Direktlänk till inlägg 19 november 2021

Sovit jättemycket

Av Sirpa - 19 november 2021 06:26

Torsdagen blev lite annorlunda än de första dagarna som insjuknad i Covid19.

Gjorde det jag planerat att orka den dagen och det var inte mycket.
Bäddade rent och duschade, tvättade och torkade håret. Hängde lite tvätt.

Sedan välde tröttheten in!!
Den lade sig som ett blytäcke över axlarna och över min andning som blev ansträngd vid minsta rörelse.

Lade mig på det nyäddade med katt intill och sov i två timmar.
Skulle bara vila men tvärslocknade, med solens strålar i ansiktet. Det märkte jag inte ens.
Vaknade sedan och kände mig risigare än på hela tiden. Trött som en trasa.

Försökte vila mera men hade sån smärta i lederna och oro i hela kroppen.
Hostade, nös, frös och det tjöt inne i huvudet av kampen som pågick i kroppen.
Höll mig uppe och kände att jag snart kryper ur mitt eget skinn.
Visste inte hur och var jag skulle vara för att komma undan den känsla som tagit över kroppen. Smärtan, oron, tröttheten och ljudet i öronen.
Ett kaos som jag inte rådde över på något vis.

Var ute som jag skrev om igår i ca 20 minuter. Hoppades på att frisk luft skulle hjälpa som det står att läsa i all information om hur man kan leva med symptom.
Det borde jag låtit bli.
Väl inne så frös jag så det gjorde ont.
Hostade och nös i ett.
Inget hjälpte.

Åt soppan till middag och den värmde tack och lov. Den lugnade också på något vis. Säkert behövdes näringen som soppan tillförde också.

Redan vid 19 tiden släckte jag lampan och tvärsomnade.
Hamnade som i en djup brunn.
Hade då tagit Alvedon mot smärtan i lederna och min röst var påverkad av all hosta.
Sov djupt i två timmar.

Vaknade av att jag hostade våldsamt.
Var uppe på toa, fixade stor kopp varmt te och gick sedan och lade mig igen.
Somnade ganska snart igen och vaknade inte förrän nu på fredagsmorgonen vid 5 tiden.

Kändes genast när jag vaknade till att jag mådde bättre.
Sömn, vila, avslappning och återhämtning är det som behövs för att ge kroppen en chans att vinna fajten mot det förbannade äckliga viruset.
Självklart behövs näring också så det är viktigt att äta och dricka fast lukt och smak är borta.
Kroppen behöver hjälp i massor.

För mig är det svåra att släppa alla måsten. Att tillåta mig verkligen vila.

Det enda jag egentligen måste tänka på nu under smittoläget är att hålla mina händer rena om jag tar i något.
Inte vidröra någonting hemma mer än det som endast jag hanterar.

Decificering, tvätt och spritning precis hela tiden.

Min högsta önskan är att min dotter och mitt barnbarn och djuren klarar sig från smittan.
Jag bär mitt och kämpar mig igenom det, men snälla rara, vem det nu är som bestämmer över världsaltet.

Låt mina tjejer slippa bli sjuka i Covid19

Låt alla som jag varit i närheten av efter att jag blivit smittad av någon, få klara sig utan att bli sjuka.

Låt viruset stanna vid mig och dö ut!!!

Min önskan är också att mänskligheten inser allvaret i att hålla avstånd, inte bara strunta i andra människor, utan ta hänsyn och måna om varandras liv och mående.

Låt inte virushelvetet ta över mer än det gjort. Döda fler än det gjort hittills.
Det räcker!!!

Jag ser ju hur det påverkar mina nära och vänner att jag insjuknat.
Alla vet hur försiktig jag varit hela pandemin och att jag jobbat precis hela tiden bland människor.
Ändå fick jag det!

Vi har ju mist nära och kära i sjukdomen.
Flera stycken.
Vi ska inte öka på det antalet!!!

Just nu känns det lugnt inombords.
Är inte lika täppt längre, hostar bara när jag är uppe och rör mig.
Andningen lättare. Lederna är ömma och svullna känner jag.

Har druckit morgonkaffe som jag insåg igår att jag inte ska vara utan.
Varför plåga kroppen mer än den redan plågas av i kampen mot viruset.
Den behöver koffeinet.

Jag känner mig lugnare och inte så jagad som tidigare.
Känns som jag kommit till en acceptans.
Nu är det Jag som är sjuk och som måste bromsa livet för att helas.
Jag måste inte hålla reda på alla andra så de testas och är friska.

Nu är focus på mig här och nu.
Att bli frisk.
Innan dess fungerar inte livet på något vis.
Handromsen är hårt åtdragen och min egen läkning är nummer 1
Skydda mina töser och läka själv.

Där står jag nu denna morgon.


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa - Onsdag 8 maj 13:57

Köpte från Matsmart förra året påsar med ingredienser till ett annorlunda bröd. Påsarnas innehåll var en blandning av Hasselnötter, Sesamfrön, Mandlar och lite andra fröer. Jag tillsatte det som stod. Blandningen i påsen, 4 uppvispade ägg, salt...

Av Sirpa - Onsdag 8 maj 10:15

Tidigt denna regniga Onsdagsmorgon satte jag igång med bullbak. Jag är ju sån att om jag bakar så gör jag rejäl mängd. Den här gången blev det över 80 bullar. Så nu finns det bullar att ta med till gamla mamma också när jag hälsar på henne på ...

Av Sirpa - Onsdag 8 maj 06:06


Tänk att kunna vakna på morgonen, efter att ha sovit gott en hel natt med känslan att det här är en ny dag, med nya krafter och utan värk. Det var ett bra tag sedan jag kände så. Det gjorde jag nu på morgonen. Vaknade som jag ska med katterna ho...

Av Sirpa - Tisdag 7 maj 16:46

Den här dagen har givetvis varit fullsmockad med Att göra grejer. Började dagen med att köra min lilla husbil till verkstan för att få olja och filter bytt. Det har jag inte gjort på de två åren jag har ägt fordonet. Förra sommaren användes den ...

Av Sirpa - Tisdag 7 maj 03:56


Det är en skön känsla att vakna på morgonen utan att ha en galen värk bara av att vända mig i sängen. Likaså att gå upp utan att det hugger som knivar i skinkan och ner längs med lårmuskeln. Kanske är det så att min kropp nu börjar på att ha räta...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5 6 7
8 9 10 11 12
13
14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24
25
26
27 28
29 30
<<< November 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards