Efter två dagars ledighet var det dags att jobba igen och det såg jag verkligen fram emot det med glädje.

Det har ju snöat en hel del här och naturen är så grymt vacker att man tappar andan.
Fjällen, ljuset och de gnistrande snöflingorna. Jag njuter hela tiden av det jag ser.
Samma vyer varje dag men så oerhört varierande i sin skönhet.

Skottade snö på morgonen först innan jobbet.
Det hade kommit ner ett mjukt lätt täcke under natten som i stort sett var bara att sopa bort.

Kollegorna skrattar åt min glädje över snön och skottningen.
Det här är ju deras vardag
Jag är ju inte alls van söderifrån att ha sån här vacker snö.

Körde sedan ut min goa varma buss, som varit en sväng in på verkstan igen och fått ett filter rengjort då värmen krånglade ännu en gång.
Hon är lite lynnig min Juicy.
Lever sitt eget liv med värmen invändigt.

Så kan det vara.
Våra duktiga grabbar på verkstan fixar allt. Inget sitter i vägen när det gäller deras vilja och kunskap att få fram bra bussar åt oss förare.
Min buss har ju verkligen konstrat på många vis just med värmen.

Nu är hon nöjd med grabbarnas handpåläggning känns det som, då jag till och med fick vrida ner värmen fast det var -12 ute och blåst på kvällen.

Ganska mycket folk i farten hela mitt arbetspass. Hade över 500 resande under hela passet.
Jul och nyårsresenärerna har ju åkt hem så det här är nya skidåkare.
Glada, trevliga och mysiga människor.

Underbart vinterväglag kör jag på och njuter av det.
Jobbade på och fixade alla mina timmar.
Jag jobbar ju aktivt varje vända och varje lastningen för att möta kunden, informera och hjälpa till.
Det uppskattas oerhört av alla.
Dessutom får jag röra på mig under hela arbetspasset.
Sitter bara när jag förflyttar bussen mellan backarna.

En kvinna uttryckte sin glädje när jag landade bussen på eftermiddagen vid ett av stoppen.
Hon strålade som en sol och sa:
Jag blir så glad när det är du som kommer körande.
Sådant värmer.

Jag får mycket feedback för min hjälpsamhet och uppstrukturering vid lastning.
Många är ju här första gången och vet inte hur allt går till
Med vänlighet och tydlighet ger jag information med stort leende både på svenska och engelska.

Allt sånt ger en trygghet för kunden.
Deras osäkerhet försvinner och landar i trygghet istället. Som det ska vara.
Så vill jag själv bli bemött när jag kommer till nya ställen
För mig ett jätteroligt sätt att jobba på och helt naturligt i min värld.
Detta är ju ett serviceyrke.
Jag hör till dessa människors semesterresa och upplevelse.

Dagen gick väldigt snabbt och kvällen kom. Resandet lugnade ner sig och jag var trött och väldigt nöjd med dagen när jag parkerade Juicy vid 21 tiden.

Snö kallt och vackert ute när jag skottade det sista som var kvar efter en av bilarna som stått parkerad.
Nu är det fint på depån.

Mat i magen och sova vid 22.30

Hade en kväll igår då jag var på mitt rum och plockade med allt möjligt.
Känner att min ledighet här blir lite för långrandig och jag får tråkigt
Är ju här för att jobba.

Snön föll så vackert därute och jag läste en av böckerna jag fick i julklapp.

Tände värmeljus och ett ställde jag vid den söta Skyddsängeln jag fick av min dotter i julklapp.

Den ser så fridfull ut och sprider sin aura av energi ut i rummet där i ljusets sken.

Fick så tråkiga besked hemifrån under eftermiddagen.
Duvhöken har återigen varit på besök i hönsgården och dödat vår fina gamla Berit och vår vackra ståtliga tupp Bedis.

Bedis offrade sitt liv för att försvara hönorna mot odjuret som attackerade.

Så fruktansvärt sorgligt då Bedis är mitt barnbarns älskling och skötebarn.
Bedis var så fäst vid mitt barnbarn att så fort han hörde hennes röst eller såg henne så kom han springande och det skulle kramas.

Bedis har varit hennes sen han låg i ägget. Hon var med när han kläcktes och hälsade honom välkommen till livet.
Nu är hans liv släckt av detta förbannade monster som attackerar när vi minst anar

Till våren får det bli en helt inbyggd hönsgård dit inget kan ta sig.
Nu är det delvis nättak och trädgrenar.
Den jäveln tar sig in fast det är massor med hinder i vägen.

Nu har vi bara två hönor kvar.
Tupparna måste vi ju ta bort då de var för många och nu när Bedis är bortahar vi ingen tupp alls.

Barnbarnet är helt otröstligt.

Vi ska bygga ny hönsgård och kläcka fram nya kycklingar till våren.
Vi ger inte vika för rovfåglarna och rävar.
Jag har ju gallerväggar som vi kan bygga utav och sedan näta in hela taket.

Se så stolt Bedis var med sin älskade matte.

Den andra bilden är tagen bara en timme innan Bedis slogs för sina hönors liv och hans liv släcktes så brutalt.

Åkte med en kollega igår för att se Östersunds Flygplats.
Vi har ju körningar dit och tillbaka och dessa vill jag köra någon gång framöver.

Jag har ju inte så mycket att göra när jag måste vara ledig från jobb här.
Så det blev en trevlig resa fram och åter.
Nu vet jag hur det går till.

En fin liten flygplats.

Det är ett bra tag sedan som jag skottade snö ordentligt.
Imorse var det dags då jag visste att det snöat under natten och det behövdes skottas på morgonen.

Tog på mig kläder som funkade för jobbet och storhandskarna.
Gav mig ut och satte igång.
Det hade kommit ner ca 2 dm nysnö som var väldigt lätt men det blev ju tungt ändå när det var sån mängd.

Skottade gångar vid huset. Bort till en kollegas stuga intill också. Trapporna.
Gick sedan upp till bussdepån och skottade mellan bilar och småbussarna.
Sedan bilparkerinfen där min bil står.
Chefen var ute med stora maskinen och körde av snö överallt.
Snabbt gick det och bra blev det efter hans körning.
Märks att alla här är van vid mycket snö.

Höll på över en timme innan jag kände att det nog var dags för lite morgonkaffe.
Gick in och bytte om till torrare kläder.
Bryggde kaffe och bredde mig ett par frukostmackor.

Skönt att få jobba med kroppen ordentligt. Mina händer värkte givetvis. Det kommer jag inte ifrån. Tant börjar ju ha Artros i fingrarna och det känns efter att ha hållit snöskoveln nån timme.

Efter frullen var det snart dags att gå på möte med chefen och oss blåbär som kör Skidbussarna för första gången denna säsong.
En liten uppdatering och uppföljning på tiden som gått.

Sedan tog han med oss på en biltur till Copperhill och visade lite omgivningar samt en skoltur som kollega ska köra när skollovet är över.
Lite Årehistorik fick vi ta del av och vackra vyer.
Tyvärr var det ganska disigt och molnigt idag.

Så vackert överallt med snön.
Det speciella ljuset här som jag älskar.

Tog sedan en lång varm dusch.
Åt lite lunch och lade mig och vilade.
Gick senare ut och borstade av min bil och tog även bort drivor av snö som hängde på min buss på sidorna från taket.
Bakdörren hade åkt upp på min buss då luften gick ur den och det var snö inne i bussen.
Fram med borste och få ut allt.
Starta bussen, bygga upp luften så dörren stängdes och sedan satte jag fast den med spännband så den inte skulle åka upp.

Jag hade att göra mest hela denna lediga dag och det är bra.
Gillar inte att vara sysslolös.
En kollega har så svårt att sova i den säng han har som är smal och för låg för honom. Han själv är rätt stor och dåliga knän. Svårt att resasig ur sängen.

Vi bytte sängar då jag hade en 90 säng med riktiga sängben. Stabil.
Den jag nu har här är 80 bred, låg och har annorlunda ben.
Känns lite ostadig men det gör inte mig något då jag inte har problem med att röra mig.

Känns bra att kunna hjälpa till så kollegan kan sova bättre och resa sig utan att slita knäna ur led

Drog mig tillbaka till mitt rum och vilade.
Smorde in mina torra fötter och ben.
Låg sedan och läste bok i nattlinne och morgonrock när chefen kollade om jag kunde ta en buss och åka snabbt iväg och köra extra en tur då ordinarie haft för mycket kunder.
Nekade då jag var så nervarvad, kladdig av lotion på fötter och ben och dessutom inte ens klädd
Kunde inte göra en rivstart iväg bara sådär i det tillståndet.
Såna körningar handlar om minuter och sekunder iväg snabbt
Det mäktade jag inte.

Annars är det helt ok att jag fick frågan.
Nästa gång kanske jag inte är så bunden

Imorgon är det jobbardag igen och min buss ska in på verkstan.
Värmen har tydligen börjat krångla i den igen.
Får ta en annan buss istället just imorgon.

Att jobba, bo och verka som jag nu gör medverkar till att göra min värld väldigt liten.
Allt kretsar kring samma mest hela tiden. Säkert bra för mig några månader då jag behöver landa och samla kraft och energi som gått förlorad.

Märker av att jag får hemlängtan så fort jag är ledig.
Saknar mitt eget hem, barnen och barnbarnen, katterna och framförallt min älskade Nova som brukar sova med mig mest varje natt när jag är hemma.

Ännu är det två veckor kvar innan det bär iväg hemåt.
När jag är hemma sedan så finns en tid på Hjärtmottagningen i Västerås och väntar.
Det är dags för ultraljud av min glappande hjärtklaff.

Har också mejlat till tandläkaren i Torshälla då en tand gått sönder. En stor bit har brytits loss och jag är orolig över att det ska börja värka i tanden.
Har inte råd med tandläkare här i Åre.

Har nu denna morgon tagit mig en lång dusch. Passade på att göra riktigt rent i duschen.
Plockat undan torr tvätt som hängt uppe inatt. Det är så varmt och torrt i det här huset att tvätten torkar på nolltid.

Plockade ur diskmaskinen. Känns skönt att jag städade igår så det är rent och fint ett tag. Kommer ju att jobba väldigt mycket snart igen och då räcker inte tiden till att städa och dona.

Mina två lediga kollegor sover länge om mornarna så det är väldigt begränsat med vad jag kan göra här i huset utan att störa deras skönhetssömn.

Det är -5 grader ute. Gryning över fjällen.

Jag har ont i magen och vet inte riktigt varför. Hade det innan jag åt frukost och har det nu även efter jag ätit.

Ska snart gå ut och borsta bort snön från min bil. Det gör jag då och då för att det inte ska vara så mycket den dagen jag behöver bilen.
Den skulle behöva tvättas men gör jag det så fryser allt.
Så jag låter bli.

Den 6/12 kom jag hit till Duved med fullastad bil.
Det var en förväntansfull Sirpa som lastade ur alla grejer och bar upp till rummet jag skulle ha som min bostad under säsongsanställningen här i Duved, hos Svenssons i Saxvallen.

Jag minns hur trött jag var efter den långa resan på drygt 61 mil som jag körde i ett svep med endast stopp för tank och kissaiskogen :)

Gjorde ändå rummet hyfsat klart innan jag stupade isäng och sov ganska bra fast det var helt nytt ställe.
Dagen efter fortsatte jag med rummet och såg mig sedan omkring på depån och bekantade mig med nya kollegor.

Idag är det den 3/1 och snart en månad sedan jag kom hit.
Jag är inboad och trygg i mitt lilla rum.
Väldigt tacksam över att jag fick just det här rummet som är ett av de två största som finns här. Med stort fönster som är viktigt för mig.
Jag tillbringar mycket tid härinne då jag inte jobbar
Tillhör ju inte den direkt sociala sorten av individ då jag är privat.
Har inte behov av att umgås med kollegorna på fritiden. Ser inte på tv nere i tvrummet.
Har mitt och plocka med och jag har ju fått flera böcker i julklapp som jag börjat beta av.

Det var väldigt tufft att komma in i det nya, väldigt annorlunda jobb här i Duved/Åre.
Jag visste ju hyfsat vad det var jag gav mig in på när jag var hit på besök då tidigare med dotter och barnbarn.

Ändå blev det så mycket mera än jag anat. En kamp med mig själv till att börja med.
Vara så långt borta hemifrån så långa perioder visade sig vara värre än jag trodde.
Jag var väldigt trött också och det gjorde allt jobbigare.
Trötthet efter Covid och det förra jobbet.

Inför första hemresan hade jag enorm hemlängtan som gjorde ont i hjärtat.
Saknade mina barn och barnbarn, katterna och mitt eget hem som jag älskar. Jul hemma var ett absolut måste, det fanns inget annat i min värld.

Arbetet i sig här är ganska enformigt och det blev också en stor omställning för mig som är van vid att resa överallt i beställningskörningar.
Nu kör jag samma sak varje dag och det tog tid att vänja mig utan att bli fullständigt uttråkad.
Jag har ställt om mig nu och hittar guldkornen i jobbet genom att njuta av alla de härliga kunder som reser mellan liftarna i min buss.
De kommer från världens alla hörn och för mig är det jätteintressant att checka av vartifrån.

Senast igår kväll hade jag på ett stort gäng supertrevliga, glada och energisprudlande Litauer som var så tacksamma över att jag förbarmade mig över deras dilemma med att inte hitta i Åre och till sitt boende.

Det var så bussen vibrerade av positiv energi efter att gänget gått av och alla vinkade så glatt så länge de såg mig :) när jag rullade vidare.

Sånt gillar jag och suger till mig energin som en törstande blomma.
Det är precis vad jag behöver efter den senaste tidens energiutflöde som pågick på det tidigare stället jag hade anställning. Där jag sade upp mig och lämnade bakom mig då det kändes helt galet fel att försöka leverera det jag hade att erbjuda.

