...

Tidigt denna regniga Onsdagsmorgon satte jag igång med bullbak. Jag är ju sån att om jag bakar så gör jag rejäl mängd. Den här gången blev det över 80 bullar. Så nu finns det bullar att ta med till gamla mamma också när jag hälsar på henne på ...

Tänk att kunna vakna på morgonen, efter att ha sovit gott en hel natt med känslan att det här är en ny dag, med nya krafter och utan värk. Det var ett bra tag sedan jag kände så. Det gjorde jag nu på morgonen. Vaknade som jag ska med katterna ho...

Den här dagen har givetvis varit fullsmockad med Att göra grejer. Började dagen med att köra min lilla husbil till verkstan för att få olja och filter bytt. Det har jag inte gjort på de två åren jag har ägt fordonet. Förra sommaren användes den ...

Det är en skön känsla att vakna på morgonen utan att ha en galen värk bara av att vända mig i sängen. Likaså att gå upp utan att det hugger som knivar i skinkan och ner längs med lårmuskeln. Kanske är det så att min kropp nu börjar på att ha räta...