Här får jag så enormt mycket tillbaka hela tiden då jag jobbar.
Ett givande och tagande och faktiskt att inflödet är större till mig och jag tar allt detta tillvara och lagrar i min själ och mitt hjärta.

Visst finns det riktiga "typer" som reser här också, men dessa lägger jag ingen som helst energi på för det är bortkastat.
Stöddiga, dryga och energisugande semesterfirare som anser att just dom är världens gåva till omgivningen och alla ska buga sig vid deras fötter

För mig är dessa individer kunder som går in och ur min buss, inget mera.
Jag är trevlig och ler som jag brukar.

Mitt krut lägger jag på resten som är helt fantastiska människor. Dom är många kan jag lova :)
Glada och förväntansfulla.
Alla hälsar, pratar och är så tacksamma över att bussen och jag finns för dom.

En månad har gått och Nyåret som är ett av de värsta och hektiska tiderna här har passerat med glans.
Det var jättemycket jobb och jättekul!
Jag var helt slut när kvällen kom och mina 12 timmarsdagar var över.
Men det var en skön trötthet.
Jag kände att jag gjort någonting bra och att det hade blivit uppskattat.

Nu är det lugnare på bussarna igen.
En ny rusch kommer sedan när det är dags för Sportlovet.

Nu har jag ledigt två dagar efter att ha jobbat 6 dagar i sträck
Vi får inte köra mer än 6 dagar innan ledighet måste till enligt kör och vilotidslagen.
Jag behöver vara ledig och hinna ikapp lite i orken och göra lite annat än bara fara fram på de härliga snöiga vintervägarna.

Vaknade tidigt även denna morgon fast jag släckte sänglampan 23.30 igår.
Vaknade vid 5. Dagens första kopp kaffe i magen.
Fixade ju klart städning och tvätt igår så den här dagen är helt i ledighetens tecken. Körde dessutom extra igår kväll.

Ska börja med att ta en lång och skön dusch.
Sedan får jag se vad det blir.

Första månaden är injobbad och jag trivs bättre och bättre för var dag.
Njuter väldigt av att ha en "egen" buss som jag sköter om.
Hon heter Juicy och är en Scania.
Hon kommer från Norge så hon pratar Norsk :)
Det står Stopper på den lysade skylten i taket när kunderna trycker för hållplatstopp.

Juicy och jag växer ihop mer och mer för varje dag vi jobbar tillsammans.
Jag rattar fram henne som om hon vore en liten smidig bil i backarna.

Nytt År 2022 och nya möjligheter.

Jag gör mitt allra bästa för att året ska bli ett givande år.

Ett spännande år :)

Skulle varit ledig i dagarna tre men nu blev det inte så.

Idag har jag städat här i huset.
Tvättat all min tvätt och alla handdukarna som vi använder här i huset.

Var in med en kollega till Åre by och skulle köpa headset men det var stängt då det är Söndag.
Tänkte inte på det då jag jobbar mest hela tiden.

Handlade lite bananer och knäckebröd på Ica. Åkte upp till Rödkullen och kollade in den färdväg bussen har, ifall jag åker på att köra det också nångång.

Kom sedan åter huset och hängde tvätt.
Åt lunch och fixade klart städningen.

Låg sedan och vilade en kort stund.

Vid 16 tiden var det dags att ta på jobbarkläder igen och köra det extra jag hade tackat ja till att köra.

Så jag jobbar 5 timmar ikväll och det känns helt ok då det ger lite extra klirr i kassan.
Ledig kommer jag ändå att vara i två dagar.
Det måste jag ju då jag jobbat 6 dagar i ett sträck.

Det har snöat en hel del sen igår och är jättefint överallt.

Tassade tyst nedför trapporna till köket nu mitt i natten och fixade mig en nattmacka.

Somnade ju vid 22 tiden igår kväll och hade då ätit lite vid 19 tiden så magen tyckte att det var dags för lite påfyllning.

Vet att om jag försöker sova hungrig så går det inte nå bra.

Det var så skönt med stillheten och tystnaden som rådde när jag stod där i köket och grejade till mackan i skenet av ljuset från fläktlampan vid spisen.
Mörkt ute och helt tyst.
Inga smällare utan bara stillhet.

Mina kollegor hade lagt sig skulle jag tro efter tolvslaget och sov gott
De hade ätit nyårsmiddag som jag valde bort.
Kände att jag bara ville vara för mig själv.

Nu är mackan uppäten och jag ska läsa lite i den bok som jag påbörjade igår kväll innan ögonlocken föll ner och jag somnade